Smålands artilleriregemente

	Smålands artilleriregemente; (A 6)
	Vapen för Smålands artilleriregemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Smålands artilleriregemente
Datum	1895–1985
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Artilleriet
Roll	Utbildningsförband
Del av	Södra militärområdet
Storlek	Regemente
Högkvarter	Jönköpings garnison
Förläggningsort	Jönköping
Övningsplats	Skillingaryds skjutfält
Beskyddare	Sankta Barbara
Färger	Högröd
Marsch	"Smålands artilleriregementes marsch" (Rune)
Årsdagar	4 december
Dekorationer	SmålartregGM/SM
Webbplats	Smålands artilleriregementes kamratföreningen
Befälhavare
Regementschef	Lars Carlson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Standar m/1938
Truppslagstecken
Tilläggstecken m/1982 (till uniform m/59)

Smålands artilleriregemente (A 6) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1895–1985. Förbandsledningen var förlagd i Jönköpings garnison i Jönköping.^[2]^[3]^[4]

Historia

Bildandet

Smålands artilleriregemente, eller som det från början hette № 6 Andra Göta artilleriregemente, bildades den 1 oktober 1895 genom att två batterier ur Första Göta artilleriregemente och ett batteri ur Wendes artilleriregemente sammanfördes till ett nytt artilleriregemente. Inledningsvis förlades artilleriregementet till Göteborg, där man övertog de gamla artillerikasernerna i Otterhällan. Inför 1892 års riksdag, där riksdagen beslutade om de värvade artilleriregementen, hade valet om garnisonsstad stått mellan Jönköping och Linköping. Där artilleriregementets lokalisering gav upphov till en politisk strid mellan de två städerna, det genom försök att överträffa varandra med hur mycket bidrag som skulle lämnas till uppförandet av ett kasernetablissement. Men där även Linköping lyfte fram garnisonssamordningar i form av samövning med infanteriet.^[5]^[2]

Flytten till Jönköping

År 1898 lämnade artilleriregementet Göteborg och marscherade in i Jönköping, där det förlades till ett nyuppfört kasernetablissement. För att tydliggöra regementets anknytning till staden, antogs den 2 februari 1905 namnet Smålands artilleriregemente.^[4]

Ordningsnumret

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Smålands artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 6. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[6]

1925 års försvarsbeslut

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutade riksdagen att Smålands artilleriregemente skulle avvecklas och utgå ur freds- och krigsorganisationen den 31 december 1927. Vidare skulle Positionsartilleriregementet omorganiseras bland annat genom att ballongformationer ur ingenjörtrupperna skulle överföras till Positionsartilleriregementet, som då samtidigt skulle bilda ett arméartilleriregemente.^[7] I praktiken blev det dock att Positionsartilleriregementet sammanslogs den 1 januari 1928 med Smålands artilleriregemente och antog namnet Smålands arméartilleriregemente (A 6). År 1942 återtogs namnet Smålands artilleriregemente.^[2]

OLLI-reformen

Genom försvarsbeslutet 1972 beslutades det om en minskning av personalen inom försvaret, vilket mynnade ut i OLLI-reformen. Reformen syftade till en organisationsförändring på lägre regional och lokal nivå inom armén och marinen, där försvarsområdesstaberna sammanslogs med ett förband och bildade ett så kallat försvarsområdesregemente. Smålands artilleriregemente tillhörde vid denna tidpunkt Kalmar- och Växjö försvarsområde (Fo 18/16), men flyttades över till det återetablerade Jönköpings försvarsområde (Fo 17), vilket kom från och med den 1 juli 1974 att ledas från Norra Smålands regemente (I 12),^[8] vilket medförde att Smålands artilleriregemente organiserades till ett utbildningsförband, ett så kallat B-förband. Regementets mobiliserings- och materialansvar överfördes till Norra Smålands regemente, som blev ett försvarsområdesförband, ett så kallt A-förband.^[9]

1974 års regeringsform

I samband med att 1974 års regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975, ändrades namnet från Kungliga Smålands artilleriregemente till enbart Smålands artilleriregemente. Samtidigt fråntogs Konungen den formella rollen som högste befälhavare för krigsmakten, vilket även kom att gälla rollen som förbandschef över gardesförbanden. Från den 1 januari 1975 blev monarken istället hederschef över gardesförbanden.

