Hoppa till innehållet

Arreskow (släkt)

Från Wikipedia
Arreskow
LandSverige
StamfarHolger Magni Arreskow
Länkar
SBLlänk
Övrigt
Webbplatsarreskow.se/
Redigera Wikidata

Arreskow är ett svenskt släktnamn av danskt ursprung som bars av Holger Magni Arreskow (1634–1687), egenhändigt Holger Mogenzøn Arreskow (latiniserad namnform Oligerus Magni Arreschovius), kyrkoherde i Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn.[1][2]

Han var anfader till en av de äldsta numera vitt utbredda, ännu verksamma svenska släkter, Arreskowsläkten. Av släktens ursprungligen två huvudstammar bär den äldre stammens fem huvudgrenar olika stavningsvarianter av släktnamnet, främst Areschoug (även Areschough, Areschog och Arreskog[3]), Areskog, Areskogh, Areskoug och Areskough, vilka alla härleds ur danskans Arreskow. Det ursprungliga ortnamnet, som i äldre tid även stavats Areschow, förenar det nordiska mansnamnet Are (Arre)[4] med danskans ord för skog (skov, skow och skoug). Stavningen med -sch- anses även härstamma från en latinisering av namnet (vanlig i äldre tiders lärda släkter) vilken här sammanfaller med äldre dansk stavning av ortnamn och personnamn. Den säregna ändelsen (-ow) torde minna om en vendisk eller sorbisk rot, i likhet med släktnamn som Beskow och Treschow.[5][6][7][8][9] Släkten har framträtt med personer inom akademi, kyrka, kultur, näringsliv, militär och statsledning.[10][11][12][13][14][15]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Släktens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Arreskow har medeltida rötter både som egennamn och ortnamn. Flera ålderdomliga urformer anses ha samband med släktnamnet. Den etymologiska forskningen är omfattande och rötterna till släktens identitet mångfacetterad.[16][17] Bland föreslagna härledningar från ortnamn i främst Skåne och Danmark är en stormannagård (Arescogh, senare Arwescogh) på Fyn från 1000-talet bland de äldsta. Adelsmannen Claus Urne til Arreskow var under Kalmarunionen drottning Margaretas "hofmästare" och befallningsman.[18] Gunnar Carlquist framför två hypoteser: stamfaderns namn skulle komma från ortnamnet Araskoga by i Brandstads socken, Färs härad, där dennes far ("Måns") enligt en försvagad släktlegend skulle ha varit någon form av ladufogde. Emellertid saknas vid aktuell tid (slutet av 1500-talet och början av 1600-talet) belägg för en gård av erforderlig storlek i denna by och inga namngivna personer är där kända som skulle kunna vara Holger Arreskows föräldrar. Den särskiljande stavelsen i namnet (Are- med -e-) har bestått genom tiderna. Inget närmare samband finns heller med den yngre släkten Araskog som har rötter i byn.[19] Sannolikt föreligger här en förväxling när det gäller bestämningen av släktens proveniens till Araskoga by. Den andra av Carlquists hypoteser är att den danskfödde stamfaderns namn (och ursprung) skulle ha samband med godset Arreskov ("Areschow" på karta från 1600-talet), granne med Brahetrolleborg på Fyn, eller dess ägare (på 1200-talet var Arreskov Valdemarernas släktgods, en kungsgård i Valdemarättens patrimonium).[20] Den senare hypotesen har ansetts vinna stöd i nyare forskning som visat på ett flertal sammanfallande indicier (och tidigare obeaktade omständigheter) som oberoende av varandra styrker ett samband med släkten Rosenkrantz (ägare av Arreskov). Carlquists andra hypotes kan därför ingalunda avfärdas som osannolik. Carlquists kyrkohistoriska forskning ansågs länge uttömmande av svenska källor men lämnade många andra indicier ohörda vilket ledde till en tolkning i "försvenskande" riktning. Enligt dåtida namngivningskonvention har stamfaderns förnamn hämtats från en äldre avliden men vördad släkting som kunde tjäna som förebild (Holger, ett dåförtiden sällsynt egennamn som vid denna tid, enligt Elisabeth Reuterswärd, var exklusivt för ett fåtal släkter inom högre stånd), mellannamnet ett "son"-namn efter fadern (patronymikon) som har hetat Mogens (Måns är en försvenskning) och i detta fall ett orts- eller gårdsnamn från mödernet (matronymikon).[21] Alf Henrikson[22] tolkade dessa och en rad andra omständigheter i källorna som en indikation på ett närmare samband mellan släkten Arreskow och danska ätten Rosenkrantz och betecknade dessa fynd som "historiskt intressanta"; Erik Rosenkrantz, dansk länsherre i norska Bergenhus, påbörjade 1558 uppförandet av ett nytt Arreskov i renässansstil. Dess svenska släktgren, inte minst "Holger den Rige", Holger Rosenkrantz (1586-1647) på Glimmingehus, hade inflytande genom "patronat" över Österlens häraden och över de pastorat i Simrishamn (S:t Nicolai) och Järrestad där Holger Arreskow den 6 maj 1657, omgående efter examen vid Köpenhamns universitet, vigdes till kyrkoherde i Lund inför fredsåret 1658. Släkten har sedan varit väl representerad bland bröder och systrar i Sankt Knuts gille särskilt i Lund och Ystad, där Areskouggrenen medverkat sedan 1700-talet.[23][24]

Anfaderns kulturkrets

[redigera | redigera wikitext]

