Hoppa till innehållet

Örgryte socken

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Örgryte socken
fd socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradSävedals härad
Kommun (nuv.)Göteborgs kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1922
Area18 kvadratkilometer
Upphov tillÖrgryte landskommun
Örgryte församling
TingslagAskims, Hisings och Sävedals tingslag (–)
Sävedals tingslag (–)
Karta
Örgryte sockens läge i Västra Götalands län.
Örgryte sockens läge i Västra Götalands län.
Örgryte sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater57°42′10″N 12°00′20″Ö / 57.70290833°N 12.00542778°Ö / 57.70290833; 12.00542778
Koder, länkar
Sockenkod3032
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen		Örgryte distrikt
Redigera Wikidata

Örgryte socken i Västergötland ingick i Sävedals härad, uppgick 1922 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 förutom av Örgryte distrikt även av Göteborgs domkyrkodistrikt, Göteborgs Vasa distrikt, Johannebergs distrikt, Haga distrikt, Annedals distrikt, Göteborgs Oscar Fredriks distrikt, Masthuggets distrikt, Göteborgs Karl Johans distrikt och Björkekärrs distrikt samt delar av Göteborgs Sankt Pauli distrikt och Härlanda distrikt.

Socknens areal var 1822 18,49 kvadratkilometer varav 17,18 land.[1](1 940 hektar, varav 204 hektar vatten. [2]) År 1921 fanns här 22 124 invånare.[3] Sockenkyrkorna Örgryte nya kyrka och Örgryte gamla kyrka ligger i socknen. 1866 var ytan inklusive Karl Johans landskommun 42,6 kvadratkilometer (4 235 tunnland).[4]

Staden Göteborg - Inom Vallgraven - anlades på Eklanda bys och Gullbergs ängars marker i Örgryte socken, som en del av den så kallade donationsjorden. Arealen för stadsområdet utgjorde 251 tunnland.[5]

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung. Göteborgs stad utbröts ur Örgryte socken och 1619 bröts Göteborgs svenska församling (numera Göteborgs Domkyrkoförsamling) ut ur Örgryte. År 1700 utbröts Amiralitetsförsamlingen och 11 maj 1786 Mariebergs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Örgryte församling och för de borgerliga frågorna bildades Örgryte landskommun. Landskommunen inkorporerades 1922 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[3]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sävedals härad. De indelta soldaterna tillhörde Elfsborgs regemente, Marks kompani och Göteborgs Stads-Vakts-kompani.[6]

Räkenskapsåret 1623-1624 utgjordes Örgryte av 9 hela skattehemman, 2 halva kronohemman, 1 kyrkohemman och 11 frälsehemman.[7]

Geografi och natur

[redigera | redigera wikitext]

Örgryte socken ligger öster och söder om Göteborgs centrum med Mölndalsån i väster, Stora Delsjön och Lilla Delsjön i öster och kring Säveån. Socknen är dalbygd i väster vid ån och är en skogsbygd i öster.[1]

Vid 1923 års stadsdelsindelning blev Örgryte indelat i stadsdelarna Gårda, Krokslätt och Lunden, motsvarande de tidigare municipalsamhällena, samt Bö, Delsjön, Kallebäck, Skår, Sävenäs och Torp.[8]

Det finns två naturreservat i socknen. Delsjöområdet som delas med Fässbergs socken i Mölndals kommun och Råda socken i Härryda kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Änggårdsbergen som delas med Västra Frölunda socken i Göteborgs kommun och Fässbergs socken i Mölndals kommun är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Bö herrgård,[9] Kärralunds herrgård,[10] Stora Änggården,[11] Sävenäs säteri,[12][13] Stora Torps säteri,[14][15], Lilla Torps herrgård, Jakobsdals herrgård,[14] Skårs herrgård,[16][17] Underås herrgård,[18][19] Fräntorps herrgård[20][21], Lundens gård, Vidkärrs herrgård[22][20][23], Kålltorps herrgård[24][25], Stora Gårda[26][27], Kallebäcks herrgård[28], Krokslätts herrgård[29][30], Gibraltar[31] och Gubbero[32][33][34].

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 008 1810 till 22 124 1920 innan socknen uppgick i Göteborgs stad 1922.[35]

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1485 Örgrydhä är sammansatt av ör, 'grus(bank)' och gryt(e), stenanhopning, stenig mark'. Namnet syftar troligen på Kyrkbäckens nedre lopp.[36]

Språkvetaren professor Hjalmar Lindroth hävdar att namnet skrevs Ørgrydhæ (- socken) år 1485. En tidig benämning på invånarna i Örgryte, menar han hittas i den gotiske historieskrivaren Jordanes på 500-talet, som i en handskrift beskriver euagreotingi (en förvanskning av auragreotingi). Örgryte stom var namnet på det hemman som utgjorde sätes- eller avelsgård till avlöning av prästerskapet och brukades av kyrkbönder.[37] Det låg cirka 100 meter söder om nuvarande Sankt Sigfrids plan. I äldre tider kallades hemmanet endast för Stompen eller Stommen[38], och från 1819 för Jakobsdal efter dåvarande ägaren, apotekaren Hans Jacob Cavallin. Huvudbyggnaden blev 1915 Betaniastiftelsens sjukhem, och revs 1980 för att lämna plats åt Sovjetunionens generalkonsulat. [39][40]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Örgryte socken i Nordisk familjebok från 1922
  2. ^ Källa: Statistisk Årsbok för Göteborg 1939, Göteborgs stads statistiska byrå 1939, s. 5
  3. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ Örgryta socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  5. ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 8ff
  6. ^ Administrativ historik för Örgryte socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 212
  8. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 411
  9. ^ Bö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Kärralund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Änggården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Säfvenäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Säfvenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ [a b] Örgryte, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Torpa, Stora i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  16. ^ Skår, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Skår i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Underås, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Underås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ [a b] Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 141ff
  21. ^ Fräntorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  22. ^ Widkärr i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  23. ^ Vidkärr, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018)
  24. ^ Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 137ff
  25. ^ Kålltorp, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018)
  26. ^ Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 163ff
  27. ^ Stora Gårda, Det gamla Göteborg (läst 10 juli 2018)
  28. ^ Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 150ff
  29. ^ Krokslätt, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  30. ^ Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 177ff
  31. ^ Gibraltar, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  32. ^ Gubbero, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  33. ^ Sören Skarbäck: Göteborg - herrgårdarnas stad, Göteborg 1995, ISBN 91-7029-181-0, sid 116ff
  34. ^ Gubbero, Det gamla Göteborg (läst 19 augusti 2018)
  35. ^ Folkmängd 1810-1890 Örgryte i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 9 juni 2016)
  36. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  37. ^ Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32
  38. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, karta på sista sidan.
  39. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 85f
  40. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 93, 169

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Anjou, Åsa (1986). ”Livet och människorna på några gamla gårdar i Örgryte.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1986 (20),: sid. 12-27 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3180060
  • Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 232–245. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3 
  • Jonsson, Oscar (1974). Skolor och lärare i gamla Örgryte. Göteborg: [Lärarkårens hembygdskommitté]. Libris 870788 
  • Jonsson, Oscar (1978). Örgryte och Majornas gamla skolor. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744943. ISBN 91-85046-23-X 
  • Skarback, Sören (1993). Örgryte i flydda dar. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592877. ISBN 91-7029-115-2 
  • Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2 (2. faks.-uppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). Göteborg: Sällsk. Örgryte odalmän. Libris 645221 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Socknar i Sävedals härad i Västergötland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Örgryte_socken&oldid=54233576”