Hoppa till innehållet

Albion Örtengren

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Albion Örtengren
Albion Örtengren vid Dramatens elevskola 1879
Albion Örtengren vid Dramatens elevskola 1879
FöddFrans Albion Viktor Örtengren
29 november 1854
Torsåkers socken, Gävleborgs län
Död6 maj 1935 (80 år)
Stockholm
MakaSelma Maria Örtengren
(g. 1884–1932, hennes död)
SläktingarJohn Örtengren (syskon)
IMDb SFDb

Frans Albion Viktor Örtengren, född 29 november 1854 i Torsåkers socken, Gävleborgs län, död 6 maj 1935 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Albion Örtengren var son till kaptenen vid Hälsinge regemente Sven Reinhold Örtengren och hans hustru Selma Lovisa Hedlund. Han var bror till John Örtengren.

Efter studentexamen 1873 fick han anställning som kammarskrivare vid Tullverket. Mellan 1875 och 1877 tog han teaterlektioner för Bertha Tammelin och balettmästaren Sigurd Lund. 1877 studerade han även cellospel vid Kungliga Musikaliska Akademien. Samma år engagerades han på Tammelins rekommendation vid Nya teatern. Han debuterade den 26 september som Adam Swinney i Heinrich Laubes Ståthållaren i Bengalen. Dagens Nyheters recensent skrev att Örtengren spelade "med god uppfattning och en säkerhet som icke låter åskådaren ana debutanten. Hr Ö. erhöll ett par gånger kraftiga applåder inför öppen ridå."[1] Redan den 3 november samma år spelade han sin första huvudroll, i Ludvig Holbergs Erasmus Montanus. Örtengren stannade vid Nya teatern i tre år. 1880 fick han anställning vid Stora Teatern i Göteborg, men redan året därpå var han tillbaka i Stockholm där han gjorde sin första roll vid Kungliga stora teatern den 25 maj 1881 som Knut Algotson i Bröllopet på Ulfåsa. Han var sedan de kungliga teatrarna trogen under resten av sin karriär.

1892–1893 samt 1898–1904 var han föreståndare vid Dramatens elevskola, från 1892 dessutom lärare i scenisk framställningskonst samt i deklamation och diktion.

Han gifte sig 16 november 1884 med sin kusin Selma Maria Örtengren, med vilken han fick sonen Sven Thomas. De är begravna på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2] Örtengren var en avlägsen släkting till Lasse Berghagen.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Bland hans många roller kan nämnas Tartuffe, Briquet i Nya garnisonen, Napoleon i Madame Sans-Gêne, Gregers Werle och Werle d. ä. i Vildanden, Antonio och Shylock i Köpmannen i Venedig, Angus i Under Stuarts fana, Pastor Manders i Gengångare, Gloster i Kung Lear, Peleaz i En kritikers debut, Castelnovo i Järn och blod, Krasinsky i Profpilen, Mikkelsen i Lynggaard & C:o, Hertig Alba i Egmont, Ludvig XI i Gringoire, Uriel i Uriel Acosta, Claudius i Hamlet och Pierre Huët i Fregattkaptenen.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1877 Adam Swinney Ståthållaren i Bengalen
Heinrich Laube		 Nya teatern
Erasmus Montanus Erasmus Montanus
Ludvig Holberg		 Nya teatern
Näcken Urdur, eller Näckens dotter
Thomas Overskou		 Nya teatern
1878 Lister, kontorist Inomhus
Magdalene Thoresen		 Nya teatern
Kärlek utan strumpor
Johan Herman Wessel		 Nya teatern
Instrumentmakaren från Cremona
François Copée		 Nya teatern
Den hemlige agenten
Friedrich Wilhelm Hackländer		 Nya teatern
Berthas piano
Théodore Barrière och Jules Lorin		 Nya teatern
1879 Grefve D'Aranda, eller Starka passioner
Eugène Scribe		 Nya teatern
1881 Knut Algotson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Kungliga Dramatiska Teatern
1889 Lind Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen		 Dramatiska Teatern[3]
1890 Artemi Philippovitsch Semljanika, hospitalssysloman Revisorn (Ревизо́р, Revizór)
Nikolaj Gogol		 Dramatiska Teatern[4]
1892 Randall, vice konsul Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[5]
1894 Antonio Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[6]
1898 von Ramm, kammarjunkare Gurli
Petrus Holmiensis		 Dramatiska Teatern[7]
1899 Krack Damen från Ostende
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		 Dramatiska Teatern[8]
Didrik Slaghök Kung Kristian II
Adolf Paul		 Dramatiska Teatern[9]
Savonarola Villa Careggi
Fredrik Nycander		 Dramatiska Teatern[10]
Jöran Persson Karin Månsdotter
Adolf Paul		 Dramatiska Teatern[11]
1900 Abbén Brott och brott
August Strindberg		 Dramatiska Teatern[12]
Pater Lorenzo Romeo och Julia
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[13]
Kapten Sten Vid Breitenfeld
Karl Alfred Melin		 Dramatiska Teatern[14]
Antonio Trettondagsafton
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[15]
Hertigen Förvexlingarne
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[16]
Ludvig XI Gringoire
Théodore de Banville		 Dramatiska Teatern[17]
Russy Zaza
Pierre Berton och Charles Simon		 Dramatiska Teatern[18]
1901 Cauvelin d.ä. Familjeband
Gaston Devore		 Dramatiska Teatern[19]
Kapten de Castel-Jaloux Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		 Dramatiska Teatern[20]
Baron de Saint-Réault Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern[21]
Jahia Kung Renés dotter
Henrik Hertz		 Dramatiska Teatern[22]
Kardinalen Bianca Capello
Per Hallström		 Dramatiska Teatern[23]
von Ramm Gurli
Henrik Christiernson		 Dramatiska Teatern[24]
1902 Leonato Mycket väsen för ingenting
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[25]
Cabriac Historiska slottet
Alexandre Bisson		 Dramatiska Teatern[26]
Stenberg Monumentet
Thore Blanche		 Dramatiska Teatern[27]
Napoleon Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau		 Dramatiska Teatern[28]
Görtz Karl XII
August Strindberg		 Dramatiska Teatern[29]
1903 Wigardt d.ä Guld och gröna skogar
Tor Hedberg		 Dramatiska Teatern[30]
Rosani d.ä. Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa		 Dramatiska Teatern[31]
1904 Andrea En venetiansk komedi
Per Hallström		 Dramatiska Teatern[32]
Tigellinus Nero
Fredrik Nycander		 Dramatiska Teatern[33]
Pierre Huet Fregattkaptenen
Frans Hedberg		 Dramatiska Teatern[34]
1905 Rektor Mikkelsen Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm		 Dramatiska Teatern[35]
1906 Friherre Karl von Wittinghof, statsminister Livets maskerad
Ludwig Fulda		 Dramatiska Teatern[36]
1915 Doktor Pinbrache Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1919 General von Trota Fanvakt
Otto Rung		 Tor Hedberg Dramaten
1920 Ostermeier Markis von Keith
Frank Wedekind		 Karl Hedberg Dramaten
1921 Timur Turandot
Carlo Gozzi		 Olof Molander Dramaten
Francis Hemkomsten
Robert de Flers och Francis de Croisset		 Karl Hedberg Dramaten
Pastor Köhler Svenskt folk
Ivar Thor Thunberg		 Gustaf Linden Dramaten
Orestes vårdare Elektra
Hugo von Hofmannsthal		 Tor Hedberg Dramaten
1923 Sir Marlow Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith		 Olof Molander Dramaten
1925 Doktorn Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.		 Olof Molander Dramaten
1927 Kaptenen Ombord
Prins Wilhelm		 Olof Molander Dramaten
Generalen Doktor Mirakel
Robert de Flers och Franois de Croisset		 Karl Hedberg Dramaten
Béralde Den inbillade sjuke
Molière		 Olof Molander Dramaten