Efter Katedralskolan i Lund har Holger Arreskow fått stöd för studier i teologi och naturvetenskap vid Köpenhamns universitet där han 1652 skrev in sig som "Oligerus Magni Arreschovius". Studierna skedde under handledning av Rasmus (Erasmus) Bartholin (1625-1698), den professor som ansvarade för utgivningen av manuskripten efter astronomen Tycho Brahe. Brahe hade fått stöd av den renässanslärde teologen och diplomaten Holger Rosenkrantz ("Holger den Laerde", och dennes hustru Sophie, född Brahe) som bedrev alkemiska experiment men också en teologisk diplomatakademi på sitt gods Rosenholm vid Århus, i ett lusthus (Pirkentavl) betecknat som "Jyllands första universitet". Holger Arreskow avbildas på sitt första porträtt från 1660-talet (i åldermannens ägo) i myndig pose med ett gyllene ägg (en symbol för alkemi) i höger hand och med bibeln i vänster. Det anses ställt utom varje tvivel att stamfadern stått under beskydd av den danska adelsätten Rosenkrantz som varit stamfaderns välgörare.[25] Det har senare belagts att den svenska grenen av denna ätt, Rosencrantz i Skåne, inskred till den dansktalande stamfaderns, Holger Arreskows, försvar vid åtminstone en av flera domstolsprocesser under snapphanetidens hårdhänta försvenskning. Holger Arreskow hade vid ett tillfälle misstänkts för danskvänlighet då han använt dansk liturgi i en dopceremoni. Handlingar i Riksarkivet visar att Holger Arreskow fick del av ett gatuhus i Tommarp som överlåtits från Glimmingehus gods (i Rosencrantz' ägo) som kompensation på okänd grund.[26] Danska slottet Arreskov på Fyn ärvdes i början av 1600-talet av Christense Rosenkrantz til Arreskov som gifte sig med sin godsförvaltare Mogens Høeg, som därmed blev ägare till slottet Arreskov 1636. Denne ledde i egenskap av diplomat på danska sidan fredsförhandlingar mellan Sverige och Danmark efter krigsslutet 1658. För den som hade hamnat på svenska sidan gällde det att dölja varje samröre med sitt danska ursprung.[27][28] Givet släktskap med Mogens Høeg kan anses styrkt men också på andra oberoende vägar förgrenar sig Arreskowsläktens rötter ner i den tidigast kristnade kungaätten i Norden, den danska Valdemarätten,[29] och vidare till Estrid Svendsdatter, yngre halvsyster till Knut den store som tros ha regerat Sigtuna omkring år 1030. Via andra vägar (Krumlinde och Jülich) har en Arreskowgren härletts genom medeltidens genealogi till andra historiska personer, ytterst till frankerkungen Karl den store, krönt till Romersk kejsare år 800.[30]

Släktens sociala identitet

[redigera | redigera wikitext]

Arreskowsläktens sociala historia, hushållning, släktskapsförhållanden och ingiftesmönster under 1600- och 1700-talen i Simrishamn och Ystad har undersökts etnografiskt i en doktorsavhandling av Börje Hanssen. Den Areschougska släkten betecknas i flera av hans arbeten som en av de ledande högborgerliga släkterna med flera representanter bland framgångsrika köpmän på Österlen.[31][32] Mogens (Måns) Holgersson Areschoug (1733-1798) grundade 1793 Areskougska fideikommisset som bestod av fyra gårdar i Järrestad härad - Karlaby gård i Wemmerlöf, Stiby gård i Stiby, Tommarps Nygård i Tommarp och Viarp i Simris socken - vilka förvärvades mellan 1768 och 1784. Fideikommisset upplöstes 1975. Som Simrishamns på sin tid rikaste bodde köpmansfamiljen i hörnet av nuvarande Storgatan och Stortorget på "Samuelsonska gården", mitt emot anfaderns kyrka, St Nicolai i Simrishamn. Andra exempel på släktens minnesmärken i form av stadsgårdar, gods eller köpmanshus som ursprungligen eller genom ingifte burit släktens namn - vilket ibland ändrats vid dotters giftermål eller senare ägarbyte - är i centrala Simrishamn korsvirkeshuset, numera Hotel Kockska gården, Sjögrenska, Malmgrenska, Thulinska och Bergengrenska gårdarna. I Ystad fanns stora handelsgårdar i släktens ägo och kvarteren "Areskoug Norra" och "Areskoug Södra" minner om släktens roll i stadens historia.[33] Den musikälskande fabrikören och åldermannen i Sankt Knuts Gille i Ystad, Magnus Holger Areskoug (1825-1904) främjade hemmusicerande och soiréer med ledande musiker som Salomon Smith och August Körling i sitt gårdskomplex Klintehus, numera markerat som kulturreservat.[34] Det äldsta stadshuset i Kristianstad, "Areskougska gården" (daterad 1617), kom däremot in i släkten långt senare och revs 1964.[35] Professor Nils-Arvid Bringéus breda skildring av herrgårdslivet på Kiviks Äsperöd på Österlen ger inblick i släktens kulturhistoria.[36] Vittra samtal, borgerligt hemmusicerande och sociala förbindelser med lärda och konstnärliga Österlensläkter (Bergh, Aspelin, Scherstén, m. fl.) skildras av Erland Aspelin i boken om målaren Karl Aspelin (med porträtt av dåtida släktingar).[37] Natur och växtlighet i omgivningarna kring barndomshemmet Kiviks Äsperöd var en viktig inspirationskälla till Fredrik ("Fritz") Wilhelm Christian (FWC) Areschougs botaniska upptäckter. Även visningsträdgården Ulriksdal på Österlen, en "sekelskiftesdröm på Kivik" anlagd av Oscar Areschough och Ulrik Areskoug, vittnar om hur natur och kultur samspelat i släktens kulturarv.[38] Detta samspel - med en passion för natur- och kulturvetenskap i förening - har tolkats som en återspegling av en släktidentitet som för tankarna till Carl von Linné:

"På eftermiddagen gingo vi ut i trädgården och betraktade bersåer, kiosker, utländska träd och blommor, dammen med de stora guldfiskarne och bäcken med forellerna. Och sedan ned öfver ängarne till stensättningar och gamla flodbäddar, märkvärdigheter af många slag inom djur-, växt- och stenriket, hvarom min värd visste fullständigt besked! En högst intressant trakt hade jag kommit till, en nejd, dit arkeologer, geologer, entomologer och botanister åter och åter vallfärda." [39]

Släktens utveckling under 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet och kring sekelskiftet hade Arreskowsläkten genom ökad spridning nått ledande positioner och ökat inflytande på flera områden i samhället. Inom akademia besatte släkten en tid professurerna i botanik vid landets bägge universitet. Många växter bär namn efter dem (auktorsnamn "Aresch" och "F.Aresch"). Algologen "J.E." eller Johan Erhard Areschoug, en av stiftarna av Trädgårdsföreningen, Göteborg 1842 och omvittnad av Gustaf Retzius som sträng men godlynt och välvillig tentator i Uppsala, sedermera preses i Kungliga Vetenskapsakademien, introducerade mikroskopet i botanikstudierna genom sin privata gåva av instrument till Uppsala universitet och främjade Jöns Jacob Berzelius' forskningsresor.[40] Han skall enligt släktsägen ha avböjt ett erbjudande från en tysk kunglig vetenskapsakademi om tyskt adelskap ("von Areschoug") med de i släkten bevingade orden: "Areschoug är fint nog".[41] Fredrik Wilhelm Christian Areschoug växte upp på herrgården Kiviks Äsperöd där han genom observationer av björnbärsbusken upptäckte utvecklingssprång hos arten. Som professor i botanik i Lund introducerade han Darwin och evolutionsläran i svensk akademi och kom därmed att spela en viktig roll i det naturvetenskapliga paradigmskiftet vid svenska universitet.[42] Han instiftade fonder vid Lunds universitet tillsammans med sin efterlevande hustru Elfrida Areschoug.[43][44] Han var en orädd pionjär och högt uppskattad som handledare och mentor åt kulturpersoner som politiske litteraten Bengt Lidforss och tonsättaren Alfred Berg ("Fader Berg"). Bland Stockholmsveterinärerna var Hjalmar Areschoug, politiskt inflytelserik lärare vid Karlbergs krigsakademi, den som uppnådde högst symboliskt och socialt kapital (och efterlämnade en efter tidens mått ansenlig förmögenhet vars nuvärde motsvarar ca 15 miljoner kronor).[45]

