Hoppa till innehållet

Aleksandr Kovalevskij

Från Wikipedia
Aleksandr Kovalevskij
Född19 november 1840[1]
Vārkava
Död22 november 1901[1] (61 år)
Sankt Petersburg[2][1]
BegravdNovodevitjikyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidfakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningZoolog, akademiker[3], embryolog[3], universitetslärare[3]
ArbetsgivareKazanuniversitetet[4]
Kejserliga Sankt Petersburg universitetet
Universitetet i Odessa
Sevastopols biologiska station[5]
Kejserliga universitetet Sankt Vladimir[6]
BarnVladimir Kovalevskij (f. 1872)
Lidija Sjevjakova (f. 1873)
SläktingarVladimir Kovalevskij (syskon)
Utmärkelser
Karl Ernst von Baer-medaljen (1867)[6]
Karl Ernst von Baer-medaljen (1870)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1885)[7]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Sankt Annas orden, andra klass
Sankt Stanislausorden, första klassen
Sankt Annas orden, första klass
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Redigera Wikidata

Aleksandr Onufrievitj Kovalevskij (ryska: Александр Онуфриевич Ковалевский), född 1840 i Dünaburg, död 22 november (gamla stilen: 9 november) 1901 i Sankt Petersburg, var en rysk zoolog; bror till Vladimir Kovalevskij.

Kovalevskij blev efter vidsträckta vetenskapliga resor utnämnd till professor och akademiledamot i Sankt Petersburg. Genom en rad undersökningar lämnade han de första betydelsefulla embryologiska bevisen för den då endast några få år gamla utvecklingsläran. Särskilt väckte hans arbeten rörande sjöpungarnas och lansettfiskens utveckling (Entwicklungsgeschichte der einfachen Ascidien, 1866, och Entwicklungsgeschichte des Amphioxus lanceolatus, 1867) stort uppseende, då de uppvisade ett samband mellan ryggradsdjur och ryggradslösa djur, om vilket man dittills ej haft någon kännedom.

Bland Kovalevskijs övriga undersökningar, av vilka det stora flertalet rör sig på det embryologiska området, kan nämnas: Entwicklungsgeschichte der Rippenquallen (1866), Embryologische Untersuchungen an Würmern und Arthropoden (1871), Embryogénie du Chiton polii avec quelques remarques sur le développement des autres Chitons (1883), Beiträge zur Kenntnis fler nachembryonalen Entwicklung der Musciden (1887). Sistnämnda arbete är av stor betydelse för begripandet av insektslarvens utveckling, i det där lämnas en närmare redogörelse för, hur de flesta organ hos fluglarven genom fagocytos hemfaller åt undergång och hur deras återuppbyggande utgår från bestämda embryonala cellgrupper, de så kallade imaginalskivorna.

  1. ^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Alexander-Kowalewski, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ковалевский Александр Онуфриевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: av20211132282, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ The Mexican Axolotl in Russia. The History of an Early Laboratory Animal as a Transnational Process, 1864–1940, vol. 7, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2015, s. 29-38.[källa från Wikidata]
  5. ^ Contribution of V.A. Vodyanitsky in the restoration of the Sevastopol biological station and the improvement of Sevastopol City after World War II, vol. 11, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2019, s. 7-29.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Awards Named for the Academician Karl von Baer: A History of Their Foundation and Significance, vol. 6, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 26-47.[källa från Wikidata]
  7. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 207, läs online.[källa från Wikidata]