August Palme

	August Palme
	August Palme
Född	Bror August Palme; 18 december 1856; Kalmar
Död	3 september 1924 (67 år); Annecy, Frankrike
	IMDb

Bror August Palme, född den 18 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike då han klämdes ihjäl i en hiss^[1], var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme.

Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874–1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg.

Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i Galeotto, den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.

Filmografi

1919 – Jefthas dotter
1920 – Bodakungen

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1875	Gustav Adolf	Siri Brahe och Johan Gyllenstierna Gustav III		Nya teatern^[2]
1875		Porträttet August von Kotzebue		Nya teatern^[3]
1885	Hjalmar Ekdal	Vildanden Henrik Ibsen	Konstantin Axelsson	Stora Teatern^[4]
1885	Ambrosius Stub	Ambrosius Chr. K.F. Molbech	Victor Hartman	Kungliga Dramatiska Teatern^[5]
1886	Tygeson, professor	Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed) Bjørnstjerne Bjørnson		Kungliga Dramatiska Teatern
1887	Johannes Rosmer	Rosmersholm Henrik Ibsen		Kungliga Dramatiska Teatern
1888	Örnegren, possessionat	Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen August Blanche		Kungliga Dramatiska Teatern
1889	Ernesto	Galeotto José Echegaray		Dramatiska Teatern^[6]
1889	Falk	Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie) Henrik Ibsen		Dramatiska Teatern^[7]
1892	Paul Hofmeister	Krig i fred (Krieg im Frieden) Gustav von Moser och Franz von Schönthan		Dramatiska Teatern^[8]
1892	Valdemar Nyström, löjtnant i flottan	Kära släkten (Den kjære Familie) Gustav Esmann		Dramatiska Teatern^[9]
1900	Maurice	Brott och brott August Strindberg		Dramatiska Teatern^[10]
	Romeo	Romeo och Julia William Shakespeare		Dramatiska Teatern^[11]
	Antifolus från Efesus	Förvexlingarne William Shakespeare		Dramatiska Teatern^[12]
	Gringoire	Gringoire Théodore de Banville		Dramatiska Teatern^[13]
1901	Emmanuel Cauvelin	Familjeband Gaston Devore		Dramatiska Teatern^[14]
	Roger de Céran	Sällskap där man har tråkigt Édouard Pailleron		Dramatiska Teatern^[15]
	Tristan	Kung Renés dotter Henrik Hertz		Dramatiska Teatern^[16]
1902	Greve von Neipperg	Madame Sans-Gêne Victorien Sardou och Émile Moreau		Dramatiska Teatern^[17]
1905	Jakob	Lynggaard & C:o Hjalmar Bergstrøm		Dramatiska Teatern^[18]
1905	Petrucchio	Så tuktas en argbigga William Shakespeare		Dramatiska Teatern^[19]
1906	Grosshandlare Holm	Far och son Gustav Esmann		Dramatiska Teatern^[20]
	Skådespelaren Sandalof	Uppgörelse Ignatij Nikolajevitj Potapenko		Dramatiska Teatern^[21]
	Major von Tellheim	Minna von Barnhelm Gotthold Ephraim Lessing		Dramatiska Teatern^[22]
1908	Vincenz Arnberg	Den stora lidelsen Raoul Auernheimer	Gustaf Linden	Dramaten

Referenser

Noter

^ Bo Bergman (7 september 1924). ”August Palme död”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-07/244/8. Läst 31 december 2015.
^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 1. 20 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-20/3265/1. Läst 30 juli 2015.
^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015.
^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1885. https://tidningar.kb.se/fzrwpn3r20ws2rf/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.
^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 oktober 1885. https://arkivet.dn.se/tidning/1885-10-21/6331B/2.
^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-01&to=1889-05-31. Läst 28 juli 2015.
^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.
^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015.
^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015.
^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015.
^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015.
^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015.
^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a010&pos=45. Läst 23 oktober 2015.
^ ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S3%3a006. Läst 23 oktober 2015.
^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a044&pos=31. Läst 23 oktober 2015.
^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015.
^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (47): sid. 601. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_47.pdf. Läst 19 november 2015.
^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. ^{[död länk]}
^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233650/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-14/13136a/3. Läst 7 augusti 2015.

Övriga källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bror August Palme, 1904–1926.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör August Palme.
Bilder & media

[1] Bo Bergman (7 september 1924). ”August Palme död”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-07/244/8. Läst 31 december 2015.

[2] ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 1. 20 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-20/3265/1. Läst 30 juli 2015.

[3] ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015.

[4] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1885. https://tidningar.kb.se/fzrwpn3r20ws2rf/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.

[5] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 oktober 1885. https://arkivet.dn.se/tidning/1885-10-21/6331B/2.

[dn890511-6] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-01&to=1889-05-31. Läst 28 juli 2015.

[7] ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.

[8] ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.

[9] ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.

[10] ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015.

[11] ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015.

[12] ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015.

[13] ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015.

[14] ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015.

[15] ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a010&pos=45. Läst 23 oktober 2015.

[16] ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S3%3a006. Läst 23 oktober 2015.

[17] ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a044&pos=31. Läst 23 oktober 2015.

[18] Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015.

[19] Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (47): sid. 601. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_47.pdf. Läst 19 november 2015.

[20] Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. ^{[död länk]}

[21] Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233650/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015.

[22] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-14/13136a/3. Läst 7 augusti 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]