Kulturella och vetenskapliga insatser

[redigera | redigera wikitext]

Alma Areschoug blev under sent 1800-tal känd för sin kulturella och sociala välgörenhet med hjälp av sin make Georg Gauffin, grundare till Apotekarnes, som efterlämnade spår i form av en säregen nordisk arkitektur i Forneboda kulturminne i Kyrkhult (ritad av Artur Hazelius). Bland hennes gåvor har Blekingestugan på Skansen och husgeråd bevarats på Nordiska Museet i vars samlingar föremål ingår även från Tureholms slott, donerade av grevinnan Estrid Bielke Areschoug (gift med greve Sten Bielke på Yxtaholms slott). Gymnasiematrikeln i Växjö berättar att Jönköpingssonen Viktor Rydberg höstterminen 1845 bodde hos "änkefru Areschoug". Systern till botanikprofessorn i Uppsala J.E. Areschoug, Sophia Åkermark (född Areschoug, 1817-1880), var förutom grosshandlarfru i Göteborg ansedd som Sveriges första kvinnliga botanist.[46][47] Prästvigde kyrkoherdesonen Magnus Edvard Areskoug, fil mag i Lund 1838 och adjunkt vid Malmö Latinskola (där han inrättade en fond till minne av en avliden son), beskrivs som en mästare i att lära ut latin. Han översatte till matematikundervisningen i landets läroverk Euklides geometri från grekiskan och följde sina elevers öden genom livet "långt bortom horisonten, i med- och motgång".[48][49] Hans son, Otto Areskoug, bedrev med växlande framgång företag i kultur- och nöjesbranschen och ägde fastigheter, grundade Metropol (1906) och förvärvade danssalongen Apollo och den klassiska varietébiografen Alhambra vid Triangeln i Malmö (1908-1973).[50][51] Prästen och botanikern Carl Areskog, kyrkoherde i Glömminge församling på Öland, är mest känd för sin omtyckta skildring av öns kulturgeografiska historia - "En Bok om Öland" (1941). Areskogs väg i Glömminge är uppkallad efter honom. Släkten har haft tre framstående språkforskare: Hugo Areskoug, Lundakollega till Ernst Wigforss och lektor i Helsingborg, var respekterad för sina utförliga och omfångsrika studier av sydöstsvenska folkmål och Skånes språkhistoria. En annan lärd, Malte Areskoug, legendarisk läroverkslektor vid Hedbergska i Sundsvall, sökte språkets rötter i historien (och omvänt) i sin studie av Finn-namn, Jordanes och Kjellgrens poesi. Gertrud Areskog blev efter doktorsavhandling om Östra Smålands folkmål lektor och rektor vid högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm och var drivande i utvecklingen av Sophiahemmets sjuksköterskeskola.[52] Hennes begravning bevistades av Aina och Tage Erlander.[53] Erik Areschoug donerade en stor samling av tenn- och glasföremål till Stockholms Stadsmuseum som dokumenterades 1974 i en tryckt utställningskatalog ("Skål, kopp och glas").[54] Holger Areschoug var tonsättare, organist och konsertpianist, och skolade som repetitör många av våra främsta operasångare (Birgit Nilsson, Hjördis Schymberg, m.fl), i denna roll en varmt uppskattad musikalisk mentor.[55] Kaj Areskoug emigrerade efter examen vid Lunds universitet till USA där han efter doktorsexamen vid Columbia university blev professor och makroekonomisk bedömare, växelvis anlitad som akademisk föreläsare och utredare inom bankväsendet. Han donerade hela sin förmögenhet till grundandet av Center for Individual Rights, Washington D.C. (där styrelserummet bär hans namn),[56] en filantropisk organisation ("NPO") till försvar för individens mänskliga rättigheter i USA. Nils-Holger Areskog gjorde som professor, dekanus och prorektor en bestående och prisbelönt insats inom akademia för reformeringen av den nya läkarutbildningen i Sverige. Efter ett år som gästprofessor vid Stanford University blev han drivande vid tillkomsten av den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet där han särskilt utvecklade institutionen för klinisk fysiologi. Han förenade dessa plikter med en i lärda och andra sällskap vida omvittnad musikalisk talang.[57][58]

Ekonomiskt och politiskt inflytande

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet uppnådde vissa grenar av släkten ett betydande välstånd genom bland annat handel av spannmål som skeppades på segelfartyg från hamnarna på det bördiga Österlen till det behövande Stockholm. Dock förekom konkurs efter kapning av ett handelsskepp. En utblottad son kunde beredas anställning som godsbokhållare hos greve Piper på Krageholm och räddas från 1820-talets svält i huvudstaden. 1859 upprättades Areskougska fonden för uppförande av ett fattighus i Södra Wallösa.[59] Bouppteckningen efter "possessionaten" Peter Julius Areschoughs änka förtecknade fast egendom till ett värde av 53.000 riksdaler riksmynt i 1865 års penningvärde, dock att fördelas på nio barn. På 1800-talet kompletteras merkantila sysslor med alltmer industriella ansatser. Släkten deltog i utvecklingen av regionens lokala näringsliv, så O.W. Areschough i bildandet av Albo härads bank 1875.[60] Carolina Areschoug (1808-1838) var gift med Carl Jöran Kock, sedermera riksdagsman, grundare till Malmö Enskilda Bank och "Malmös rikaste man". Kapten Magnus Holger Areskoug (1904-1995) bedrev Areskougs Kemisk Tekniska Fabrik i Malmö. Det svenska sjukförsäkringssystemet växte fram under inflytande av Holger Erhard Areschoug i hans egenskap av utredare och högre tjänsteman i statsförvaltningen; han författade sju skrifter och böcker i ämnet (1923-1943) men efterlämnade även poesi, postumt utgiven som "Kom vårliga dagar och Dikter till Maybe".[61] Överste Gunnar Areskoug var kanslichef för den omskrivna hemliga underrättelseverksamheten under det kalla krigets dagar.[62] I nutida näringsliv har Peter Eric Areskog gjort sig känd som prisbelönt entreprenör. Faderns skrothandel, Trelleborgs Skrotaffär (grundad 1944), utvecklades av sonen till Areco Steel AB och till storföretaget Areco Group. År 2010 utsågs han till Entrepreneur of The Year i Skåne.[63][64] Företaget Areco har utsetts till Gasellföretag av Dagens Industri. Bröderna Areskoug Byggnadsplåt AB i Malmö startades 1975 av Bo och Björn Areskoug (VD). Företaget förvärvades av Rafab 2012.[65] Björn Areskoug har varit ledamot i Plåtslageriernas Riksförbunds förbundsstyrelse och Svenskt Näringslivs förberedande organ för småföretag (SME) och deltog där i en skattegrupp för underlättandet av svenskt småföretagande.[66] Bröderna Anders, Claes och Magnus Areskoug leder Areskougs Fastighetsförvaltning i Kristianstad.[67]

