Hoppa till innehållet

Charles Cripps, 1:e baron Parmoor

Från Wikipedia
Charles Cripps, 1:e baron Parmoor
Född3 oktober 1852[1]
Död30 juni 1941[1] (88 år)
Henley-on-Thames, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidNew College, Oxford
Winchester College
SysselsättningPolitiker[2], barrister
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Stroud (1895–1900)[3]
Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament
Storbritanniens 27:e parlament, Stretford (1901–1906)[3]
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Wycombe (1910–1910)[3]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Wycombe (1910–1914)[4]
Ledamot av Brittiska överhuset (1914–1941)
Överhusets ledare (1929–1931)
Politiskt parti
Konservativa partiet
Labour
MakaTheresa Cripps
(g. 1881–)[5][6]
Marian Cripps, baronessa Parmoor
(g. 1919–)[5][6]
BarnAlfred Henry Seddon Cripps, 2:a baron Parmoor (f. 1882)[7][5]
Ruth Julia Cripps (f. 1884)[7][5]
Frederick Heyworth Cripps, 3:e baron Parmoor (f. 1885)[7][5]
Maj. Hon. Leonard Harrison Cripps (f. 1887)[7]
Stafford Cripps (f. 1889)[7][5]
FöräldrarHenry William Cripps[7][5]
Julia Lawrence[7][5]
Utmärkelser
Knight Commander av Victoriaorden
Redigera Wikidata

Charles Alfred Cripps, 1:e baron Parmoor, född 3 oktober 1852 i West Ilsley, Berkshire, död 30 juni 1941, var en engelsk jurist och politiker.

Cripps blev advokat 1877 samt var ledamot av underhuset 1895-1900, 1901-06 och 1910-14, då han tillhörde det konservativa partiet. År 1908 erhöll han knightvärdighet (Sir Alfred Cripps). Han var varmt religiös och strängt högkyrklig och utsågs till kansler och vicar-general för kyrkoprovinsen York 1900 och var vicar-general för kyrkoprovinsen Canterbury 1902-24. Han blev ledamot av överdomstolen Judicial Committee of the Privy Council 1914 och i samband därmed upphöjd till peer (Baron Parmoor).

Parmoors starka pacifism och livliga intresse för sociala frågor förde honom under första världskriget med tiden allt närmare Labourpartiet, och han var (januari-november 1924) medlem av Ramsay MacDonalds ministär som lordpresident, och senare även i densammes andra ministär 1929-31.[8] Han var samma år även brittiskt ombud i Nationernas förbunds råd och delegerad vid förbundsförsamlingens möte i Genève. Han deltog aktivt i de ekumeniska strävandena och höll i september 1921 vid 11:e allmänna kyrkliga mötet i Stockholm föredrag om kyrkans plikter i den dåvarande ekonomiska krisen. Han deltog i den internationella kongress Rädda Barnen samtidigt höll i Stockholm och redogjorde i ett föredrag för den internationella hjälporganisation, "Fight-the-Famine Council for Economic Reconstruction", för vilken han var ordförande. Han deltog även i det Stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925.[8]

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p5378.htm#i53779, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-charles-cripps, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  4. ^ The London Gazette, 28794, 20 januari 1914, s. 495, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] The Peerage person-ID: p5378.htm#i53779, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1937

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]