Bror Gadelius
| Bror Gadelius | |
 Stockholmskällan, Stockholms stadsmuseum | |
| Född | 29 mars 1862[1][2] Karl Johans församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 april 1938[1][2][3] (76 år) Engelbrekts församling[1][2][3], Sverige |
| Begravd | Djursholms begravningsplats[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Psykiater[1] |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Maka | Esther Gadelius[1] |
| Släktingar | Knut Gadelius (syskon) Carl Erik Gadelius (syskon) Elin Ericson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Bror Edvard Gadelius, född 29 mars 1862 i Göteborg, död 12 april 1938 i Stockholm, var en svensk psykiater, författare och konstnär.
Gadelius avlade mogenhetsexamen i Göteborg och blev därefter medicine kandidat vid Uppsala universitet 1888 och medicine licentiat vid Lunds universitet 1893 och medicine doktor där 1896. Samma år utnämndes han till docent i psykiatri i Lund och tjänstgjorde 1893–1902 i olika befattningar under Svante Ödman vid Lunds hospital. År 1902 blev han tillförordnad överläkare vid Stockholms hospital på Konradsberg och 1903 överläkare där och extra ordinarie professor i psykiatri vid Karolinska institutet. Han blev ordinarie professor vid sistnämnda institut 1908, en befattning från vilken han avgick 1927, men kvarstod som tillförordnad professor under vakans till 1929.
Gadelius var sin tids främste svenska psykiater. Han verkade med stor energi för modernisering av den svenska sinnessjukvården och propagerade för friare vårdformer. Han blev ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1913 och av Vetenskapsakademien 1920. Gadelius verkade i en tid då psykiatrin stod lika nära humanismen som naturvetenskapen och hade ett stort konst- och kulturintresse. Man ser tydliga spår av detta både i hans vetenskapliga skrifter och populärvetenskapliga artiklar. Kort före sin död skrev han en serie artiklar i Dagens Nyheter om sinnessjukdom och konst (numera kallat "outsider art" eller "art brut"). Hans samling med patienters teckningar och målningar (som föranledde en kontakt med Hans Prinzhorn när denne byggde upp en liknande samling i Heidelberg) tillhör numera Nationalmuseums teckningssamling.[5]
Som konstnär arbetade han med måleri och skulptur och skrev flera uppsatser om modern konst. Gadelius är representerad med en porträttbyst av Svante Ödman vid Karolinska institutet.[6]
Bror Gadelius var son till kaptenlöjtnanten Johan Edvard Gadelius och Hilma Sofia Anderson och från 1897 gift med Esther Sidner. Han är begraven på Djursholms begravningsplats.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Ett ovanligt fall af stupor (i "Hygiea", 1894)
- Sinnessjukdom och morbus Basedowii (ibid. 1895)
- Om tvångstankar och därmed besläktade fenomen (avhandling, 1896)
- Om fantasi tvenne uppsatser. Lund. 1901. Libris 21643775. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659151
- Om förhållandet mellan psykiatri och hjärnanatomi : installationsföreläsning hållen vid Karolinska institutet den 16 mars 1904.. Stockholm. 1904. Libris 14227584. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659152
- Om brott och straff. Stockholm. 1906. Libris 21842354. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659150
- Straffrätt och psykiatri. Stockholm. 1906. Libris 21841484. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659165
- Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676. Stockholm. 1909. Libris 18219274. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659170
- Några ord om ärftlig sinnessjukdom och äktenskapslagar. Stockholm. 1910. Libris 20872144. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659149
- Psykiatriska kliniken. Stockholm. 1910. Libris r4xf1qh7p0crjlnp. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659158
- Massornas själsliv och andlig smitta (Studentföreningen Verdandis småskrifter, Albert Bonnier förlag, 1912)
- Tro och övertro i gångna tider (två band, 1912-13)
- Sinnessjukdomar och deras behandling förr och nu (1913)
- Till kastrationens historia. Stockholm. 1915. Libris 20872189. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2659168
- Det mänskliga själslivet (fyra band, 1921-24)
- Om ingivelse och skapande fantasi (1926)
- Skapande fantasi och sjuka skalder : Tegnér och Fröding. Stockholm: Geber. 1927. Libris v5vl9jpls27ll9vt. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/GadeliusB/titlar/SkapandeFantasi/sida/5/faksimil?om-boken
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Gadelius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- Gadelius i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- Gadelius i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- Svenska män och kvinnor, band 3 (1946), sid. 5-6.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Bror E Gadelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14626, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 1 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/8 (1938-1941), bildid: 00017532_00012, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 1 april 2018, ”78,April,12,1,,Gadelius, Bror Edvard Professor, änkling Humlegårdsgat. 15 , 1862 29/3..... 26/9 36....”.[källa från Wikidata]
- ^ Finngräven, läs online, läst: 1 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Konsten kan aldrig vara sjuk – möjligen människan som skapat den Arkiverad 23 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Läkartidningen nr. 19/2000, sid. 2342.
- ^ [Svenskt konstnärslexikon del II sid 262, Allhems Förlag, Malmö.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lars Öberg: Bror E Gadelius i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|