Släktföreningen

[redigera | redigera wikitext]

Arreskows släktförening grundades 1962 och organiserar släktmöten sedan 1963, sedan Heribert och Are Areschoug genomfört banbrytande forskning som ledde till upprättandet av en Ättartavla med väsentliga uppdateringar av släktartikeln publicerad i Svenska Ättartal 1894. Den för register över ättlingar till anfadern och främjar forskning om släktens kulturella identitet och bemärkta personer i släkten.[68][69][70] Johan Areskough (3:e grenen) tillträdde som ordförande vid släktmötet 2005. Släktens huvudman är civilingenjör Magnus Areskoug, Danderyd. Vid släktmötet 2019 valdes Birgitta Areskoug, Skövde till ordförande.

Personer ur Arreskowsläkten

[redigera | redigera wikitext]
  • Holger Mogenzøn Arreskow (1634–1687), kyrkoherde i Simrishamn
  • Magnus Holgersson Areschoug (1733–1798), instiftare av Areskougska fideikommisset, rådman och köpman i Simrishamn
  • Magnus Ulric Areskoug (1791-1859), vice kronofogde, kronolänsman och fideikommissarie
  • John Erhard Areschoug (1811–1887), professor i botanik och ekonomi vid Uppsala universitet
  • Hjalmar Alexander Areschoug (1828–1909), läns- och regementsveterinär, kapten
  • Fredrik Areschoug (1830–1908), professor i botanik vid Lunds universitet
  • Magnus Edvard Areskoug (1813–1891), fil. dr, prästvigd lektor vid Malmö allmänna läroverk för gossar, översättare av Euklides
  • Johan Anders Areskoug (1830-1901), Häradshövding i V. Göinge Härad
  • John Magnus Areskoug (1874-1962), sjukgymnast enligt "Kellgrens Manuella Metod"
  • Alma Areschoug (Gauffin) (1839–1923), skapare av Forneboda kulturminne, social och kulturell välgörare, känd som "Fornebodafrun"
  • Carl Areskog (1867–1941), präst, botaniker och författare, Glömminge församling, Öland (känd för "En bok om Öland")
  • Hugo Areskoug (1902–1979), fil. dr, dialektolog, lektor vid högre allmänna läroverket för gossar i Helsingborg
  • Gertrud Areskog (1902–1960), fil. dr, författare, rektor Södra flickläroverket Stockholm, styrelseledamot Sophiahemmets sjuksköterskeskola
  • P J Gunnar Holger Areskoug (1909–1975), överste, siste fideikommissarien, chef för militär underrättelseverksamhet ("Motståndsrörelsen")
  • Carl Areskoug (1918–2005), överste vid Gotlands artilleriregemente[71]
  • Stig Arvid Kellgren Areskoug (1920–2008), överste, förste byråchef vid Försvarets materielverk
  • Nils-Holger Areskog (1929–2010), professor i klinisk fysiologi, läkare, prorektor vid Linköpings universitet
  • Kaj Areskoug (1933–1998), professor i ekonomi, New York, donator till Center for Individual Rights, Washington D.C.
  • Johan Kell Kellgren Areskoug (1906–1996), elitidrottare friidrott och gymnastikdirektör
  • Holger Erik Areschoug (1920–2007), pianist och tonsättare
  • Nils-Göran Areskoug (1951), bitr. professor i tvärvetenskap, läkare, docent i musikvetenskap, pianist och tonsättare
  • Peter Eric Areskog (1958), företagare, Areco Group
  • Richard Areschoug (1961–2016), översättare, fackgranskare och skriftställare, författare av böcker i marin och militär historia
  • Katarina Areskoug (1964), senior legal counsel Tele2 (publ)
  • Katarina Areskoug Mascarenhas (1965), statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt med ansvar för EU- och utrikesfrågor, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige

Hedersbetygelser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Personer ur Arreskowsläkten har sedan 1700-talet tilldelats utmärkelser, däribland Vasaorden (RVO), Nordstierneorden (RNO) och andra kungliga hedersbetygelser, och sedan 1800-talet varit ledamöter i flera kungliga akademier, däribland Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).[72][73][74]

  • Professor Johan Erhard Areschoug (1811-1887) var ledamot och sedermera preses i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) som 1899 präglade hans minnesmynt; ledamot i Kongl. Vetenskaps- och Vitterhets Samhället i Göteborg.
  • Fideikommissarien, fabrikören och handlanden Magnus Holger Areschoug (1825-1904), gift med Sophie Maria Schwabe i Ystad, erhöll RVO (okänt år).
  • Regementsveterinären vid Kungl. Hovstallet Hjalmar Areschoug (1828-1909) tilldelades 1872 Vasaorden (RVO) och skall ha innehaft flera utmärkelser.
  • Häradshövdingen i Västra Göinge Johan Anders Areskoug (1830-1901) erhöll RNO (årtal okänt).
  • Professor Fredrik (FWC) Areschoug (1830-1908) var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och erhöll äldre Linnémedaljen i guld 1904 (som utdelas av KVA).
  • Lantmätaren Nils O:son Areskogh (1878-1952), Äppelviken, gift med grevinnan Clary Hamilton (1916), blev 1929 Riddare av Vasaorden (RVO).
  • 1:e byråsekreterare Jur. kand Holger Erhard Areschoug (1880-1967), gift med Gerda Margareta von Brömssen (1919), förlänades RVO 1936.
  • Överste P.J. Gunnar Holger Areskoug (1909-1975) blev Riddare av Svärdsorden, första klassen (RSO) 1950, och erhöll Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken (GV:sJmtII).
  • Tandläkare och tandvårdsinspektör Nils Otto Areskog (1898-1971) förlänades RVO (årtal okänt).
  • Läroverksadjunkt fil. mag. Malte Edvard Vilhelm Areskoug (1898-1978) blev RVO 1954.
  • Universitetslektor fil. dr. Hugo Areskoug (1902-1979), Helsingborg och Lund, erhöll RNO 1957.
  • Försäkringskassedirektör Sten Lave Magnus Areschoug (1912-1992), Malmö, erhöll RNO 1969.
  • Överste 1:a graden byråchef i Försvarets Materialverk Stig Arvid Kellgren Areskoug (1920-2008) blev Kommendör av Svärdsorden (KSO) 1971.
  • Överste Carl Arcadius Holger Areskoug (1918-2005) blev Kommendör av Svärdsorden (KSO) 1974.
  • Professor Nils-Holger Areskog (1929-2010) förlänades RNO 1974, H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band 1991 och Hälsouniversitetets förtjänstmedalj av Linköpings universitet 1995.

