Axel Borg
| Axel Borg | |
 | |
| Födelsenamn | Axel Leonard Borg |
|---|---|
| Född | 20 augusti 1847 Ystad |
| Död | 24 maj 1916 Örebro |
| Nationalitet |  Sverige |
| Konstnärskap | |
| Utbildning | Konstakademien |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Axel Leonard Borg, född 20 augusti 1847 i Ystad, död 24 maj 1916 i Örebro, var en svensk konstnär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Axel Borg var son till apotekaren Anders Borg. Under skoltiden i Örebro tog han lektioner i målning för Olof Hermelin. Efter mogenhetsexamen 1868 reste han till Uppsala för att studera zoologi men började 1871 i stället studera på Konstakademien i Stockholm med Josef Wilhelm Wallander som lärare.[1] Bland hans klasskamrater fanns Ernst Josephson, Carl Larsson och Hugo Birger. 1875 reste han tillsammans med August Hagborg och Georg Pauli till Paris. De kom att bilda en grupp som kallades Opponenterna eller "Pariserpojkarna" som närmade sig det naturalistiska måleriet i Paris och tog avstånd från den svenska konservatismen.[2] Här tillkom den stora tavlan I oskyldighetens tillstånd (På Lunds universitets konstmuseum). 1878 fick han slut på pengar och tvingades återvända till Örebro. Till en början gick det dåligt, Borg beklagade sig över bristen på "konstatmosfär" i Örebro. Under denna tid tillkom dock några av hans främsta målningar, särskilt ett antal med motiv från Skåne, där han brukade tillbringa somrarna. 1882–1883 genomförde han en ny parisresa. Denna kom dock endast i ringa grad att påverka han måleri. Efter hemkomsten slog han sig åter ned i Örebro, där han efterhand blev stadens mest populäre konstnär, men samtidigt kom att anpassa sitt måleri efter publikens smak. Främst målade han genrebilder som Byskomakaren, Erik Ersson vaggar och Torgscen i Örebro. Som naturintresserad målade han även många naturmotiv som Stridande älgar, Älgar i snö, Flyende älgar och Älgar för drev.[1]
Axel Borg, som var ogift, sökte sig ofta bort från staden och upp till jaktstugan (uppförd 1896) [3] vid Ymningshyttan i Kilsbergen, som blev hans andra hem. Då man i början av andra världskriget anlade Villingsbergs skjutfält hamnade jaktstugan i riskområdet och flyttades. År 2009 brann jaktstugan utanför Nora ner till grunden.[4] Inget stod att rädda, varken originalmålningar eller de handsnidade möbler som ritats av Axel Borg.[5]
Han är representerad på Nationalmuseum,[6] Norrköpings konstmuseum [7] och Göteborgs konstmuseum.[8], Örebro läns landsting[9]. Bäst representerad är dock Borg på Örebro läns museum.[10] Axel Borg är begravd på Nikolai kyrkogård i Örebro.[11]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Konstnären Ernst Josephson (1883) -
Gycklare med apa. -
Älgjakt. -
Älgtjur i landskap, ett av Axel Borgs favoritmotiv – här med skuren originalram.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Borg, Axel i Svenska män och kvinnor (1942)
- ^ Örebro i konsten, Margit Palmaer Waldén och Katja Waldén, sidorna 17-18.
- ^ http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/fmi/10225400490001
- ^ Sveriges Radio 22 juni 2009
- ^ ”Bild på händelsen”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821040132/http://www.nora-rtj.se/res/RaddningstjanstNora/090619_4.jpg. Läst 20 april 2010.
- ^ Nationalmuseum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sidorna 68 och 164
- ^ Örebro läns museum
- ^ ”Borg, Axel Leonard”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/8b061aa3-3706-405f-a97c-0c38406efd94. Läst 17 augusti 2024.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]En utförlig presentation av Axel Borg och hans verk finns i Birger Wennbergs bok "Axel Borg − ett konstnärsliv".
|