Hoppa till innehållet

Bengt Holmberg (språkvetare)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
För personer med liknande namn, se Bengt Holmberg.
Bengt Holmberg
FöddBengt Olaus Holmberg
30 november 1904[1]
Masthuggs församling[1][2], Sverige
Död11 augusti 1985 (80 år)
Ödsmåls församling[3], Sverige
BegravdVästra kyrkogården, Göteborg[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs högskola
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare
Befattning
Universitetslektor (1948–)
Universitetslektor (1954–)
ArbetsgivareKatedralskolan
Uppsala universitet (1948–)
Uppsala universitet (1950–)[4]
Göteborgs universitet (1954–)
MakaChristina Elisabeth Holmberg
(g. 1933–)[5][6]
FöräldrarOlof Holmberg[2][6]
Ester Charlotta Holmberg[2]
SläktingarMargit Holmberg (syskon)[7]
Redigera Wikidata

Bengt Olaus Holmberg, född den 30 november 1904 i Masthuggs församling, Göteborg, död den 11 augusti 1985[8] i Ödsmåls församling, Stenungsunds kommun, Göteborgs och Bohus län,[9] var en svensk språkvetare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Holmberg studerade nordiska språk vid Göteborgs högskola och fick sedan en lärartjänst på Högre allmänna läroverket i Uppsala. Han deltog som frivillig i finska vinterkriget. Efter kriget disputerade han 1946 i Uppsala på avhandlingen[10] Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. I Uppsala förordnades han 1948 till universitetslektor i svenska samt 1950 till docent. När Göteborgs högskola 1954 ombildades till universitet erbjöds han lektoratet i svenska och kom då tillbaka till Göteborg.[11]

Holmberg gav ut många böcker inom det svenska språket, i språkvård, tal- och skriftspråk, muntlig framställning, rösthygien och uttalsvård, det senare i samarbete med medicinsk sakkunskap. Tillsammans med talpedagogen Margita Liljefors gav han ut Talvård och Att läsa högt, och i samarbete med kollegan Fritz Askeberg böckerna Nusvenska och Svensk prosa som gavs ut i flera upplagor.[11] Holmberg är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.[12]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Talvård, högläsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1977 (första utgåva 1956)). Talvård (8. tr.). Stockholm: Esselte studium. Libris 8347844. ISBN 91-24-10212-1 
  • Holmberg, Bengt; Liljefors Margita (1963). Att läsa högt: handledning i uppläsningsteknik. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Sv. bokförl.(Norstedt). Libris 8390206 
  • Holmberg, Bengt (1973). Det talade ordet: handbok i muntlig framställning. Skrifter / utgivna av Svensklärarföreningen, 0345-0090 ; 147. Lund: Gleerup. Libris 8352120. ISBN 91-40-02765-1 

Språk

[redigera | redigera wikitext]
  • Holmberg Bengt, Askeberg Fritz, red (1966 (första utgåva 1951)). Nusvenska: stilprov från olika sakområden med inledning och kommentar. Scandinavian university books, 99-0103642-9 (2. uppl.). Stockholm: Svenska bokförl. Libris 8079574 
  • Askeberg Fritz, Holmberg Bengt, red (1963 (första utgåva 1955)). Svensk prosa (5. tr.). Stockholm: Sv. bokförl. (Bonnier). Libris 8072654 
  • Askeberg, Fritz; Holmberg Bengt (1963). Ord och stil: uppsatser om ordkunskap och stilistik. Skrifter / utgivna av Modersmålslärarnas förening, 0345-0120 ; 93. Lund: Gleerup. Libris 8072416 
  • Holmberg, Bengt; Ekenvall Verner (1966-). Svenskan i tal och skrift. Stockholm: Norstedt. Libris 1263895 
  • Holmberg Bengt, red (1972). Nusvensk prosa: en antologi. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Läromedelsförl. Libris 60152 
  • Holmberg, Bengt (1976). Språket i Göteborg. Svenskt riksspråk i regionala skiftningar, 0562-7710 ; Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 0346-7724 ; 59. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225898. ISBN 91-24-26658-2 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:7 (1929-1933) Bild 3050 / sid 293 (AID: v272702.b3050.s293, NAD: SE/SSA/1557), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bengt Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon: 5. 1961–1965, vol. 5, 1968, s. 176, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges befolkning 1960 (ArkivDigital) AID: r4.p9777974, Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 441, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 443, läs onlineläs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Dödsannons Bengt Holmberg”. Svenska Dagbladet. 27 augusti 1985. https://www.svd.se/arkiv/1985-08-27/20. Läst 21 mars 2018. 
  9. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  10. ^ Holmberg, Bengt (1946). Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. Studier till en svensk ortnamnsatlas, 99-0382294-4 ; 4Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 17. Uppsala. Libris 425801 
  11. ^ [a b] Åke Åkerström (1 september 1985). ”Minnesord Bengt O. Holmberg”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1985-09-01/20. Läst 21 mars 2018. 
  12. ^ ”Holmberg, Bengt Olaus”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/68200134. Läst 11 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bengt_Holmberg_(språkvetare)&oldid=53763352”