Släktskap, frändskap och ingifte med kända släkter

[redigera | redigera wikitext]
  • 1500-tal och äldre (ättens danska förhistoria): Brahe (danska grenen), Rosenkrantz, Høeg (Høg), Urne[76] och Hvide
  • 1600-tal (Arreskowsläktens etablering i Skånelanden): Bagge, Castensdotter (Richardt)
  • 1700-tal (Österlen, särskilt Simrishamn och Ystad): Sture (Natt och Dag) danska grenen, Paradis, Güllich, Lorentz, Ovenius, Krumlinde, Sinius, Böös, Båth, Hagerman, Praetorius, Hammerich, Gram
  • 1800-tal (utbredning norrut mot Stockholm och Göteborg): Tegnér, Retzius, Fallén, Gauffin, Berg (Bergdala, Kivik), Schwabe, Greiffe, Sontag, Stahre, Agrell, Camp, Åman, Sahlin, Asp, Löfberg, Welin, Gram, Tisell, von Voss, Rönn, Schönbeck
  • 1900-tal (vittförgrenad svensk släkt): Bielke, von Brömssen, Schmiterlöw, Hammarhjelm, Kock, Ståhl, Sundewall, Redin, Hammarstedt, Quennerstedt, Cederroth, Pihl, Falk, Sönnichsen, Ewaldz, Thorin, Kellgren
  • 2000-tal (släkten utbredd i Norden): Kuylenstierna, Palmstierna, Vading

Se även

[redigera | redigera wikitext]
  • Översiktsartikel över danska, norska och svenska ätten Rosenkrantz, engelska wikipedia (se: "Line III Arreskov, Line IV Rosenholm" och "Line IX: Older Scanian Line").

