Hoppa till innehållet

Emil Hillberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Carl Vilhelm Emil Hillberg)
Emil Hillberg
FöddCarl Vilhelm Emil Hillberg
18 februari 1852
Stockholm, Sverige
Död26 december 1929 (77 år)
Trosa, Sverige
Aktiva år1873–1927

Som Jago i Othello.

Carl Vilhelm Emil Hillberg, född 18 februari 1852 i Stockholm, död 26 december 1929 i Trosa,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hillberg scendebuterade på Dramaten 1873 som Benvolio i Romeo och Julia, men föredrog sedan att ta skilda engagemang framför en fast anställning.

1873–1874 var han anställd vid Wilhelm Åhmans teatersällskap, 1874–1878 vid Svenska Teatern i Helsingsfors, samt 1878–1879, 1881–1882, 1884–1886, 1898–1901 och 1903–1908 vid Svenska teatern, Stockholm, samt 1879–1880, 1886–1897, och 1908–1919 vid Dramatiska teatern, 1897–1898 vid Vasateatern och 1902–1903 vid Olympiatetern.[2]

Stora roller under denna tid var som Jago i Othello på Kungliga Teatern 1879, som Gert Bokpräntare i urpremiären av Mäster Olof på Svenska (Nya) teatern i Stockholm 1881 och som doktor Stockman i En folkefiende på Stora Teatern 1883. Han misslyckades som direktör för Stora Teatern 1880.

Hillberg var även direktör för den resande elevteatern Sydsvenska skådebanan 1901–1902, samt gästspelade i Oslo, Helsingfors, Göteborg och i svenska landsorten.[2]

Han fick fast engagemang på Dramaten 1886 och blev kvar där till 1897. Berömda rolltokningar under den tiden var som Tartuffe 1886 och som Shylock i Köpmannen i Venedig 1895. Åren 1897–1908 var han vid Albert Ranfts teatrar och spelade bland annat huvudrollen i Strindbergs Gustav Vasa vid uruppförandet 1899 och likaså i Tor Hedbergs Johan Ulfstjerna vid dess uruppförande 1907. Han återvände till Dramaten 1908–1919.

Sitt sista framträdande gjorde han 1927 på Konserthusteatern.[2]

I Myggans nöjeslexikon framhålls att Hillberg var en banbrytare för en realistisk-psykologisk spelstil och en orädd sökare. Hans lynniga karaktär var emellertid till förfång för honom både i karriären och privatlivet.

Han översatte även Hugo von Hofmannsthals Envar: der gamla spelet, som framställer den rike mannens ändalykt (Bonnier, 1916).

Emil Hillberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3] Han var far till skådespelaren Gösta Hillberg.

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1873 Härved Bosson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1876 Axel Axel och Valborg
Adam Oehlenschläger		 Svenska teatern, Helsingfors[5]
1879 Robert Schmidt Hvem är han?
Richard Kaufmann		 Nya teatern[6]
1887 Ulrik Brendel Rosmersholm
Henrik Ibsen 		Kungliga Dramatiska Teatern
1892 General von Sonnenfels Krig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan		 Dramatiska Teatern[7]
1895 Gustav II Adolf Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius		 Dramatiska Teatern[8]
Vasantasena
Çudraka		 Stora Teatern, Göteborg[9]
1897 Gert Bokpräntare Mäster Olof
August Strindberg		 Vasateatern[10]
1898 Varignolles Marcelle
Victorien Sardou		 Vasateatern[11][12][13]
Nicolas Arnesson Kungsämnena
Henrik Ibsen		 Harald Molander Vasateatern[14]
Duval Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.		 Vasateatern[15]
Fritz Husum Jensen, f.d. löjtnant Familjen Jensen
Edgard Høyer		 Svenska teatern, Stockholm[16]
1899 Örnulf Härmännen på Helgoland
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[17]
Sankte Per Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[18][19]
Gustav Vasa Gustav Vasa
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[20]
1900 Provkandidaten
Max Dreyer		 Svenska teatern, Stockholm[21]
Knut Porse Folkungasagan
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[22]
Konsul Bernick Samhällets stöttepelare
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[23]
1902 Generalen Pariserpojken
Jean-François Bayard och Émile Vanderbruch		 Olympiateatern[24]
1904 Alessandro Alberini Lucifer
Enrico Annibale Butti		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[25][26]
1905 Dag Daglannet
Björnstjerne Björnson		 Svenska teatern, Stockholm[27]
Greve Walther Greven av Antwerpen
Per Hallström		 Svenska teatern, Stockholm[28]
Don Antonio Giusteri Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti		 Svenska teatern, Stockholm[29]
1906 Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves		 Svenska teatern, Stockholm[30]
Hans, förre ålderman Gillets hemlighet
August Strindberg		 Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[31]
Livet på landet
Fritz Reuter		 Svenska teatern, Stockholm[32][33]
Folkvar Lagmansson Gurre
Holger Drachmann		 Svenska teatern, Stockholm[34]
1907 Henrik IV Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[35]
Gert Bokpräntare Mäster Olof
August Strindberg		 Svenska teatern, Stockholm[36]
1927 Johan Ulfstjerna Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg		 Per Lindberg Konserthusteatern[37]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 174-175. Libris 7665086. ISBN 91-7752-266-4 
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, s. 1260.
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Till Emil Hillbergs avsked från scenen”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 188. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305035921/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  5. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-04/3556/1. Läst 15 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 21 februari 1879. http://tidningar.kb.se/4112678/1879-02-21/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017. 
  7. ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  8. ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1895) s. 6
  9. ^ Spelåret 1894-95 i Projekt Runeberg
  10. ^ Varia - Illustrerad månadsskrift 1898, s. 13-14.
  11. ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  14. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  16. ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 12 december 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-12-07/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3. 
  18. ^ ”Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 24 februari 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-02-24/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3. Läst 15 november 2015. 
  19. ^ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 februari 1899. http://tidningar.kb.se/4112678/1899-02-27/edition/0/part/1/page/3/. Läst 15 november 2015. 
  20. ^ Ord och Bild 1900 s. 58
  21. ^ Ord och Bild 1901 s. 55
  22. ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
  23. ^ Ord och Bild 1901 s. 391
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 oktober 1902 ]. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-27/11696A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  25. ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118094145/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  26. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118083052/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  27. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118093939/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015. 
  28. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  29. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231125/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  31. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120164450/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  35. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  37. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 47. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emil_Hillberg&oldid=56402962”