4978 Seitz
Utseende
4978 Seitz | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 29 september 1973 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4978) Seitz |
Alternativnamn | 4069 T-2, 1969 VA3, 1990 QQ2[1] |
Uppkallad efter | Horstmar Seitz[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,182 AU |
Perihelium | 2,077 AU |
Halv storaxel | 2,629 AU |
Excentricitet | 0,2101577 |
Siderisk omloppstid | 4,26 år |
Medelomloppshastighet | 18,37 km/s |
Medelanomali | 98,11° |
Inklination | 6,022° |
Longitud för uppstigande nod | 155,4° |
Periheliumargument | 244,7° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,1 km |
Albedo | 0,345 |
Absolut magnitud (H) | 13,53[3] |
4978 Seitz eller 4069 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Horstmar Seitz, en vän till en av upptäckarna.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4978 Seitz” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4978. Läst 15 juni 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4978 Seitz” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4978. Läst 15 juni 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|