Amursparv

	Amursparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fältsparvar; Emberizidae
Släkte	Emberiza
Art	Amursparv; E. tristrami
Vetenskapligt namn
	§ Emberiza tristrami
Auktor	Swinhoe, 1870
Synonymer
	Schoeniclus tristrami

Amursparv^[3] (Emberiza tristrami) är en asiatisk fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.^[4]

Kännetecken

Utseende

Amursparven är en liten (14–15 cm), distinkt och kompakt fältsparv med streckat huvud. Hane i häckningsdräkt är omisskännlig med svart huvud och vita ögonbrynsstreck, örontäckare, hjässband och mustaschstreck. Utanför häckningstid är hanen mattare, med de svarta fjädrarna vitspetsade och det vita mer beigetonat. Honan har en liknande dräkt, men beigevit strupe, blekbrunt på kind och tygel samt brunstreckat på flanker och bröst.^[5]^[6]

Läte

Sången är en enkel strof med en eller två inledningstoner, på engelska återgett "hsiee swee-swee swee-tsirrirri". Lätet är ett explosivt "tzick".^[5]

Utbredning och systematik

Amursparven häckar från nordöstra Kina (från Lilla Hinggan och floden Zeja i Heilongjiang) österut till sydostligaste Ryssland (Amurland och Ussuriland, inklusive Sichote-Alin) samt Nordkorea.^[6] Vintertid flyttar den till sydöstra Kina (sydöstra Yunnan österut till Fujian, även Hunan och östra Sichuan), sällsynt i norra Myanmar, norevästra Thailand, norra Laos och norra Vietnam (Tonkin).^[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Amursparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus.^[2]

Levnadssätt

Amursparven påträffas i tät undervegetation i skog, i skogskanter och i ungskog mellan 900 och 2.525 meters höjd. Födan består av både vegetabilisk och animalisk föda, under flyttningen även flugor, skalbaggar och andra insekter. Häckningen inleds i slutet av maj eller början av juni, medan flyttningen börjar i september.^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i rätt miljö.^[7]

Namn

Amursparvens vetenskapliga artnamn hedrar den brittiske ornitologen och prästen Henry Baker Tristram (1822-1906).^[8] Tidigare kallades den tristramsparv även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[3]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Emberiza tristrami Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
^ [a b c d] Copete, J.L. (2018). Tristram’s Bunting (Emberiza tristrami). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61880 20 november 2018).
^ Byers, C.; Olsson, U.; Curson, J. 1995. Buntings and sparrows: a guide to the buntings and North American sparrows. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör amursparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Emberiza tristrami.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Emberiza tristrami Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[H&M-2] [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[BLS-3] [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[robson-5] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-6] [a b c d] Copete, J.L. (2018). Tristram’s Bunting (Emberiza tristrami). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61880 20 november 2018).

[7] Byers, C.; Olsson, U.; Curson, J. 1995. Buntings and sparrows: a guide to the buntings and North American sparrows. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]