Hoppa till innehållet

Alexis Wetterbergh

Från Wikipedia
Alexis Wetterbergh
Född4 maj 1816[1][2][3]
Jönköpings församling[3], Sverige
Död23 augusti 1872[2][3] (56 år)
Katarina församling[3], Sverige
Medborgare iSverige[4][3]
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna
SysselsättningMålare, tecknare
FöräldrarJohan Wetterbergh
SläktingarCarl Anton Wetterbergh (syskon)
Redigera Wikidata

Julius Alexis Wetterbergh, född 4 maj 1816 i Jönköping, död 23 augusti 1872 i Stockholm, var en svensk målare och tecknare.

Han var son till hovrättsrådet Anders Johan Wetterbergh och Charlotta von Strokirch samt halvbror till Carl Wetterbergh. Han studerade i början av 1830-talet vid Konstakademin i Stockholm där han ansågs vara rikt begåvad och ett framtidslöfte. Han tilldelades en jetong vid modellskolan 1835 och medverkade i åtskilliga av akademiens utställningar 1834–1868. Under en kort glansperiod var han mycket anlitad som porträttör och utförde själfullt tolkade arbeten med säker teckning och god färghållning. Han missbrukade alkohol, vilket satte punkt för hans konstnärskap i början av 1850-talet. Hans senare arbeten är sämre. Trots sin alkoholism var han verksam som porträttör ännu på 1860-talet och utförde profilbilder i blyerts av konstnärskamrater. Bland hans mest uppskattade arbeten märks porträttet av professor G. Stephens och borgmästaren Loven från slutet av 1840-talet. Hans konst består av figurstudier och porträtt utförda i olja, akvarell och blyerts. Wetterbergh är representerad vid bland annat Nationalmuseum[5], Smålands museum, Gripsholm, Ateneum, Värmlands museum, Östergötlands museum, Norrköpings Konstmuseum[6], Uppsala universitet, Uppsala universitetsbibliotek[7], Konstakademien och Nordiska museet samt Sjöhistoriska museet.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationalmuseum.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 5efba57b-c4af-4a8f-993e-aeed45c1e702, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 5 juni 2014, Libris-URI: 75knvmlr237bwr5, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Holmer, Kerstin. (2000). Norrköpings Konstmuseum Katalog. Konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 485653271. https://www.worldcat.org/oclc/485653271. Läst 20 januari 2021 
  7. ^ Uppsala universitetsbibliotek