Hoppa till innehållet

9 april

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från 9 April)
◄◄   ◄   9 april   ►   ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Mar · April · Maj
Årets 99:e dag
(100:e under skottår)
266 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 9 april
Se även Mall:9 april

9 april är den 99:e dagen på året i den gregorianska kalendern (100:e under skottår). Det återstår 266 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Flaggdagar

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Otto och Ottilia
  • Föregående i bokstavsordning
    • Orvar – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 18 september, där det har funnits sedan dess.
    • Ottar – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Ottilia – Namnet fanns på 1600-talet på 12 december. 1901 infördes det på 7 mars, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
    • Otto – Namnet förekom tidvis på 4 november, innan det 1772 infördes på dagens datum, där det har funnits sedan dess.
    • Prochorus – Namnet fanns, till minne av en av förtroendemännen i den första kristna församlingen, på dagens datum före 1772, då det utgick.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1772 – Prochorus
    • 1772–1900 – Otto
    • 1901–1985 – Otto
    • 1986–1992 – Otto, Orvar och Ottar
    • 1993–2000 – Otto och Ottilia
    • Från 2001 – Otto och Ottilia
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Elias
    • 1950 – Elias, Elis
    • 1964 – Elias, Elis
    • 1973 – Elias, Elis
    • 1989 – Elias, Elis
    • 1995 – Elias, Elis
    • 2000 – Elias, Elis, Eliel
    • 2005 – Elias, Elis, Eliel
    • 2010 – Elias, Elis, Eliel
    • 2015 – Elias, Elis, Eliel, Elliot
    • 2020 – Elias, Elis, Elliot, Eliel

