3379 Oishi
Utseende
3379 Oishi | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 6 oktober 1931 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3379) Oishi |
Alternativnamn | 1931 TJ1, 1964 YG, 1981 NQ, A906 WC[1] |
Uppkallad efter | Hideo Oishi[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,661 AU |
Perihelium | 2,049 AU |
Halv storaxel | 2,355 AU |
Excentricitet | 0,1299236 |
Siderisk omloppstid | 3,62 år |
Medelomloppshastighet | 19,41 km/s |
Medelanomali | 291,3° |
Inklination | 2,854° |
Longitud för uppstigande nod | 146,7° |
Periheliumargument | 304,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 12,9 km |
Albedo | 0,033 |
Absolut magnitud (H) | 13,35[4] |
3379 Oishi eller 1931 TJ1[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 6 oktober 1931 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter Hideo Oishi.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3379 Oishi” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3379. Läst 20 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 3379 Oishi” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=3379. Läst 5 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3379) Oishi. Springer Berlin Heidelberg. sid. 281. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3379. Läst 20 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|