Angela Davis

Angela Davis
	Angela Davis
	Angela Davis, 1 april 2019.
Född	26 januari 1944 (80 år); Birmingham, Alabama, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of California, San Diego; Humboldt-Universität zu Berlin; Brandeis University, filosofie doktor; Little Red School House
Sysselsättning	Författare, politiker, kvinnosakspolitiker, politisk fånge, feminist, universitetslärare, filosof, självbiograf, människorättsförsvarare, professor
Arbetsgivare	University of California, Santa Cruz
Politiskt parti
	USA:s kommunistiska parti (–1991)
Utmärkelser
	Hedersmedborgare i Magdeburg (1972); Folkvänskapens stjärna (1972); Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” (1972); Playa Girónorden (1972); Lenins fredspris (1979); American Book Awards (1998); Thomas Merton Award (2006); Blue Planet Award (2011); Hedersdoktor vid université Paris-Nanterre (2014); Hedersdoktor vid Universidad de la República (2019); Hedersexamen från Spelman College (2021); Hedersdoktor vid Universitat Pompeu Fabra (2021); Hedersdoktor vid Moskvauniversitetet
	Redigera Wikidata

Angela Yvonne Davis, född 26 januari 1944 i Birmingham, Alabama, är en amerikansk feminist, universitetslärare, kommunist, författare och medborgarrättslig aktivist.

Angela Davis var som mest känd under 1960-talet då hon var aktivist för medborgerliga rättigheter. Hon var då medlem i USA:s kommunistiska parti och i Svarta pantrarna^[11]. Davis är bland annat starkt kritisk mot den amerikanska fångvården.

Biografi

Angela Davis föddes i delstaten Alabama i den segregerade amerikanska södern. Hennes föräldrar introducerade henne för vänsterpolitiska tankegångar. Mellan 1961 och 1965 studerade Davis vid Brandeisuniversitetet. Som förstaårsstudent var Davis en av tre svarta studenter. 1963 förhördes Davis av FBI med hänvisning till att Davis deltagit vid "kommunistiska festivaler".^[12] Under 1960-talet reste Davis bland annat till Frankfurt, Paris, Massachusetts och Kalifornien där hon träffade och påverkades av bland andra Theodor Adorno och Herbert Marcuse.

1968 gick Davis med i USA:s kommunistiska parti. Hon anslöt sig också till Svarta pantrarna och engagerade sig i Soledad Brothers Defense Committee, en rättighetsorganisation till förmån för interner vid Soledadfängelset i Kalifornien. ^[13] Under en tid hölls hon under uppsikt av FBI. Om denna period har hon skrivit att "kommunistpartiet insåg nödvändigheten för de vita, främst vita arbetare, att acceptera de svartas viktiga roll." (från Angela Davis parle). Davis var en tid anställd lärare vid Kaliforniens universitet, men avskedades 1969 med hänvisning till sitt medlemskap i kommunistpartiet.^[14]

Efter ett gisslandrama i Marin County den 7 augusti 1970 där fyra människor miste livet, misstänktes Angela Davis för inblandning. Där hade 17-åringen Jonathan Jackson försökt frita tre fångar vilka stod åtalade för mordet på en fängelsevakt. Davis utgick från att en rättvis rättslig prövning skulle bli omöjlig och i stället för att inställa sig hos polisen gick hon under jorden och höll sig undan i två månader, till den 13 oktober 1970. Då greps hon på hotellet Howard Johnson Motor Lodge i New York och delgavs misstanke om inblandning.^[12] Misstankarna grundades bland annat på att gisslantagaren hade använt skjutvapen registrerade i Angela Davis namn. Davis åtalades först dels för mord, dels för kidnappning. Senare tillkom ytterligare en åtalspunkt: sammansvärjning. Efter 16 månader i häkte meddelade rätten att Angela Davis kunde släppas mot en borgenssumma på 102 500 dollar. En stor del garanterades av Rodger McAfee, en mjölkbonde från Fresno.^[15] Rättegången, som leddes av domaren Richard Arnason, inleddes 5 januari 1971. Den 4 juni 1972 frikändes Davis på alla punkter i en rättegång i San José.^[16]

På senare år har hon befäst sin ställning som en av de viktigare feministerna^[17] och har också starkt kritiserat den amerikanska fångvården. 2008^[12] pensionerades Davis från sin tjänst som professor i History of Consciousness vid Kaliforniens universitet, Santa Cruz.^[18] och före detta chef för universitetets avdelning för feministstudier. Efter att ha gått ur USA:s kommunistiska parti 1991, grundade Davis Committees of Correspondence for Democracy and Socialism. ^[12] 2000 deltog Angela Davis i grundandet av den feministiska rörelsen African American Agenda.

