| 4805 Asteropaios |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 13 november 1990 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (4805) Asteropaios |
|---|
| Alternativnamn | 1990 VH7[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Asteropaios[3] |
|---|
| Småplanetskategori | Jupiters trojaner (trojanska lägret)[2] |
|---|
| Omloppsbana[4] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 5,678 AU |
|---|
| Perihelium | 4,725 AU |
|---|
| Halv storaxel | 5,201 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,0916204 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 11,86 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 13,06 km/s |
|---|
| Medelanomali | 261,8° |
|---|
| Inklination | 12,02° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 278,4° |
|---|
| Periheliumargument | 90,02° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 57,6 km |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 12,3 h |
|---|
| Albedo | 0,058 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 10,11[4] |
|---|
4805 Asteropaios eller 1990 VH7[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L5.[2] Den upptäcktes 13 november 1990 av den amerikanska astronomen Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Asteropaios i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 57 kilometer.