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 193 – Septimius Severus utropas av legionerna vid Donau till romersk kejsare, som motkejsare mot den sittande Didius Julianus. Han börjar med sina legioner marschera mot Rom och möter inget större motstånd. 1 juni (nio dagar innan han når fram till staden) blir Didius Julianus dessutom mördad på senatens uppdrag, så när han inträder i Rom den 10 juni erkänns han utan motstånd som ensam romersk kejsare.
  • 1440 – Sedan unionskungen Erik av Pommern har blivit avsatt som kung av Danmark under sommaren året före väljs hans systerson Kristofer av Bayern denna dag till ny kung. Han väljs i september samma år även till kung av Sverige, men kan tillträda den norska tronen först sommaren 1442, eftersom Erik av Pommern fortfarande erkänns som kung där.
  • 1483 – Vid Edvard IV:s död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin 12-årige son Edvard V. Dennes farbror Rikard fungerar som hans förmyndare, innan han efter den 25 juni avsätter honom och själv utropar sig till kung med namnet Rikard III.
  • 1555 – Sedan Julius III har avlidit den 23 mars väljs Marcello Cervini degli Spannochi till påve och tar namnet Marcellus II. Han utropas dagen därpå, men avlider efter endast tre veckor på posten.[3]
  • 1682 – Den franske upptäcktsresanden René Robert Cavelier de La Salle upptäcker floden Mississippis mynning (i nuvarande USA). Han tar området i besittning för Frankrikes räkning och kallar det för Louisiana, efter dåvarande franske kungen Ludvig XIV (franska: Louis).
  • 1865 – Det amerikanska inbördeskriget tar slut, genom att sydstatsgeneralen Robert E. Lee kapitulerar till nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant i tingshuset i Appomattox i Virginia. Därmed står nordstaterna som officiell segrare i kriget, men återuppbyggnaden av sydstaterna och av USA som enad nation tar många år och är än idag (2024) inte helt avslutad. En knapp vecka efter kapitulationen blir president Abraham Lincoln dessutom mördad av en fanatisk sydstatsanhängare.
  • 1867 – Den amerikanska senaten godkänner, med röstsiffrorna 37–2, det fördrag från 30 mars, varigenom USA köper Alaska från Ryssland för 7,2 miljoner dollar. Den allmänna opinionen är dock negativ mot köpet, eftersom det allmänt anses att Alaska är värdelöst, innan man 1898 hittar guld i området Klondike.
  • 1940 – Nazityskland inleder Operation Weserübung, som innebär invasion av Danmark och Norge. Invasionen av Norge genomförs framförallt, för att tyskarna vill säkra tillgången på svensk järnmalm, som skeppas ut via den norska hamnen i Narvik, så att den inte ska falla i britternas händer, och Danmark invaderas, för att förenkla de tyska kommunikationerna med Norge, då landet ligger ”på vägen”. Danmark kapitulerar inför övermakten redan samma dag och blir det enda tyskockuperade land, som får behålla sin egen regering och regent (Kristian X), så att tyskarna sedan kan visa upp det som ”mönsterland” för hur tysk ockupation i Europa går till. Norge kapitulerar först 10 juni och där blir Josef Terboven rikskommissarie, medan den norske nazistmedlöparen Vidkun Quisling gör sig själv till statsminister i en tyskvänlig regering. Den lagliga norska regeringen under statsminister Johan Nygaardsvolds ledning och kung Håkon VII går exil till Storbritannien, där de förblir till krigsslutet 1945.
  • 1948 – Den colombianske liberale partiledaren Jorge Eliécer Gaitán, som kandiderar till den colombianska presidentposten, blir mördad av Juan Roa Sierra, som skjuter honom med tre skott. Detta leder till att upplopp utbryter i huvudstaden Bogotá och en uppretad folkmassa lynchar Sierra. Upploppet, som går till historien som Bogotazo, eskalerar sedermera och leder till ett tio år långt colombianskt inbördeskrig, som kommer att kallas La Violencia.
  • 1967 – Den första versionen av flygplanstypen Boeing 737, som har färdigställts i december året före, provflygs för första gången av piloterna Brien Wygle och Lew Wallick. Under årens lopp utvecklas flygplanet i flera olika varianter, men produceras och används än idag (2024) och är, med över 6 000 sålda exemplar, det mest sålda jetflygplanet någonsin.
  • 1989 – I sovjetrepubliken Georgiens huvudstad Tbilisi hålls en antisovjetisk demonstration. När den sovjetiska armén skingrar folkmassan blir 20 personer dödade och över 100 skadas. Dagen därpå utlyses allmän strejk och 40 dagars landssorg i Georgien och trots att undantagstillstånd utfärdas fortsätter demonstrationerna. Händelserna leder till att den georgiska regeringen avgår, medan den sovjetiska regeringen i Moskva hävdar att det var demonstranterna, som inledde oroligheterna och sovjetledaren Michail Gorbatjov lägger ansvaret på armén. Till minne av händelsen är dagen numera allmän helgdag i Georgien.
  • 1991 – På andra årsdagen av massakern i Tbilisi utropar Georgien sig självständigt från Sovjetunionen under ledning av den georgiske regeringschefen Zviad Gamsachurdia, som den 26 maj samma år väljs till landets president. Moskvaregeringen erkänner Georgiens självständighet den 25 december samma år.
  • 2003 – Knappt tre veckor efter inledningen av Irakkriget faller den irakiska huvudstaden Bagdad i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat. Därmed störtas den irakiske diktatorn Saddam Husseins regim och han går under jorden (han infångas av amerikanska styrkor den 13 december samma år). Även om den amerikanske presidenten George W. Bush officiellt förklarar att kriget är slut den 1 maj kommer den amerikanska ockupationen av Irak pågå i många år framöver, under vilka man försöker införa demokrati och en fungerande administration av landet.
  • 2005 – Storbritanniens kronprins Charles och Camilla Parker Bowles gifter sig i en borgerlig ceremoni i stadshuset i Windsor i Berkshire. Tidigare har stort motstånd rått mot äktenskapet, eftersom Parker Bowles är frånskild och det är först sedan drottning Elizabeth II, Engelska kyrkan och det brittiska parlamentet har gett sitt godkännande, som bröllopet kan äga rum. Trots att Parker-Bowles i samband med äktenskapet får rätt att använda titeln prinsessa av Wales avstår hon från detta, troligtvis för att inte blandas ihop med Charles första hustru lady Diana Spencer.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=9_april&oldid=56251920”