Hoppa till innehållet

Bengt Djurberg

Från Wikipedia
Bengt Djurberg
Bengt Djurberg omkring 1930.
Bengt Djurberg omkring 1930.
FöddBengt Ludvig Djurberg
23 juli 1898
Maria församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död2 november 1941 (43 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1919–1940
MakaAlli Halling
(1931–1938; skilda)
SläktingarFredrik Vilhelm Djurberg (far)
Barbro Djurberg (syster)
Lars Boberg (systerson)
Betydande roller
Sven Björnberg i Karl XII
Gustaf i Den starkaste
Åke Brunander i Fridas visor
Bertil Frigård i Vi som går köksvägen
Johan Dahlberg i Mot nya tider
IMDb SFDb

Bengt Ludvig Djurberg, född 23 juli 1898 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 2 november 1941 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och sångare.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bengt Djurberg studerade först drama för Maria Schildknecht och blev 1916 antagen vid Dramatens elevskola.[3]

Efter studierna engagerades Djurberg vid teatrar i Åbo och Helsingfors och efter återkomsten till Sverige vid Blancheteatern, Komediteatern, Nya Intima teatern, Folkteatern och Dramaten.[4] Han filmdebuterade 1919 i Mauritz Stillers Sången om den eldröda blomman och kom att medverka i drygt 25 filmproduktioner.[2] Bengt Djurberg medverkade även i två norska stumfilmer, Trollälgen och Cafe X.

Han var son till läkaren Fredrik Vilhelm Djurberg och bror till skådespelaren Barbro Djurberg, samt genom henne svåger till skådespelaren Arnold Sjöstrand. Bengt Djurberg var gift med skådespelaren Alli Halling 1931–1938.

Djurberg avled 43 år gammal av cancer.[5] Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6] TV-producenten Lars Boberg var systerson till Djurberg och har i sin blogg "Farfarsbloggen" redogjort för Djurbergs sista tid.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1920 Regissören Kiki
André Picard		 Ernst Eklund Blancheteatern[7]
1921 Vosnjesenski
En ung advokat		 Det levande liket
Lev Tolstoj		 Alexander Moissi Blancheteatern[8]
Konung Henrik av Rubinien Askungen
Ludvig Brandstrup		 Arthur Natorp Blancheteatern[9]
1922 Leonard y Gomez Madame Sherry
Hugo Felix, Maurice Ordonneau, Benno Jacobson		 Ernst Eklund Blancheteatern[10]
Charley Wykeham Charleys tant
Brandon Thomas		 Elis Ellis Blancheteatern[11]
Alwa Lulu
Frank Wedekind		 Maria Orska Blancheteatern[12]
En sekreterare Riddar Blåskäggs åttonde hustru
Alfred Savoir		 Olof Molander Dramaten
Gustou Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1923 Styrmannen Din nästas fästmö
Adelaide Matthews och Anne Nichols		 Ernst Eklund Blancheteatern[13]
Westerkvist, vice häradshövding Rika morbror
August Blanche		 Albert Ståhl Blancheteatern[14]
1924 Giglais Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule		 Ernst Eklund Blancheteatern[15]
Dulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Einar Fröberg Komediteatern[16]
Baron Adolf von Gedda Kungens amour
Brita von Horn		 Mathias Taube Komediteatern[17][18]
1925 Brian Strange Mr Pim tittar in
A.A. Milne		 Mathias Taube Blancheteatern[19]
1929 Geoffry Hammond Brevet
W. Somerset Maugham		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[20]
1930 Folke Krasch
Erik Lindorm		 Sigurd Wallén Folkteatern[21]
1931 Evald 33.333
Algot Sandberg		 Sigurd Wallén Folkteatern[22]

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Dansen på Frösö. Vals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
  • Stjärneblänk. Vals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
  • Souvenir (En liten bunt med små biljetter). Foxtrot av Sune - Karl-Ewert, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
  • Svunnen lycka. Vals av Sven Landahl - Sten Munthe, Odeon, 1931.
  • Liksom en blå förgätmigej. Sångvals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Odeon, 1931.
  • Flickan hon dansar. Vals ur filmen Pojkarna på Storholmen, Parlophon, 1932.
  • Hos den vackraste flickan jag sett. Vals av E. Alqvist, Parlophon, 1932.
  • Eko, vill du svara mej. Duett med Tutta Rolf. Vals av G. Enders - Nils Georg ur filmen Vi som går köksvägen, Odeon, 1933.
  • Min första vals med Ann-Marie. Vals av Emil Eriksson, Odeon, 1933.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b] ”Bengt Djurberg”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58729&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dBengt+Djurberg%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 22 februari 2013. 
  3. ^ Luterkort, Ingrid (1998). Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 135. Stockholm: Stockholmia. Libris 7593289. ISBN 91-7031-085-8 
  4. ^ ”Dramaten: Rollboken”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170810210126/http://www.dramaten.se/medverkande/rollboken/Person/2460. Läst 10 augusti 2017. 
  5. ^ [1]Lars Boberg i Farfarsbloggen 18 mars 2012: Morfar och hans familj, läst 11 november 2018
  6. ^ Hitta graven
  7. ^ ”Kiki”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22054&pos=1. Läst 4 april 2016. 
  8. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22051&pos=5. Läst 4 april 2016. 
  9. ^ ”Askungen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22153&pos=8. Läst 4 april 2016. 
  10. ^ ”Madame Sherry”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22154&pos=9. Läst 4 april 2016. 
  11. ^ ”Charleys tant”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22155&pos=10. Läst 4 april 2016. 
  12. ^ ”Lulu”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22052&pos=11. Läst 4 april 2016. 
  13. ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016. 
  14. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 24 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-24/350/6. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016. 
  16. ^ ”'Dulcie' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-02/239/7. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 3 december 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-12-03/331/12. Läst 28 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 december 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-12-05/333/11. Läst 28 juli 2015. 
  19. ^ ”Mr Pim tittar in”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22169&pos=30. Läst 5 april 2016. 
  20. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 29 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/13. Läst 7 april 2016. 
  21. ^ ”Teater Musik och Film: 'Krasch' har premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 juli 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-09/182/9. Läst 2 februari 2016. 
  22. ^ ”'33.333' i morgon”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 augusti 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-27/231/7. Läst 3 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bengt_Djurberg&oldid=54769602”