Andrakammarvalet i Sverige 1872

Andrakammarvalet i Sverige 1872 hölls under år 1872.

Enligt valforskare Peter Esaiasson är det "svårt att hitta karakteristiska kännetecken för 1870-talets tre andrakammarval". Valrörelserna var lokalt inriktade och i långa stycken isolerade från varandra och någon nationell valdebatt samlad kring en eller flera centrala valfrågor förekom inte. Avsaknaden av politiska partier och dåvarande valmetoden, oftast majoritetsval i enmansvalskretsar, uppmuntrade därtill till utpräglade personval. Esaiasson ger dock valen epiteterna första, andra respektive tredje försvarsvalet då det speglar decenniets viktigaste politiska fråga, reformeringen av försvaret (se indelningsverkets avskaffande och beväringen).^[1]

Valsystem

Valsättet var en majoritetsval och blandning av indirekta- och direkta val. I 60 av landsbygdens 138 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde 36 av de 38 stadsvalkretsarna. Resterande 78 landsbygdsvalkretsar och 2 stadsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 56 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (13 mandat), Göteborg (5 mandat), Malmö (2 mandat) och Norrköping (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 riksdaler per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 riksdaler, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 riksdaler. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.^[2] Av folkmängden den 31 december 1871, 4 204 177, var 236 120 (5,6 %) valberättigade.

Valresultat

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive partigrupp under riksdagen 1873. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var löst sammansatta och att partigruppsbyten inte var ovanliga. Kandidaterna gick inte till val under partibeteckningen och ställde ofta inte ut något valprogram. Uppgifter om antalet röster, liksom antalet mandat, baserat på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats ^[3].

Parti		Röstfördelning		Mandat
Parti		Röster	Elektorer	Antal	+/-
	Lantmannapartiet	8 111	843	90	+4
	Centern	2 717	34	21	+10
	Obundna	7 411	671	83	-1
	Övriga	12 109	^[4] 887	-	-
Antal giltiga röster		30 348	2 435	194	+2
Ogiltiga röster		910	85
Totalt		31 258	2 520

Valdeltagande

Antal

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	11 761	205	11 966
Landsbygden	19 497	13 735	33 232
Hela Sverige	31 258	13 940	45 198

Andel

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	41,6	23,6	41,1
Landsbygden	22,0	11,6	16,1
Hela Sverige	26,7	11,7	19,1

Fotnoter

^ Esaiasson, Peter (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Allmäna förlaget. https://libris.kb.se/bib/7269161. Läst 13 februari 2025.
^ Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg
^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
^ Marks härads valkrets samtliga 24 elektorer har inkluderats här på grund av osäkert valresultat. (Den valdes röstetal överskred antalet giltiga röster)

Källor

Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1872
Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.

[1] Esaiasson, Peter (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Allmäna förlaget. https://libris.kb.se/bib/7269161. Läst 13 februari 2025.

[2] Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg

[3] I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.

[4] Marks härads valkrets samtliga 24 elektorer har inkluderats här på grund av osäkert valresultat. (Den valdes röstetal överskred antalet giltiga röster)

[1]

[2]

[3]

[4]