Försvarsbesluten

Inför försvarsbeslutet 1977 ansågs det finnas ett överskott på utbildningsplatser inom artilleriet. Försvarets fredsorganisationsutredning ansåg att artilleriregementet i Linköping utgjorde det största överskottet, men även artilleriregementena i Boden och Östersund ansågs bidra till överskottet. Utredningen ansåg att det var viktigare att artilleriförbandens olika komponenter samövade under grundutbildningen, framför att tillgodoses ett behov av samövning mellan artilleriet och andra truppslag. Därmed menade utredningen att ett artilleriförband skulle kunna avvecklas, så att den årliga utbildningskontingenten vid artilleriet kunde anpassas till en fältstark artilleribataljon vid respektive artilleriregemente. Norrlands artilleriregemente (A 4), Gotlands artilleriregemente (A 7), Bodens artilleriregemente (A 8/Fo 63) och Bergslagens artilleriregemente (A 9) var på grund av regionalpolitiska förhållanden undantagna för besparingssyften. Gällande Svea artilleriregemente (A 1) och Wendes artilleriregemente (A 3) ansågs de på grund av sina utbildningsuppgifter hårt knutna till sina respektive militärområden. Därmed återstod endast Smålands artilleriregemente att utreda för en avveckling. Smålands artilleriregemente utgjorde tillsammans med Artilleriets kadett- och aspirantskola (ArtKAS) en solitär i Jönköping. Därmed ansåg utredningen att hela kasernetablissementet i Jönköping skulle lämnas vid en minskning av fredsorganisationens driftkostnader. Dock ansåg utredningen att nackdelarna mot de förväntade kostnadsminskningar talade för att Smålands artilleriregemente skulle kvarstå, med förutsättning att Skillingaryds skjutfält förbättras, något som även biträdes av överbefälhavaren och chefen för armén.^[10]

Inför försvarsbeslutet 1982 förespråkade ÖB Lennart Ljung att avveckla ett artilleriregemente, med hänvisning till att det under mitten av 1980-talet skulle uppstå ett överskott på 1.200 utbildningsplatser inom artilleriet. Valet kom då att stå mellan de syd- och mellansvenska artilleriregementena. Redan tidigt så stod det klart att Svea artilleriregemente (A 1) eller Smålands artilleriregemente skulle avvecklas. I södra och mellersta Sverige undantogs både Wendes artilleriregemente (A 3) och Bergslagens artilleriregemente (A 9) från en avveckling. För Wendes artilleriregemente berodde det på att pansarartilleriutbildningen skulle vara kvar i Skåne. Bergslagens artilleriregemente undantogs dels av regionalpolitiska skäl, men även på grund av dess närhet till Sveriges två största skjutfält, Älvdalens skjutfält och Villingsbergs skjutfält. Att det sedan blev Smålands artilleriregemente som avvecklades och inte Svea artilleriregemente i Linköping, berodde på den integration som förelåg mellan Svea artilleriregemente (A 1) och Livgrenadjärregementet (I 4) i Linköping, då de bland annat hade ett gemensam kasernområde. Något som Linköping 90 år tidigare hade angett som motiv till att få knyta till sig det regemente som nu skulle avvecklas.^[11]

Genom proposition 1981/1982:102 beslutades det om en avveckling av Smålands artilleriregemente och Miloverkstaden i Jönköping (MVJ). Artilleriets officershögskola (ArtOHS) som hade sin stab i Jönköping, omlokaliserades till Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn. Regementets skjutfält, Skillingaryds skjutfält, undantogs från avveckling.^[11] Smålands artilleriregemente avvecklades officiellt lördagen den 30 juni 1985, då överste Lars Carlson lämnade av regementet till ÖB, general Lennart Ljung. Från den 1 juli 1985 övergick regementet till A 6 avvecklingsorganisation. I november 1985 var avvecklingen av regementet färdig och A 6 avvecklingsorganisation upplöstes därmed i sin tur.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Den 1 oktober 1895 bildades regementet officiellt och förlades till Göteborg. Dock så hade en expedition organiserats redan den 25 april 1894 i Stockholm, vilken då varit förlagd vid Svea artilleriregemente kaserner på Valhallavägen. I Göteborg var regementet förlagda till Första Göta artilleriregemente före detta förläggning på Kaserntorget 11 i Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 6 april 1898 flyttade regementet officiellt in i det nyuppförda kasernområdet på Kompanigatan 6 i Jönköping. Inflyttningen i Jönköping hade dock pågått sedan den 4 februari 1898. Under 1905 gjordes vissa tillbyggnader, och 1942 uppfördes två nya kaserner.^[4] År 1928 övertog även regementet den övningsmark som förvaltats och tillhört Jönköpings regemente.