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Johan Ernst Rietz (1848) Skånska Skolväsendets historia, utarbetad i synnerhet efter otrycka källor, sidan 607.
  2. ^ Sophus Birket Smith (1890) Kjøbenhavns universitets matrikel 1611-1740, Band 1, sidan 236, fotnot 4 "Arreschovius".
  3. ^ Förekomsten av dubbel-rr i stavningsvarianter som Arreskog anses visa en obruten linje av språklig metamorfos som kan rekonstrueras från de tidigaste former av namnet där användningen av stavningen Arreschouff belagts som såväl personnamn som namn på det medeltida godset vid Arreskovsjön på Fyn; formen Arreskog är belagd av Edvard Magnus Areskoug; citerad i Nils-Göran Areskoug Ätten Arreskows äldsta rötter, kap I "I Are Skog", 2005, sidan 8
  4. ^ Det fornnordiska mansnamnet Are betyder örn. Det påträffas bl.a. som medeltida inskription av en Viking på resa i främmande land: Hagia Sofias runinskrifter. Mansnamnet Arre omtalas i en dansk kungalängd över ett tidigt mytiskt förflutet i dans historia. Det skall ej förväxlas med Gurre, vars bevarade ruiner (Gurre slott) besjungs av kung Valdemar i Arnold Schönbergs Gurrelieder.
  5. ^ I dansk ortnamnshistoria och etymologisk forskning diskuteras innebörden av ordstammen "arre" (även en gräsart) i ortnamnet Arreskov, mest bekant i Arreskovsjön och slottet Arreskov.
  6. ^ Heribert Areschoug (1963) Ättartavla över släkten Arreskow
  7. ^ Genealogiska Föreningen. Enskilda samlingar: Areschoug samling ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110504134128/http://www.genealogi.net/sf_arkiv/listor/enskilda/samlarindex.htm. Läst 30 januari 2011. 
  8. ^ Riksarkivet: släktarkiv (Arreskow, Areschoug, Areskoug)
  9. ^ Kungliga Vetenskapsakademien: Centrum för vetenskapshistoria: arkiv "Areschoug" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 april 2011. https://web.archive.org/web/20110414193357/http://www.center.kva.se/. Läst 30 januari 2011. 
  10. ^ Are Akademi: "Arelites" - släkten Arreskows kulturhistoria [1]
  11. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), 1919, släktartikel, J.E. Areschoug och F W C Areschoug, sidorna 144-158
  12. ^ Gunnar Carlquist: Lunds stifts herdaminne, II:9, 1943-1962, sidorna 146-149
  13. ^ Victor Örnberg: Svenska Ättartal, vol 10, 1894, sidorna 46-68
  14. ^ S. Cawallin: Lunds stifts herdaminne, 1858
  15. ^ Sigurd Lindman i: Svenska Män och Kvinnor (SMK), utg. Nils Bohman & Oscar Wieselgren, 1942, sidorna 123-124
  16. ^ Hugo Areskoug: "Några skånska och danska ortnamn på Arva-", i: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1983, pp 59-65; redigerad av Göran Hallberg. Areskoug granskar härledningar till ortnamnen (1) Arreskov, Ö. Haesinge socken, Fyn (1200-tal: Arwescogh), (2) Arreskov, N. Snede socken, Jylland (Arreschouff, 1454), (3) Arvaskog, Torups socken, Halland (Arffuidschoug, 1603), (4) Araskoga, Brandstads socken, Skåne (Auerskow, 1447), och (5) Arwaskogen, Gladsax socken, Skåne (Arffueschouffwen, 1514), samt ytterligare fyra ortnamn som saknar relevans för släkten.
  17. ^ Hugo Areskoug: "Ales stenar, Alstenabjer, Alsmark och Albo härad", i: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1978, pp 54-86; efterlämnade manuskript av Hugo Areskoug, Lunds universitet.
  18. ^ Gabriel Anrep (1858-64) Svenska Adelns Ättar-Taflor, Afdelning 4, sidan 505: [2]
  19. ^ Genom utredning i samråd med Christina Araskog-Toll (med ledning av skrifter om släkten Araskog, Araskoga by och mejerihistoria, i Kungliga Bibliotekets samlingar) och genom kommunikation med Rand V. Araskog och dennes syster i USA har det konstaterats att Arreskowsläkten icke är nära besläktad med släkten Araskog och därmed sannolikt ej heller relaterad till Araskoga by.
  20. ^ Källor till herrgården Arreskovs historia är tillgängliga under "Historisk Atlas - Arreskov" [3].
  21. ^ Kommunikation och brevväxling med tjänstemän vid Lunds Landsarkiv, brevväxling och samtal med Elisabeth Reuterswärd, 2003
  22. ^ Alf Henrikson (1963) Svensk historia, del II, sidan 600
  23. ^ Erik Wiberg (1938) Bröder och systrar i Sankt Knuts gille i Ystad: en matrikel med personhistoriska anteckningar från fem århundraden, Ystad.
  24. ^ Flensburg, Nils (1930) Tal i Sanct Knuts Gille i Lund 1916-1930, Gleerups, Lund: sidorna 152-153.
  25. ^ Sökningar i Rigsarkivet, Köpenhamn; samtal och kommunikation med tjänstemän där samt efter hänvisning av släkten Rosenkrantz huvudman i Danmark med deras släkthistoriske expert, doktorand i Tyskland
  26. ^ personlig kommunikation med Alf Henrikson, 1981
  27. ^ Artiklar i Danskt Biografiskt Lexikon (Mogens Høeg, Christense Rosenkrantz, m.fl. personer i deras krets) belyser förhållandena.
  28. ^ Arreskow family history at Are Akademi (med porträtt av Holger Arreskow hållande den alkemiska symbolen "ett gyllene ägg", ca 1664) [4]
  29. ^ Valdemarerna med Valdemar Sejr och Valdemar den store, Knud Lavard, Erik och Abel vilka senare stred om egendomen Arreskov.
  30. ^ Genealogin har påvisats i handlingar som kommunicerats inom släkten och därefter styrkts vid sökning i en databas för medeltidsgenealogi som upprätthålls av en tysk professor.
  31. ^ Börje Hanssen (1952) Österlen: en studie över social-antropologiska sammanhang under 1600- och 1700-talen i sydöstra Skåne, Avhandling Stockholms högskola, LT förlag; LIBRIS-ID:8202637
  32. ^ Börje Hanssen (1949) Åter till Österlen: Småstadens sociala struktur för 150 år sedan. II Sociologiska fältstudier i Österlen. IX, ur: Aurora. Ystadsbladet. Daglig tidning för södra Skåne, 19 februari 1949; utg. av Anders Perlinge (2010) Börje Hanssen Åter till Österlen - en tidig mikrohistoria. Agrar- och socialhistoriska texter i urval med en inledande biografi av Anders Perlinge, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 51; sidorna 206 och 226.
  33. ^ Bengt Jacobsson (red): Ystad under nittonhundratalet, Ystad kommun, 1987, sidorna 32 och 44; flerstädes i Ystad Historia del I (fram till 1792) och del II (-1862) och III (-1914)
  34. ^ Under Ystad kommuns kulturminnesvård har ett dokument med bild och text om fastigheten Klintehus publicerats: [5] Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine..
  35. ^ Samtal med Thorsten Andersson, Kristianstads egen "stadshistoriker" den 8 juni 2011. Han berättar för Anders Bojs under rubriken "Visst har här rivits allt för mycket...", Kristianstadsbladet 23 juni 2005.
  36. ^ Nils-Arvid Bringéus (2000): Herrskap och hushållning på Kiviks Äsperöd - med C.F. Falléns anteckningar 1821, Gustav Adolfs akademien, Uppsala, Folklivsskildringar och bygdestudier 0071-6766:14, ISBN 91-85352-40-3.
