3689 Yeates
Utseende
3689 Yeates | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 5 maj 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3689) Yeates |
Alternativnamn | 1981 JJ2, 1929 UM, 1958 UD, 1963 TB1, 1968 UA3, 1973 UE2, 1978 WH, 1986 JY[2] |
Uppkallad efter | Anthony N. Yeates[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,127 AU |
Perihelium | 2,638 AU |
Halv storaxel | 2,882 AU |
Excentricitet | 0,0847691 |
Siderisk omloppstid | 4,89 år |
Medelomloppshastighet | 17,54 km/s |
Medelanomali | 341,8° |
Inklination | 9,345° |
Longitud för uppstigande nod | 202,1° |
Periheliumargument | 162,2° |
Fysikaliska data[2] | |
Diameter | 14,1 km |
Albedo | 0,112 |
Absolut magnitud (H) | 12,45[3] |
3689 Yeates eller 1981 JJ2[2] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 5 maj 1981 av den amerikanska astronomen Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den australiensiske geologen Anthony N. Yeates.[1]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Minor Planet Center 3689 Yeates” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3689. Läst 18 november 2018.
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser 3689 Yeates” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3689. Läst 18 november 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|