Alphonse de Lamartine
| Alphonse de Lamartine | |
 | |
| Född | Alphonse Marie Louis de Prat de Lamartine 21 oktober 1790[1][2][3] Mâcon[4][1][5], Frankrike |
|---|---|
| Död | 28 februari 1869[1][2][6] (78 år) Paris[1][5] |
| Begravd | Saint-Point |
| Medborgare i | Frankrike[7] |
| Sysselsättning | Politiker[1][4][5], historiker[5], självbiograf, utrikesminister, författare[5][8], poet[1][4][9], diplomat, prosaist[9] |
| Befattning | |
| Stol nummer 7 i Franska akademien (1829–1869)[10] | |
| Maka | Elisa de Lamartine |
| Barn | Alphonse de Lamartine[11] Julia de Lamartine[11] |
| Föräldrar | Alix de Lamartine |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1825)[12] Kommendör av Toskanska Sankt Josefsorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Alphonse Marie Louise Prat de Lamartine, född 21 oktober 1790 i Mâcon, död 28 februari 1869 i Paris, var en fransk författare och politiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lamartine kom från en rojalistisk adelsfamilj och gick i jesuitisk skola. Under åren 1811–1812 gjorde han en stor Italienresa, där han förälskade sig i en napolitansk tobaksarbeterska, vilken under namn av Elvire och Graziella kom att besjungas i erotiska dikter.[13] Han kom i tjänst under Ludvig XVIII efter Napoleon I:s fall.
Hans debutsamling dikter, Méditations poétiques (1820), tillkom efter hans kärlek Julie Charles död i tuberkulos. Den inledde romantiken i Frankrike för lyrikens del, och han blev senare en viktig influens till symbolisterna, i synnerhet Paul Verlaine. Han innehade olika ambassadörsposter i Italien mellan åren 1820–1830. bland annat i Neapel 1821 och 1825 i Florens. En orientresa 1832 gav honom stoffet till Voyage en Orient.[13] Därefter inledde han i samband med revolutionen en politisk karriär och valdes till deputerad 1833. Han var en övertygad girondist och som nyutnämnd utrikesminister utropade han andra republiken i Frankrike den 25 februari 1848; ett av hans mest berömda litterära verk handlar om partiet, Historie des girondins (1847). Han ingick i det verkställande utskott som kollektivt var Frankrikes statschef 6 maj–28 juni 1848, och invaldes 1828 i Franska akademien. Efter att han förlorade presidentvalet i december 1848 drog han sig tillbaka från det politiska livet, och författade i stället. Han avled drygt tjugo år senare, utblottad och utan barn.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Saül (1818)
- Méditations poétiques (1820)
- Nouvelles Méditations (1823)
- Sokrates död (1823)
- Harmonies poétiques et religieuses (1830)
- Sur la politique rationnelle (1831)
- Voyage en Orient (1835
- Minnen från en resa i Orienten (översättning Anders Lindeberg, Öberg, 1837)
- Jocelyn (1836)
- La chute d'un ange (1838)
- Recueillements poétiques (1839)
- Histoire des Girondins (1847)
- Girondisternas historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1848–1849)
- Trois mois au pouvouir (1848)
- Tre månader vid statsrodret (anonym översättning, Bonnier, 1848)
- Raphaël (1849)
- Raphaël: blad ur lifvets bok vid tjugo år (översättning Wilhelmina Stålberg, Bonnier, 1849)
- Confidences (1849)
- L'Histoire de la révolution de 1848 (1849)
- Historia om revolutionen år 1848 (Bonnier, 1849)
- Franska revolutionen 1848 (Cronholm, 1849)
- Geneviève, histoire d'une servante (1851)
- Le tailleur de pierre de Saint-Point (1851)
- Stenhuggaren i Saint-Point: en byhistoria (1851)
- Graziella (1852)
- Graziella: berättelse (Bonnier, 1852)
- Les visions (1853)
- Histoire de la Turquie (1854)
- Turkiska rikets historia (översättning Gustaf Thomée, Bonnier, 1854–1856)
- Cours familier de littérature (1856)
- La Vigne et la Maison (1857)
- Histoire de la Restauration
- Restaurationens historia 1814–1830 (översättning Gustaf Thomée, 1852-1853)
- Christophe Colomb
- Kristofer Kolumbus (översättning A. E. Frosterus, 1861)
- Ej identifierad svensk översättning
- Charlotte Corday och Jean Paul Marats sista stunder (öfv. o. bearb. af W-t, Lundholm, 1888)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Alphonse, Marie, Louis De Lamartine, Sycomore (på franska), Sycomore-ID: 9648, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Alphonse Marie Louis Prat de Lamartine, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//2220/73, Léonore Web-ID: 307291, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Zinajda Vengerova & Pjotr Konskij, Ламартин, Альфонс, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 12469, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alphonse-de-Lamartinetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119108008, läs online och läs online, läst: 14 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 75512, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: alphonse-de-lamartine, läs online, läst: 31 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.culture.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 771-72
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alphonse de Lamartine.- Alphonse de Lamartine i Libris
.jpg)
|