Hoppa till innehållet

Bengt Wilhelm Carlberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bengt Vilhelm Carlberg)
Bengt Wilhelm Carlberg
Personfakta
Född15 maj 1696
FödelseplatsÖrgryte socken, Sverige
Död31 december 1778 (82 år)
DödsplatsÖrgryte socken, Sverige
Arbeten
Betydande byggnaderÖrgryte gamla kyrka,
Radheska huset,
Gullbergsbrohemmet,
Sahlgrenska huset,
Ostindiska huset,
Gamla Fattighuset
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
Carlbergs familjegrav vid Örgryte gamla kyrka.

Bengt Wilhelm Carlberg, född 15 maj 1696 på landeriet Burgården i Göteborg, död 31 december 1778 på egendomen Lilla Torp i Örgryte, var en svensk arkitekt, fortifikationsofficer och stadsingenjör i Göteborg 1727–75. Han var son till Johan Carlberg, biskop i Göteborgs stift, och yngre bror till Johan Eberhard Carlberg.

Efter avslutade skolstudier blev Carlberg volontär vid fortifikationen, och fick där fullmakt som konduktör den 14 januari 1713 och placerades på Nya Elfsborg samt blev 16 maj 1718 löjtnant vid bohuslänska arméns norska fortifikationsfältstat. Han bevistade hela belägringen av Fredriksten vid Fredrikshald.

Bengt Wilhelm Carlberg var den som fick förtroendet att motta Karl XII:s lik, "då det skulle under inkognito föras ur approcherna till högkvarteret Tistedalen". Om denna händelse skrev han i skriften: Sanfärdig Berättelse, af några få omständigheter som sig tilldrogo den natten då Högtsalig Hans Kongl. Maj:t Konung Karl XII i Tranchéen för Fredrichshall, olyckeligen blef skuten,[1] vilken lämnade stöd åt antagandet att kungen föll för en lönnmördares hand. Carlberg byggde även några skansar i Bohuslän. Han flyttades 1720 till Göteborg på den ordinarie fältstaten.

Med bibehållande av officerstjänsten blev han stadsingenjör[2][3] i Göteborg den 10 maj 1727 (kunglig fullmakt 7 oktober 1728), och 1728 följde han kung Fredrik I till Alingsås, där han planlade den nya staden. Den 15 oktober 1733 blev han kapten vid 4:e fortifikationsbrigaden, och den 23 juli 1742 major och befälhavare och upprepade gånger kommendant, vid 4:e fortifikationsbrigaden. På Krigskollegiums befallning uppgjorde han ritningar till bland annat arsenalen i Jönköping. År 1742 utförde han undersökning angående en föreslagen "durchfart" mellan Vänern och Göta älv.

Carlberg blev riddare av Svärdsorden 7 november 1748, och utnämndes till generalkvartermästarlöjtnant den 28 februari 1754. Åren 1755-56 var han tidvis tillförordnad landshövding och överkommendant. Den 29 juni 1762 blev Carlberg överste vid 3:e (Skånska-) fortifikationsbrigaden samt överste vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden 18 januari 1763.

Carlberg förestod bland annat en betydande ombyggnad av Örgryte gamla kyrka 1730–35; kyrkans södra utbyggnad ritades 1775 av sonen Carl Wilhelm Carlberg, som även ritade altaruppsatsen. Senare verk av Bengt Wilhelm Carlberg är Svenska Ostindiska Companiets hus (1762) (ritningarna ändrades dock något av Carl Hårleman) liksom Spinnhuset, Gullbergsbrohemmet (1742), Sahlgrenska huset (1753) och Gamla Fattighuset (1767). Bland Carlbergs övriga byggnadsverk i Göteborg kan nämnas kupolen till Göteborgs domkyrka, som senare förstördes i den stora eldsvådan den 20 december 1802.[4]

  • Carlberg, Bengt Wilhelm (1751). Dessein til et laboratorium för artilleriet i Götheborg. Libris 11596485 
  • Carlberg, Bengt Wilhelm (1753). Plan af Götheborgs stad inom fästningen, som wisar huru byggnings-grunderne och gatorne äro indelte emillan de med sten reveterade canaler. Göteborg. Libris 2835890 

Byggnader i Göteborg – i urval

[redigera | redigera wikitext]

Bengt Wilhelm Carlberg var son till biskopen Johan Carlberg (1638–1701) och Elisabeth Agnes, född Strohin (1660–1717). Han var bror till Johan Eberhard Carlberg.

Bengt Wilhelm Carlberg gifte sig första gången den 17 december 1722 med Anna Dorothea Weber (död 11 maj 1727) och anda gången den 24 juni 1729 med Jeanna Christina von Blessingh (1714–70), dotter till J. A. von Blessingh. Han fick fyra barn i andra äktenskapet; löjtnanten vid fortifikationen Johan Adam (1732–1799), Carl Wilhelm (1746–1814), Lovisa född 13 dec 1749 och gift med Johan Friedrich Schuer, son till kattunsfabrikören Johan Friedrich Schuer och fanjunkare vid Skaraborgs regemente, samt Ulrika, gift med kaptenen vid fortifikationen Henric Liedin.

Carlbergsgatan

[redigera | redigera wikitext]

Släkten Carlberg fick 1923 en gata i Göteborg uppkallad efter sig, Carlbergsgatan i stadsdelarna Gårda och . Gatan gick ursprungligen över Underås ägor, som Bengt Wilhelm Carlberg och Johan Carlberg ägde gemensamt.[5]

  1. ^ publicerad bland annat i Handlingar rörande Skandinaviens historia, del I, Stockholm 1816 s. 177-198
  2. ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 62
  3. ^ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975, s. 53
  4. ^ Söderberg, Bertil (1997). Från tornväktartid till modern räddningstjänst: [räddningstjänsten 125 år]. Göteborg. sid. 8. Libris 11876591 
  5. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945, s. 119

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Bæckström, Arvid (1923). Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2 ([Utvidgad uppl.]). Stockholm: Nordiska museet. sid. 62. Libris 8214450 
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 859
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 427ff
  • Schånberg, Sven (1975). Där! sa unge kungen: en återblick genom seklen vid Göteborgs byggnadsnämnds 100-årsjubileum. [Göteborg]: [Byggnadsnämnden]. sid. 35ff. Libris 849645 
  • Söderberg, Bertil (1997). Från tornväktartid till modern räddningstjänst: [räddningstjänsten 125 år]. Göteborg. sid. 8. Libris 11876591 
  • Carlberg, 4. Bengt Vilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)