Bibliografi (urval)

If They Come in the Morning: Voices of Resistance (1971) ISBN 0-451-04999-3
Frame Up: The Opening Defense Statement Made (1972)
Angela Davis: An Autobiography (1974) (Självbiografi, översättning Annika och Thomas Preis, PAN/Norstedt, 1975)
Women, Race and Class (1981) ISBN 0-394-71351-6
Violence Against Women and the Ongoing Challenge to Racism (1985) ISBN 0-913175-11-0
Women, Culture and Politics (1989) ISBN 0-679-72487-7
Blues Legacies and Black Feminism: Gertrude "Ma" Rainey, Bessie Smith, and Billie Holiday (1999) ISBN 0-679-77126-3
The Angela Y. Davis Reader (1999) ISBN 0-631-20361-3
Are Prisons Obsolete? (2003) ISBN 1-58322-581-1
Abolition Democracy: Beyond Prisons, Torture, and Empire (2005) ISBN 1-58322-695-8

Kulturella referenser

Rolling Stones låt "Sweet Black Angel" på albumet Exile on Main St. från 1972 är skriven om och till Angela Davis.

På John Lennons dubbel-LP Some Time in New York City från 1972 finns låten "Angela" om Angela Davis.

I den svenska punkgruppen Randys låt "If We Unite", från albumet The Human Atombombs, omnämns Davis i sista versen.

Angela Davis omnämns i Turids "Visa om imperialismens taktik" i första textraden som lyder "Åh, Angela Davis, det var natt när dom hämtade dej..."

1973 släppte skivbolaget Golden Triangle en välgörenhetsskiva kallad Free Angela för att samla in medel till Davis under tiden hon var fängslad.

Referenser

Noter

^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 18 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.thehistorymakers.org , läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läs online, feministstudies.ucsc.edu , läst: 23 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.womenofthehall.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20031014035, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20031014035, läst: 25 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, archive.wikiwix.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.spelman.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.upf.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ http://video.google.com/videoplay?docid=-5311625903124176509
^ [a b c d] Vesterbro (2015). ”Magnus”. Allt om historia (5): sid. 40-43. Läst 23 mars 2016.
^ James, Joy. ”Davis, Angela Yvonne”. http://worldbookonline.com/academic/printarticle?=ar726533. Läst 23 mars 2016. ^{[död länk]}
^ ”Angela Davis. Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/angela-davis. Läst 23 mars 2016.
^ ”Trials: Freed Angela”. Time (06 March). 1972. Läst 31 mars 2016.
^ Angela Davis Acquitted on All Charges New York Times 5 juni 1972
^ http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2019/vad-skedde-efter-metoo/article.2019-09-17.8125505995
^ ”WGS.syr.edu”. WGS.syr.edu. Arkiverad från originalet den 10 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100610093322/http://wgs.syr.edu/FacultyStaff.htm. Läst 21 oktober 2010.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Angela Davis.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Angela Davis.
Citat
"Free Angela and all political prisoners" av Shola Lynch. Artikel på Sveriges Radio 2 maj 2014.

[d692f498ec9329f7f073bd403c526b076490ec69-1] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, läst: 18 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[8e3c522908d13e2a080a6d1b0889c77f313c254b-2] äs online, www.thehistorymakers.org , läst: 25 februari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[5289c0af61a17fc2ba10fea9962c8feec0e573ce-3] [a b c] läs online, feministstudies.ucsc.edu , läst: 23 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[1b3fe26e8eeeed9f485ed279b2eaafd225d33b15-4] American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.^{[källa från Wikidata]}

[01db0d453d0c8d24191c1cb300ab0cae910f3f9a-5] äs online, www.womenofthehall.org .^{[källa från Wikidata]}

[4c4a0d06ad0b8d3c3e80278f3117fe6686be5553-6] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20031014035, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[bed7a2bcac142a7d3afa86db0cab3fd4423783e6-7] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20031014035, läst: 25 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[a0de03de01e98492ca63a629ba321fb7aad541fa-8] äs online, archive.wikiwix.com .^{[källa från Wikidata]}

[9c2195f214e4060e02f0ff70c10eec2e3449b160-9] äs online, www.spelman.edu .^{[källa från Wikidata]}

[e747fdc0bc09d5e69d0e75a6e9eb461ed52e49c7-10] äs online, www.upf.edu .^{[källa från Wikidata]}

[video-11] ttp://video.google.com/videoplay?docid=-5311625903124176509

[Vesterbro4043-12] [a b c d] Vesterbro (2015). ”Magnus”. Allt om historia (5): sid. 40-43. Läst 23 mars 2016.

[13] James, Joy. ”Davis, Angela Yvonne”. http://worldbookonline.com/academic/printarticle?=ar726533. Läst 23 mars 2016. ^{[död länk]}

[NE-14] ”Angela Davis. Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/angela-davis. Läst 23 mars 2016.

[15] ”Trials: Freed Angela”. Time (06 March). 1972. Läst 31 mars 2016.

[16] Angela Davis Acquitted on All Charges New York Times 5 juni 1972

[17] ttp://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2019/vad-skedde-efter-metoo/article.2019-09-17.8125505995

[18] ”WGS.syr.edu”. WGS.syr.edu. Arkiverad från originalet den 10 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100610093322/http://wgs.syr.edu/FacultyStaff.htm. Läst 21 oktober 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]