Barthold Hufvudskått
| Välborne Barthold Hufvudskått | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1647–1656 | |
| Utnämnd av | Kristina | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Försvarsgren | Kavalleriet | |
| Tjänstetid | 1630–1656 | |
| Grad | Ryttmästare | |
| Slag/krig | Karl X Gustavs polska krig | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Födelsenamn | Bertil Jakobsson | |
| Född | 1615 Hasslösa, Sverige
| |
| Död | Augusti 1656 (40–41 år) Warschau, Polen-Litauen
| |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Adliga ätten Hufvudskått nr 415 | |
Familj
| ||
| Make/maka | Margareta Regertin | |
| Barn | 8 | |
| ||
| Adliga ätten Hufvudskåtts vapen. | ||
Bertil ”Barthold” Jakobsson Hufvuskått, född 1615 i Hasslösa församling, Västergötland, död augusti 1656 i Warszawa, var en svensk adelsman och militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Barthold Jakobsson tog som tonåring värvning som ryttare vid Västgöta regemente år 1630 och blev fem år senare förare där. Han befordrades till korpral 1640, kornett 1641, löjtnant 1644 och slutligen ryttmästare 1648. Den 22 december 1647 adlades han av drottning Kristina med namnet Hufvudskått och introducerades senare med nummer 415 bland de adliga år 1649. Hufvudskått blev genom åren skadat flera gånger i strid. Det adliga namnet och vapnet har sitt ursprung från den gång då han blev skjuten med en muskötkula genom högra kindbenet nedanför ögat. Hufvudskått stupade 1656 i samband med tredagarsslaget vid Warszawa.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Barthold Hufvudskått var gift med Margareta Regertin. De fick fyra döttrar och fyra söner. Den äldsta dottern, Ursilla, var gift med ryttmästare Per Nilsson Hammardahl, adlad Hammarhjelm.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Hufvudskått nr 415”. Adelsvapen-Wiki. 3 januari 2015. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hufvudsk%C3%A5tt_nr_415. Läst 16 maj 2023.