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 september 1877. http://arkivet.dn.se/tidning/1877-09-27/3880/2. Läst 24 april 2017. 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  4. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 20 april 1890. https://tidningar.kb.se/3kxdlgq71lvdc6ng/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  6. ^ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  8. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H10_019&pos=1. Läst 24 oktober 2015. 
  9. ^ ”Kung Kristian II”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H10_021&pos=11. Läst 23 oktober 2015. 
  10. ^ ”Villa Careggi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H9_120&pos=1. Läst 24 oktober 2015. 
  11. ^ ”Karin Månsdotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H10_029&pos=9. Läst 23 oktober 2015. 
  12. ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_006&pos=6. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H13_057&pos=96. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ ”Vid Breitenfeld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_062&pos=3. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Trettondagsafton”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_037&pos=87. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  17. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H10_047&pos=4. Läst 24 oktober 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 september 1900. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1900-09-20/10954A/3. Läst 7 augusti 2016. 
  19. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_037&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  20. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_024&pos=7. Läst 24 oktober 2015. 
  21. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  22. ^ ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_006&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  23. ^ ”Bianca Capello”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_002&pos=2. Läst 24 oktober 2015. 
  24. ^ ”Gurli”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H13_053&pos=79. Läst 24 oktober 2015. 
  25. ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_044&pos=18. Läst 23 oktober 2015. 
  26. ^ ”Historiska slottet”. Musikverket. 8 mars 1902. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H13_033&pos=5. Läst 23 oktober 2015. 
  27. ^ ”Monumentet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_050&pos=1. Läst 23 oktober 2015. 
  28. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H13_045&pos=19. Läst 23 oktober 2015. 
  29. ^ ”Karl XII”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=DrT005&pos=38. Läst 23 oktober 2015. 
  30. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_012&pos=4. Läst 24 oktober 2015. 
  31. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  32. ^ ”En veneziansk komedi”. Musikverket. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2015. https://archive.is/20151024182432/http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S3:005. Läst 24 oktober 2015. 
  33. ^ ”Nero”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_015&pos=24. Läst 23 oktober 2015. 
  34. ^ ”Fregattkaptenen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H15_009&pos=18. Läst 24 oktober 2015. 
  35. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  36. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 september 1906. http://arkivet.dn.se/tidning/1906-09-08/13069A/3. Läst 11 januari 2017. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Svanberg, Johannes (1917). Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910. Nordisk familjeboks aktiebolag 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Albion_Örtengren&oldid=56371058”