Efter att regementet var avvecklat, köpte Jönköpings kommun 365 hektar av totalt 370 hektar för 12 miljoner kronor. Commercial City Center AB köpte sedan 25 hektar av marken, den del med bland annat kasernbyggnaderna. I april 1987 omvandlades regementsområdet till köpcentrumet A6 Center, vilket består av ett köpcentrum och kontorslokaler i de före detta kasernerna.^[12]

Övningsplatser

Regementet hade sin övningsplats från 1896 på Tånga Hed och från den 6 juni 1898 i Skillingaryds skjutfält. Regementet hade även under åren 1940–1945 övningsverksamhet vid Kronheden och Barnarp i Jönköping.^[4] Den 1 juli 1985 övergick förvaltningen av Skillingaryds skjutfält till Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17).^[12]

Heraldik och traditioner

Minnet av regementet kom efter avvecklingen att föras vidare av Norra Smålands regemente (I 12).^[2] Från den 1 juli 2000 vårdas Smålands artilleriregementes traditioner av Artilleriregementet (A 9).^[13]

Förbandsstandar

Regementet tilldelades ett förbandsstandar av kung Gustav V på hans födelsedag den 16 juni 1938.

Kamratförening

Vid Smålands artilleriregemente bildades den 6 juni 1936 kamratföreningen Smålandsartillerister, vilken är en ideell förening och öppen för alla som önskar att vidmakthålla och utveckla samhörigheten mellan människor med anknytning till förbandet, vidare vårdar föreningen förbandets minne och traditioner. Till kamratföreningen finns även en underavdelning i Stockholm, Club A 6.

Förbandschefer

Förbandschefer verksamma vid regementet åren 1895–1985.^[3]^[12]^[14]

1895–1898: Gottschalk Geijer
1898–1899: Jacques de Laval
1899–1902: Otto Virgin
1902–1902: Carl Grönvall (Tf.)
1902–1908: Axel Olof Staël von Holstein
1908–1915: David Hedengren
1915–1922: Ludvig Hammarskiöld
1922–1927: Bo Tarras-Wahlberg
1928–1931: Johan Georg Sylvan
1931–1932: Per Sylvan
1932–1937: Sven Hjalmar Thorén
1937–1942: Johan Gustaf Henning Schmiterlöw
1942–1949: Raoul Årmann
1949–1949: Curt Kempff (Tf.)
1949–1951: Hilding Kring
1951–1957: Ivan Thorson
1957–1957: Nils-Ivar Carlborg (Tf.)
1957–1964: Walter Lundqvist
1964–1970: Sten-Olle Tegmo
1970–1973: Claes Carlsten
1973–1976: Gösta Gärdin
1976–1976: Åke Hessler (Stf.)
1976–1980: Sten Geijer
1980–1982: Fredrik Lilliecreutz
1982–1985: Lars Carlson

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl. Andra Göta artilleriregemente	1894-10-01	–	1905-02-01
Kungl. Smålands artilleriregemente	1905-02-02	–	1927-12-31
Kungl. Smålands arméartilleriregemente	1928-01-01	–	1942-09-30
Kungl. Smålands artilleriregemente	1942-10-01	–	1974-12-31
Smålands artilleriregemente	1975-01-01	–	1985-06-30
Avvecklingsorganisation	1985-07-01	–	1985-11-??

**Beteckningar**
№ 6	1894-10-01	–	1914-09-30
A 6	1914-10-01	–	1985-06-30

**Förläggningsorter och övningsfält**
Stockholms garnison (F)	1894-04-25	–	1895-09-30
Göteborgs garnison (F)	1895-10-01	–	1898-04-05
Jönköpings garnison (F)	1898-04-06	–	1985-06-30
Tånga Hed (Ö)	1896-??-??	–	1898-06-05
Skillingaryds skjutfält (Ö)	1898-06-06	–	1985-06-30

