5211 Stevenson
Utseende
5211 Stevenson | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 8 juli 1989 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5211) Stevenson |
Alternativnamn | 1989 NX[1] |
Uppkallad efter | David J. Stevenson[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,855 AU |
Perihelium | 1,734 AU |
Halv storaxel | 2,295 AU |
Excentricitet | 0,2443359 |
Siderisk omloppstid | 3,48 år |
Medelomloppshastighet | 19,66 km/s |
Medelanomali | 115,2° |
Inklination | 26,79° |
Longitud för uppstigande nod | 133,9° |
Periheliumargument | 185,4° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 14,1 h |
Albedo | 0,279 |
Absolut magnitud (H) | 13,3[3] |
5211 Stevenson eller 1989 NX[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 8 juli 1989 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter nyzeeländaren David J. Stevenson.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5211 Stevenson” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5211. Läst 22 juli 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5211 Stevenson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5211. Läst 22 juli 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|