6 Canis Minoris
6 Canis Minoris | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Lilla hunden |
Rektascension | 07t 29m 47,78172s[1] |
Deklination | +12° 00′ 23,6347″[1] |
Skenbar magnitud () | +4,55 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K1 III[3] |
B–V | +1,276 ± 0,001[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -16,31 ± 0,13[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -0,57[1] mas/år Dek.: -18,85[1] mas/år |
Parallax () | 5,70 ± 0,21[1] |
Avstånd | 570 ± 20 lå (175 ± 6 pc) |
Absolut magnitud () | -1,67[2] |
Detaljer | |
Massa | 4,0[5] M☉ |
Radie | 44[6] R☉ |
Luminositet | 761,44[2] L☉ |
Temperatur | 4 370[5] K |
Metallicitet | 0,02[5] dex |
Vinkelhastighet | 1,7[7] km/s |
Andra beteckningar | |
6 CMi, AG+12 909, BD+12 1567, FK5 1193, GSC 00772-01775, HD 59294, HIC 36425, HIP 36425, HR 2864, IRAS 07270+1206, IRC +10165, 2MASS J07294778+1200235, NSV 3609, PLX 1770, PPM 124081, RAFGL 4604S, SAO 96952, TD1 10229, TYC 772-1775-1, [L91b] 117, Gaia DR2 3162840378069440896 [8] |
6 Canis Minoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Lilla hunden. Den har en skenbar magnitud av ca 4,55[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 570 ljusår (ca 175 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -16 km/s.[4] Rörelsemässigt ingår stjärnan i en avgränsande grupp som tillhör Ursa Major-strömmen i Sirius superhop.[9]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]6 Canis Minoris är en orange till gul jättestjärna i huvudserien av spektralklass K1 III,[3] som har en svag bariumanomali,[10] vilket kan betyda att den är en dubbelstjärna med en vit dvärg som följeslagare.[11] Den har en massa som är ca 4[5] solmassor, en radie, som baserat på en interferometrimätt vinkeldiameter på ungefär 2,31 ± 0,03 mas,[12] är ca 44[6] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 761[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 400[5] K.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 Canis Minoris, 13 april 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e] Gondoin, P. (December 1999), "Evolution of X-ray activity and rotation on G-K giants", Astronomy and Astrophysics, 352: 217–227, Bibcode:1999A&A...352..217G.
- ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
- ^ De Medeiros, J. R.; et al. (November 2000), "Rotation and lithium in single giant stars", Astronomy and Astrophysics, 363: 239–243, arXiv:astro-ph/0010273, Bibcode:2000A&A...363..239D.
- ^ "6 CMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-13.
- ^ Chupina, N. V.; et al. (June 2006), "Kinematic structure of the corona of the Ursa Major flow found using proper motions and radial velocities of single stars", Astronomy and Astrophysics, 451 (3): 909–916, Bibcode:2006A&A...451..909C, doi:10.1051/0004-6361:20054009.
- ^ Escorza, A.; et al. (December 2017), "Hertzsprung-Russell diagram and mass distribution of barium stars", Astronomy & Astrophysics, 608: 13, arXiv:1710.02029, Bibcode:2017A&A...608A.100E, doi:10.1051/0004-6361/201731832, A100.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Richichi, A.; et al. (February 2005), "CHARM2: An updated Catalog of High Angular Resolution Measurements", Astronomy and Astrophysics, 431: 773–777, Bibcode:2005A&A...431..773R, doi:10.1051/0004-6361:20042039
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|