Galleri

Vy över Smålands artilleriregementes kasernbyggnad från 1898.
Vy över Smålands artilleriregementes kaserner. Troligen runt 1909.
Vy över Smålands artilleriregementes kaserner. Troligen 1930-1940-tal.
Vy över Smålands artilleriregementes kaserner 2012.
Förtjänstmedalj i guld.
Förtjänstmedalj i silver.
Orienterings- och utbildningskarta över A 6 från 1974.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 2. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för II. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Östra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för I. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för I. militärområdet och åren 1966–1985 chefen för Södra militärområdet.
^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Arméns artillericentrum åren 1993–1997, och av Artilleriets stridsskola åren 1998–2000.^[1]
^ Helgondag för Sankta Barbara.
^ Förtjänstmedaljen i guld och silver.
^ Carlson blev sista chefen vid regementet.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 61
^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 201–203
^ [a b] Kjellander (2003), s. 305
^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 28
^ Hellström, Carlin (1997), s. 25
^ von Konow (1987), s. 18
^ 1925 års försvarsbeslut i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
^ Holmberg (1993), s. 70
^ Regeringens proposition 1973:75
^ Regeringens proposition 1977/78:65
^ [a b] Regeringens proposition 1981/82:102
^ [a b c] a6kamrat
^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817031003/http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 17 juli 2016.
^ ”Åke Hessler Överstelöjtnanten Åke Hessler, Jönköping, har avlidit 90 år gammal. Han närmaste är dottern Christina med familj och framlidna dottern Agnetas dotter Lotta med familj, samt sönerna Carl och Olle. - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 29 augusti 2008. http://www.dn.se/arkiv/familj/ake-hessler-overstelojtnanten-ake-hessler-jonkoping-har-avlidit-90-ar/. Läst 8 februari 2017.

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Hellström, Sven; Carlin, Fredrik (1997). Samtal om Linköpings garnison: en minnesbok. Linköping: Regementsmuseet. Libris 7452598. ISBN 91-630-6306-9
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8

Webbkällor

”Regeringens proposition 1973:75”. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-197375-Kungl-Majts-pro_FW0375. Läst 9 maj 2014.
”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 11 januari 2020.
”Regeringens proposition 1981/82:102”. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-sakerhets--och-forsvarspoli_G503102. Läst 8 maj 2014.
”Nedläggningen” (Kamratföreningen Smålandsartillerister). A6kamrat.se. http://www.a6kamrat.se/index.php?option=com_content&view=article&id=58&Itemid=4. Läst 9 maj 2014.

Vidare läsning

Linderstam, Gunnar (1985). Glimtar ur ett regementes liv under 90 år. [Jönköping]: [Smålands artilleriregemente]. Libris 7666787. ISBN 91-7810-240-5
Mollstadius, Axel (1947). Jönkiöpings Fältartollerie 1691-1699. Skrifter / utgivna av Genealogiska föreningen, 0346-7473 ; 3. [Stockholm]: [Fören.]. Libris 1427553

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Smålands artilleriregemente.
Bilder & media
Smålands artilleriregementes kamratföreningen

[1] Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 2. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för II. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Östra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för I. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för I. militärområdet och åren 1966–1985 chefen för Södra militärområdet.

[3] Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Arméns artillericentrum åren 1993–1997, och av Artilleriets stridsskola åren 1998–2000.^[1]

[4] Helgondag för Sankta Barbara.

[5] Förtjänstmedaljen i guld och silver.

[6] Carlson blev sista chefen vid regementet.

[2] Sandberg (2007), s. 61

[Braunstein_(2003),_s._201–203-7] [a b c d] Braunstein (2003), s. 201–203

[Kjellander_(2003),_s._305-8] [a b] Kjellander (2003), s. 305

[Holmberg_(1993),_s._28-9] [a b c d] Holmberg (1993), s. 28

[10] Hellström, Carlin (1997), s. 25

[11] von Konow (1987), s. 18

[12] 1925 års försvarsbeslut i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)

[13] Holmberg (1993), s. 70

[14] Regeringens proposition 1973:75

[15] Regeringens proposition 1977/78:65

[Regeringens_proposition_1981/82:102-16] [a b] Regeringens proposition 1981/82:102

[a6kamrat.se-17] [a b c] a6kamrat

[18] ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817031003/http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 17 juli 2016.

[19] ”Åke Hessler Överstelöjtnanten Åke Hessler, Jönköping, har avlidit 90 år gammal. Han närmaste är dottern Christina med familj och framlidna dottern Agnetas dotter Lotta med familj, samt sönerna Carl och Olle. - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 29 augusti 2008. http://www.dn.se/arkiv/familj/ake-hessler-overstelojtnanten-ake-hessler-jonkoping-har-avlidit-90-ar/. Läst 8 februari 2017.

[a]

[b]

[c]

[d]

[e]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[1]