Carl-Anton Spak
| Carl-Anton Spak | |
| Född | 15 februari 1929 |
|---|---|
| Död | 14 april 2023 (94 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, [1]  |
| Redigera Wikidata | |
Carl-Anton Spak, född 15 februari 1929 i Anundsjö församling, Ångermanland, död 14 april 2023 i Stockholm,[2] var en svensk jurist.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Spak var son till förste provinsialläkare Håkan Spak och Alma Hamrin och tog juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1955 och gjorde tingstjänstgöring 1955–1957. Han utnämndes till fiskal vid Svea hovrätt 1958, tillförordnad assessor vid Sala rådhusrätt 1959 och tjänstgjorde vid Västmanlands östra domsaga 1962–1962. År 1962 började han på Justitiedepartementet och blev budgetsekreterare 1963 och byråchef 1964 samt departementsråd 1965. År 1967 utnämndes han till ordinarie assessor vid Svea hovrätt och förordnades 1968 som borgmästare i Norrköpings stad och blev lagman i dess efterföljare Norrköpings tingsrätt 1971. År 1974 blev han kanslichef i Domstolsväsendets organisationsnämnd och blev åter lagman i Norrköping 1975. Han var sedan lagman och tingsrättens chef vid Stockholms tingsrätt 1977–1995.[3] Åren 1996 till 2003 var han ordförande i Registernämnden och var ordförande i Domstolsväsendets organisationsnämnd[när?] samt styrelseledamot i Domstolsverket 1975–1993. År 1999 tilldelades han Illis Quorum av åttonde storleken.
Spak var tillsammans med chefsrådmannen Ingegerd Westlander domare i Styckmordsmålet.[4] Även om de åtalade friades från mordmisstanke, lät Spak och Westlander skriva i domen att de hade styckat offret. Detta uttalande gick inte att överklaga eftersom styckningen var preskriberad, och åtalet inte gällde den. De åtalade var således formellt friade, men de två yrkesdomarnas omdiskuterade skrivning band de två åtalade till ett allvarligt brott där frågan om skuld inte kunde överprövas. Spaks och Westlanders sätt att formulera denna dom fick stora konsekvenser för den fortsatta händelseutvecklingen, och var kanske den enskilt största anledningen till rättssystemets svårighet att därefter kunna hantera och avsluta målet. Spak har tillfrågats flera gånger under åren huruvida han fortfarande tror på tingsrättens domskäl men han har undvikit att besvara kritiken.[5][6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Spak, Carl-Anton i Vem är det 1969
- Spak, Carl-Anton i Vem är det 1981
- Spak, Carl-Anton i Vem är det 1993
- Underrätter under Göta hovrätt i Sveriges statskalender 1970
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok, 1912, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carl-Anton Spak på Fonus minnessidor
- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
- ^ Svenska Dagbladet 17 januari 2010: Många misstag i laddat kriminalfall
- ^ Lindeberg, Per, Döden är en man - historien om Obducenten och Allmänläkaren. Stockholm: Fischer & Co 1999. ISBN 91-7054-888-9
- ^ Veckans brott (Del 9 av 12 om styckmordet på Catrine da Costa), sänt 22 mars 2011