  37. ^ Erland Aspelin (2002): Karl Aspelin, den förste målaren på Österlen, Vitemölla, Malmströmer, ISBN 91-973761-6-7.
  38. ^ Ulriksdals Trädgård på Kivik, Ulriksdal - En sekelskiftesdröm på Kivik, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812130456/http://www.edafos.se/tradgard/visning/historik.asp. Läst 27 mars 2011. 
  39. ^ H. Fröding (1899): "Huru jag fann östra Skåne", i: Svenska Turistföreningens Årsskrift, sidorna 117-140. (Skildrar delvis ett besök hos Oscar Areschough på Ulriksdals trädgård, Kivik, Österlen).
  40. ^ Gustaf Retzius: Biografiska anteckningar och minnen, Uppsala 1933, sidorna 139-141.
  41. ^ Det torde ha rört sig om en utmärkelse för främst akademiska insatser.
  42. ^ H. Linder (och P. Ljungberg) tecknar porträtt av föreläsaren F.W.C. Areschoug vid hans avsked från professuren, i: Svensk Läraretidning, Nr 36, den 5 september 1894, sidan 452: [6]
  43. ^ Artikeln "Areschoug" i Nordisk familjebok, Uggleupplagan (1904): sidorna 1412-1413; här citeras även anfaderns namnform "Arskow" (1 historiskt belägg).
  44. ^ Carl Fehrman, Håkan Westling & Göran Blomqvist: Lund and Learning - The History of Lund University 1666-2004, Lund 2005.
  45. ^ Anna Bengtström & Pehr Hedenqvist: Veterinäryrkets framväxt - Veterinärer och veterinärstuderande i Stockholm 1835-1875, B-uppsats i Ekonomisk historia (handledare: Brita Bredefeldt), Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, 2005 (2.4.1: Hjalmar Areschoug)
  46. ^ Hennes exsickatverk "Typ-samling af Skandinaviens alger innehållande 100 arter" utgavs 1870, enl Per M Jørgensen & Louise Lindblom: 2006) Greta Sernander-DuRietz - Sveriges första kvinnliga lavforskare", i: Svensk Botanisk Tidskrift 100:4 (2006), sidan 259.
  47. ^ Åkermark, Sophia /Sofia/, i: Nordisk familjebok, Uggleupplagan 33 (1922), sidan 971, [7]
  48. ^ Gunnar Samuelssons: Malmö högre allmänna läroverk för gossar under den svenska tiden, 2, 1820-1959: minnesskrift, Malmö Högre allmänna läroverk, Malmö latinskola, 1963.
  49. ^ De s.k. "Areskougska elevanteckningarna", arkiverade i Lunds landsarkiv (LLA), beskrivs av Göran Forsberg i Lundagenealogen 1991, No 1, sidorna 8-10.
  50. ^ Bertil Widerberg "Hvad är Alhambra", Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 29 januari 1967.
  51. ^ "Här bodde en handelsman och biopionjär", signaturen "Punkt" (Glasplåten ur Küllers arkiv), Sydsvenska Dagbladet, 7 maj 1990.
  52. ^ ”Publicerade minnesord”. Genealogiska föreningen. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418072145/http://www.genealogiska.se/digisam/KapselFiler/003A/003A_IMG_0216.jpg. Läst 12 december 2012. 
  53. ^ Tage Erlander Dagböcker 1960, utgivna av Sven Erlander, Gidlunds förlag, Stockholm, sidorna 105 och 106.
  54. ^ Skål, kopp och glas - och andra husgeråd anonyma och mästarsignerade ur Erik Areschougs samling med namnregister och märken, Stockholms stadsmuseum (medarbetare), Stockholm: Stockholms Stadsmuseum, 1974, ISBN 91-85238-02-3.
  55. ^ Minnesord över Holger Areschoug av Louise Eulau, Svenska Dagbladet den 21 januari 2008.
  56. ^ Center for Individual Rights kan ha varit en av förebilderna för svenska Centrum för rättvisa
  57. ^ Bertil Torekull: minnesord över Nils-Holger Areskog, Svenska Dagbladet, den 9 augusti 2010.
  58. ^ I "Generalregister öfver svenskt porträttgalleri", Stockholm 1913, förtecknas nio personer tillhörande släkten, sidan 34.
  59. ^ Gunvor Areskoug Grahnberg: "Areskoug - Arreskow. En släktkrönika", Helsingborg, utskrift hos Arreskows släktförening, 1990.
  60. ^ Nils-Arvid Bringéus:,a.a. (2000), sidan 183.
  61. ^ Holger Areschougs skrifter, i Libris katalog, Kungliga Biblioteket: [8].
  62. ^ Mikael Holmström: Den dolda alliansen - Sveriges hemliga NATO-förbindelser, Stockholm, Atlantis, 2011, i: Försvaret och det kalla kriget (FOKK): 28, ISBN 91-7353-404-8, ISSN 1652-5388.
  63. ^ Nättidningen E24 2010-11-27: "Skrothandlaren som blev storföretagare", [9] och 2011-01-06 "Sveriges bästa entreprenörer", [10]
  64. ^ Areco Group, historik: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129221255/http://www.areco.se/en/history.html. Läst 27 mars 2011.  och hemsida: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128102611/http://www.areco.se/en/arecogroup.html. Läst 27 mars 2011. 
  65. ^ ”RAFAB tar över Bröderna Areskoug Byggnadsplåt i Malmö AB”. Rafab. 1 mars 2012. https://www.rafab.nu/wp-content/uploads/2015/06/Areskoug.pdf. Läst 31 augusti 2021. 
  66. ^ Br. Areskoug Byggnadsplåt AB hemsida: [11][död länk]
  67. ^ Areskougs Fastighetsförvaltning innehar "kulturklassade" centralt belägna fastigheter i Kristianstad, hemsida: [12]
  68. ^ "Charity and culture in the history of the Scanian Arreskow family", Are Akademi [13]
  69. ^ Sigvard Areskoug: Släktboken över kyrkoherden Oligerus Arreskowius ättlingar - Arreskowska släkten, släktbok utgiven 1996, redigerad 1999, Arreskow släktförening.
  70. ^ Artiklar i gängse uppslagsverk, som till exempel Svenska Män och Kvinnor, Stockholm, Bonniers, 1942, band I: sidorna 123-124; Salomonsens Konersationsleksikon, Schultz, Kobenhavn, 1915, bind II, sidan 60; Nordisk Familjebok, Stockholm, 1964, sidorna 1412-1413; Nationalencyklopedien (NE), Bra Böcker, 1989, sidan 518.
  71. ^ Olsson, Kjell. ”Carl Arcadius Holger Areskoug”. Gotlands Militärhistoria & Gotlands Trupper. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413132034/http://www.tjelvar.se/gotlandstrupper/akter-1/1671.htm. Läst 10 april 2014. 
  72. ^ Johan Kleberg et al. (1944): Kungliga Vasaorden, Almqvist & Wiksell, Uppsala, sidan 125 (med fotografi av Holger Erhard Areschoug)
  73. ^ Erik T:son Uggla (1969) Ordenskalender 1969 - Svenska innehavare av svenska och utländska riddarordnar samt vissa svenska medaljer, utgiven av Sekreterarämbetet vid Kungl. Maj:ts Orden, 3:e utgåvan, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1969, sidan 28
  74. ^ Lennart Häggqvist (ordenssekreterare) (1975) De Kungl. Svenska Riddarordnarna - Förteckning över svenska ordensinnehavare jämte historisk översikt, utgiven av Sekreterarämbetet vid Kungl. Maj:ts Orden, Almqvist & Wiksell International, Uppsala 1976, sidorna 43-44
  75. ^ En förteckning av hedersmedlemmar förs av släktföreningen på dess hemsida under fliken "Hedersmedlemmar": [14] Arkiverad 28 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  76. ^ Urnesläkten var i flera omgångar - så under Kalmarunionen (1397-1523) - ägare till godset Arreskov från tidigaste belägg år 1210. Länken mellan Høeg och Urne är styrkt ända fram till 1600-talet i bevarade brev, förtecknade i: Areskoug, Nils-Göran Ätten Arreskows äldsta rötter, a.a.

