Carl Otto Borg
| Carl Otto Borg | |
 | |
| Född | 9 juli 1812 Lund |
|---|---|
| Död | 14 februari 1896 Lund |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Fabrikör |
| Känd för | Borgs färgerier |
Carl Otto Borg, född 9 juli 1812 i Lund,[1][2] död 14 februari 1896 på samma ort,[1][3] var en svensk industriidkare.
Utbildning och familj
[redigera | redigera wikitext]Carl Otto Borg kom från en lång rad av färgare i Lund. Fadern, Jöns Petter Borg, drev familjeföretaget Borgs färgerier, som ursprungligen grundats av Carl Otto Borgs farfars far Hans Persson Borg 1735.[4] Modern hette Benedikta Othilda, född Winkler.[5] Borg gick i familjens fotspår, utbildade sig till färgare och blev gesäll 1834 och mästare 1838. Han kompletterade sin hantverksutbildning med att läsa kemi och tyska i Stockholm.[1]
Han gjorde sin praktik i Tyskland, där han träffade sin blivande hustru Mathilde Hahn (1822–1898).[1] De gifte sig i augusti 1840 i hennes hemstad Hameln, varefter de i september 1840 begav sig tillbaka till Sverige.[1] Makarna kom att få 15 barn, varav fyra dog innan de uppnått vuxen ålder.[1] Deras dotter Christina Beata Othilda gifte sig med professorn Hjalmar Lindgren.[6] Genom sin bror Anders Borg var Carl Otto Borg farbror till konstnärerna Axel och Arvid Borg.[5][7][8][9]
Industriidkare och mecenat
[redigera | redigera wikitext]
Borg återvände till Lund i september 1840, där han från och med 1841 tog över familjeföretaget.[1] Under hans ledning kom det att bli ett av Lunds största företag (om än endast med 18 anställda).[4] Han utvidgade 1867 den ursprungliga färgerirörelsen med ett ångdrivet spinneri och väveri, och blev samtidigt en förmögen man.[4][10]
Som besutten man kom Borg att engagera sig i flera rörelser utöver sin egen; han blev en av direktörerna i Skånska brandförsäkringsinrättningen (en post även hans far haft innan honom), och han satt i styrelserna för Lunds filialbank och Skånes Enskilda Bank, för vilken han även var kontorschef i Lund.[1] Hans bankintresse slutade dock inte där, utan han var även ledamot av Skånska hypoteksföreningens direktion och en av stiftarna av Sparbanken för Lunds stad och kringliggande land.[1] Utöver allt detta var han också ordförande för Lunds fabriks- och hantverksförening.[1]
Utöver engagemanget för Lunds bank- och industriväsende intresserade sig Borg även för Lunds universitet och dess studenter.[1] Hans kanske synligaste avtryck på akademien är fontänen på universitetsplatsen, som möjliggjordes genom en donation från honom, men även mindre minnesmärken, såsom Smålands nations gravsten, finansierades av Borgs donationer.[1][11] Det hände även att han idkade välgörenhet mot enskilda studenter.[12] Hans uppskattning inom studentkretsarna röjes av att han var hedersledamot både av Smålands nation och Akademiska föreningen.[13]
Råbyholm och företagets vidare öden
[redigera | redigera wikitext]Borg drog sig tillbaka från det aktiva arbetet med sitt företag 1871.[1] Han hade redan 1869 gett Helgo Zetterwall i uppdrag att rita ett lantställe på ett antal jordar, ursprungligen inköpta 1820 av fadern, men sedermera kompletterade av Borg – på Råbylund strax söder om Lund.[14] Resultatet, Råbyholm – en "ståndsmässig bostad" med "en park i engelsk stil med slingrande gångar och 300 prydnadssnäckor kring rabatterna", som Lunds bevaringsprogram uttrycker det – stod färdigt 1871, då Borg lämnade både färgeriet och sin bostad på Stora Södergatan.[1][14] bodde på Råbyholm till sin död 1896,[1] varefter lantstället togs över av sonen Peter Wilhelm Borg, som i sin tur sålde det 1915.[14] Åren 1933–1946 var det ett barnhem "för vård under observationstiden av så kallade problembarn", varefter det åter blev privatbostad.[14] Lantställets ägor har under åren fått ge plats för både motorväg och industribebyggelse; exempelvis ligger Tetra Pak på området.[14][15]
Carl Otto Borgs företag togs över av sönerna Peter Wilhelm och Berndt August Borg.[16] Det omvandlades år 1897 till AB C.O. Borgs söners fabriker och hade 230 anställda 1950.[4] Företaget köptes 1970 upp av Salanders Fabriks AB.[4]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Kungliga Nordstjärneorden[1]
Kommendör av 1. klass[17] av Kungliga Vasaorden[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Göran Larsson, "Spinna, väva, färga". K. Arne Blom (red.), Företagsamhetens Lund. Lund: Stiftelsen Lundaguide, 2000 (Länk)
- Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904 (Länk)
- Carl Sjöström, Smålands nation i Lund 1668-1921: biografiska och genealogiska anteckningar. Lund: Smålands nation, 1922 Libris 1481861
- adrian-borg.nl, "Anders Borg" (Länk)
- adrian-borg.nl, "Arvid Otto Borg" (Länk)
- adrian-borg.nl, "Axel Leonard Borg" (Länk)
- adrian-borg.nl, "Carl Otto Borg" (Länk)
- adrian-borg.nl, "Jöns Petter Borg" (Länk)
- adrian-borg.nl, "Peter Wilhelm Borg" (Länk)
- Alvin, "Carl Otto Borg" (Länk)
- Christine Lindulf, "Vem var Löjtnant Nils Otto Lindgren?", T4 kamratförening (Länk)
- Lunds bevaringsprogram, "Råbyholm" (Länk)
- Lunds bevaringsprogram, "Råbyholm - Norraknästorpsvägen - Industrimiljöer i Lunds kommun" (Länk)
- Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds landsförsamling 1895-1943, F:2 (uppsl. 3)
- Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1815, C I:5 (s. 510)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] adrian-borg.nl, "Carl Otto Borg".
- ^ Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1815, C I:5, s. 510.
- ^ Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds landsförsamling 1895-1943, F:2, uppsl. 3.
- ^ [a b c d e] Göran Larsson: Spinna, väva, färga i K. Arne Blom (redaktör): Företagsamhetens Lund, Stiftelsen Lundaguide, Lund 2000
- ^ [a b] adrian-borg.nl, "Jöns Petter Borg".
- ^ Christine Lindulf, "Vem var Löjtnant Nils Otto Lindgren?", T4 kamratförening.
- ^ adrian-borg.nl, "Anders Borg".
- ^ adrian-borg.nl, "Axel Leonard Borg".
- ^ adrian-borg.nl, "Arvid Otto Borg".
- ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, s. 73.
- ^ Carl Sjöström, Smålands nation i Lund 1668-1921: biografiska och genealogiska anteckningar. Lund: Smålands nation, 1922, ss. 19, 381.
- ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, ss. 75f.
- ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, s. 75.
- ^ [a b c d e] Lunds Bevaringsprogram, "Råbyholm".
- ^ Lunds Bevaringsprogram, "Råbyholm - Norraknästorpsvägen - Industrimiljöer i Lunds kommun".
- ^ adrian-borg.nl, "Peter Wilhelm Borg".
- ^ Alvin, "Carl Otto Borg".