8326 Paulkling
Utseende
8326 Paulkling | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 6 maj 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (8326) Paulkling |
Alternativnamn | 1981 JS2, 1989 SH9[1] |
Uppkallad efter | Paul Kling[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,874 AU |
Perihelium | 1,908 AU |
Halv storaxel | 2,391 AU |
Excentricitet | 0,201924 |
Siderisk omloppstid | 3,7 år |
Medelomloppshastighet | 19,26 km/s |
Medelanomali | 313,3° |
Inklination | 2,142° |
Longitud för uppstigande nod | 359,6° |
Periheliumargument | 296,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,2 km |
Albedo | 0,306 |
Absolut magnitud (H) | 14,24[4] |
8326 Paulkling eller 1981 JS2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 6 maj 1981 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Paul Kling.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 8326 Paulkling” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=8326. Läst 19 november 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 8326 Paulkling” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=8326. Läst 19 november 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 8326 Paulkling” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8326. Läst 19 november 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|