Arkiv och kulturarv

[redigera | redigera wikitext]

Viktigare arkiv med källor till släktens historia (urval): Nationel arkivdatabas (NAD) och Svensk arkivdatabas (SVAR) samt släktarkiv (Areschough, Areschoug, Areskough, Areskoug, Areskog) i Riksarkivet, Stockholm. Rigsarkivet, Köpenhamn. Lunds Landsarkiv (LLA). Nordiska Museet och Skansen, Stockholm (föremål ur Nordiska Museets samlingar donerade av Erik Areschoug och försålda av Estrid Areschoug Bielke; fastighet donerad till Skansen av Alma Areschoug Gauffin), Rosencrantzska samlingen Örups godsarkiv (Örups slott), LLA. Schmiterlöwska samlingen, Krigsarkivet. Genealogiska Föreningen, Stockholm (Areschoug samling:[15]). Uppsala Universitetsbibliotek Handskrifts- och musikavdelningen. Lunds Universitetsbibliotek Handskriftssektionen. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) arkiv - Centrum för Vetenskapshistoria. Kungliga biblioteket (KB), Stockholm. Arreskows släktförening. En släkttavla tryckt i begränsad upplaga, i medlemmars ägo, visar släktträdet i koncentrisk generationsstruktur.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • "Erik Areschougs glas och silver samling" - utställning i Stockholm Stadsmuseum, Nordiska Museets utställningskatalog, (1974).
  • Areskog, Nils-Holger (2002) Förord (sidorna 1-3) och Efterskrift av Oskars hembygdsförening (sidan 182) i: Carl Areskog: "Mitt Oskar - Minnen av liv och personer 1901-1926", utgiven 2004 av Nils-Holger Areskog, Stora Rör, Färjestaden.
  • Areskoug, Nils-Göran (2013) Arreskowsläkten - inledning till en kulturhistorisk översikt. ("Särtryck till Arreskows släktförenings jubileumsmöte 50-år, Simrishamn den 16-18 augusti 2013"). Reprint with abstract in English. Are Akademi, Växjö Stockholm, ISBN 978-91-981300-0-3.
  • Aspelin, Erland (2002) Karl Aspelin. Den förste målaren på Österlen. Vitemölla, Malmströmer.
  • Bergström, Cecilia, utg. (2010) För Efterkommande. Kungliga Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm, Atlantis; (om J.E. Areschoug, sidorna 346-347).
  • Blomqvist, Hans (2006) Veterinärinrättningen i Stockholm 1821-1880. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien: Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 38, supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift. Stockholm 2006. (sidorna 261-262: notis 1848 om Hjalmar Alexander Areschoug). ISBN 91-85205-32-X.
  • Bonniers Konversationslexkon (1937) Vol I: "Areschoug, John Erhard" och "Areschoug, Fredrik", sidan 797.
  • Bringéus, Nils-Arvid: Herrskap och hushållning på Kiviks Äsperöd - med C.F. Falléns anteckningar 1821, Kungliga Gustav Adolfs Akademin för svensk folkkultur, Uppsala (2000).
  • Cronberg, Olof, Gottfries, Ingrid & Haskå, Guno (2000) Skånsk litteratur för släktforskare, Skånes Genealogiska Förbund, Lund, Wallin & Dalholm, 2000: Släktregister, sidan 334: "Areschoug, -sko(u)g(h), -skow" (med hänvisningar till källor).
  • Danielsson, Ulf: "Darwinismens inträngande i Sverige", i: Lychnos - Lärdomshistoriska samfundets årsbok, (1963-64), sidorna 157-210 särsk. kap. 1: "Darwnismens spridning under 1860-talet i svensk naturvetenskap", "Fredrik Areschoug och andra Lundabotanister" 179-181 och (1965-66), sidorna 261-334, särsk. Kap. 4: "Darwinismen i svensk naturvetenskap 1884-95" och "Darwinismen som katederlära", sidorna 284-288.
  • Elgenstierna, Gustaf: Svenska släktkalendern 1913, Stockholm, Bonniers (1912): sidan 973
  • Elgenstierna, Gustaf: Supplement till Den svenska adelns introducerade ättartavlor, red. Carl Szabad, Sveriges Släktforskarförbund, Solna (2008): sidan 1089 (850, 100)
  • Fehrman, Carl; Westling, Håkan & Blomqvist, Göran: "Lärdomens Lund - Lunds universitets historia 1666-2004", kapitel om paradigmskifte i svensk naturvetenskap, "Naturvetenskapligt paradigmskifte", sidorna 138-140 (et passim), Lund (2004).
  • Frängsmyr, Tore: Svensk idéhistoria - Bildning och vetenskap under tusen år, Vol 2 1809-2000, (2000:118-119).
  • Fröding, H.: Hur jag fann östra Skåne, i: , Svenska Turistföreningen, årsskrift 1899, Wahlström & Widstrand, Stockholm, sidorna 117-140.
  • Hansson, Börje: Österlen - en studie över social-antropologiska sammanhang under 1600- och 1700-talen i sydöstra Skåne, diss. Stockholms högskola (561 sidor), (1952).
  • Hansen, Kenth: Skånska fideikommiss I Studie av de skånska fideikommissens bildande, 1725-1800, i: Ale - Historisk tidskrift för Skåne Halland och Blekinge No 1, 2006, pages 12-36, (2006).
  • Karlsson, Ragnhild: "Bengt Lidforss och botaniken - en studie av hans populära och vetenskapliga arbeten mot bakgrund av dåtida filosofi och naturvetenskap", dissertation, Lund university, (1983) - om Darwin och FWC Areschoug och om Carl von Linné och FWC Areschoug, sidorna 42-43 och 72.
  • Lindman, Sigurd: Svenska Män och Kvinnor ("SMK"), utg.: Nils Bohman & Oscar Wieselgren, (1942), sidorna 123-124.
  • Nordisk Familjebok (1924) Band 2: "Areschoug, Fredrik Vilhelm Kristian" och "Areschoug, John Erhard", sidorna 16-17.
  • Schmiterlöw, H: JE Areschoug, Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) Årsbok, 1947, sidorna 375-407.
  • Släkt och Hävd: Nr 5 Ur GF:s samlingar, Släktarkivet/Hängmappsarkivet, SoH 1989, nr 3-4, 183-286; Nr 6 Ur GF:s samlingar, Släktarkivet/Släktutredningarna, SoH 1990, nr 3-4, 232-249.
  • Svedelius, N. E.: Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL): släkt- och personartiklar "Areschoug", Stockholm 1919, sidorna 144-158:[16].
  • Torgerson, Jarl S: "Darwins utskällda teori livsduglig i långa loppet", Läkartidningen, (2009), nr 20 vol 106, sidorna 1411-1413.
  • Uddenberg, Nils: Idéer om livet: "Mångfald och utveckling", 234 and 236-241, och "En svensk darwinist ser på Darwin", 240-241, (2003), 2:a uppl. (2005).
  • Wittrock, V. B.: Johan Erard Areschoug, i: "Lefnadsteckningar", Kungliga Vetenskapsakademiens skrifter - Royal Swedish Academy of Sciences proceedings, KVA Vol 4: 1, 1899.
  • van Wyhe, John (red.): The Complete Work of Charles Darwin Online - (http://darwin-online.org.uk/), (2002).
  • Åhlén, Bengt (red.): Svenskt Författarlexikon: personartiklar om Gertrud Areskog (1901-1969) och Valborg Areskog (1885-1941), sidan 40, (1942).

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Arreskows släktförening
  • Biografier ur släktens kulturhistoria, urval ("Arelites", engelsk text),[17].
  • Arreskowsläkten - kulturhistoriska rötter med utdrag ur familjehistorik ("Arreskow Saga Heritage", porträtt av anfadern Holger Arreskow, foto av JE Areschougs gravvård på Uppsala Gamla kyrkogård, engelsk text),[18].
  • Ulriksdals Trädgård på Kivik, historik: "Ulriksdal - En sekelskiftesdröm på Kivik",[19], "En trädgård med gamla anor",[20], "Trädgårdslifv i svunna tider",[21].
  • Länsstyrelsen Blekinge län om Forneboda (skyddad bebyggelse) och Kyrkhults hembygdsförening om epoken Alma (Areschoug) och Georg Gauffin, [22], [23], [24].
  • Svenskt Biografiskt Handlexikon (1906): "Areschoug", Projekt Runeberg, [25].
  • Projekt Runeberg: Minnesord över botanikprofessorn "Fritz" FWC Areschoug, Hvar 8:e dag, 3 januari 1909, [26].
  • Österlens Museum, Simrishamn (2013): "Arreskovs släktmöte" av Ulf Danell, arkeolog och arkivarie, 30 augusti 2013, [27].
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arreskow_(släkt)&oldid=56563350”