7749 Jackschmitt
Utseende
7749 Jackschmitt | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 12 maj 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (7749) Jackschmitt |
Alternativnamn | 1988 JP, 1985 XO1[1] |
Uppkallad efter | Harrison Schmitt[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,576 AU |
Perihelium | 1,690 AU |
Halv storaxel | 2,633 AU |
Excentricitet | 0,3581269 |
Siderisk omloppstid | 4,27 år |
Medelomloppshastighet | 18,35 km/s |
Medelanomali | 234,4° |
Inklination | 29,38° |
Longitud för uppstigande nod | 79,00° |
Periheliumargument | 257,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 5,3 h |
Albedo | 0,211 |
Absolut magnitud (H) | 12,32[3] |
7749 Jackschmitt eller 1988 JP[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 12 maj 1988 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den amerikanske astronauten Harrison Schmitt.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 7749 Jackschmitt” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=7749. Läst 23 juni 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 7749 Jackschmitt” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7749. Läst 23 juni 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|