31 maj

	◄◄ ◄ 31 maj ► ►►
	Veckodag 2024: Fredag
	Apr · Maj · Jun
	Årets 151:a dag; (152:a under skottår); 214 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 31 maj ; Se även Mall:31 maj

31 maj är den 151:a dagen på året i den gregorianska kalendern (152:a under skottår). Det återstår 214 dagar av året. Enligt en kalendarisk definition är detta den sista dagen på våren.

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

Sydafrika (1910–1993) (till minne av självständigheten från Storbritannien 1910 och 1961)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Petronella och Pernilla
Föregående i bokstavsordning
- Iris – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 13 mars och 2001 till 10 februari.
- Isa – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
- Isabella – Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 30 oktober.
- Pernilla – Namnet infördes 1986 på 1 augusti och fanns där fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.
- Petronella – Namnet fanns, till minne av aposteln Petrus dotter med detta namn, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det, men då på 7 mars. 1993 flyttades det till 9 juni och 2001 tillbaka till dagens datum.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Petronella
- 1901–1985 – Isabella
- 1986–1992 – Isabella, Iris och Isa
- 1993–2000 – Isabella och Isa
- Från 2001 – Petronella och Pernilla
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Helge, Helga

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Helge, Helga
- 1950 – Helga
- 1964 – Helga
- 1973 – Helge, Helga
- 1989 – Helge, Helga
- 1995 – Helge, Helga
- 2000 – Helge, Helga
- 2005 – Helge, Helga
- 2010 – Helge, Helga
- 2015 – Helge, Helga
- 2020 – Helge, Helga

Händelser

455 – Petronius Maximus dör igenom stening från pöbeln. Petronius Maximus var västromersk kejsare.
1064 – Motpåven Honorius II blir avsatt, efter att ha varit pretendent till påvestolen sedan 1061, med stöd av den tysk-romerske kejsaren. Han har till och med lyckats köra bort den rättmätige påven Alexander II från Rom, men eftersom kejsaren Henrik IV och hans mor Agnes av Poitou (som är hans förmyndare) tillfälligt har blivit bortkörda från makten av biskop Anno av Köln har Honorius nu förlorat sitt stöd. Alexander II lyckas därmed återta påvemakten och bannlysa honom. Honorius fortsätter dock att hävda sina anspråk tills han dör 1072.
1223 – Slaget vid Kalkafloden.
1307 – Den danske kungen Erik Menveds bror hertig Kristofer utfärdar stadsprivilegium för Halmstad i södra Halland, vilket blir stadens äldsta bevarade privilegiebrev (det är alltså okänt om orten har haft stadsprivilegium tidigare). Vid tillfället ligger staden inte på sin nuvarande plats, utan där Övraby kyrkoruin nu ligger, där det har funnits en borg sedan 1000-talet. Redan på 1320-talet flyttas staden dock till sin nuvarande plats.
1520 – Adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa) landstiger på svensk mark på Stensö udde utanför Kalmar, efter att i ett år ha suttit fängslad på Kalø slott och sedan ha flytt till Lübeck. Han tar sig upp genom Sverige. Då han är efterlyst av den danska ockupationsmakten tvingas han ständigt på flykt och kommer därför upp till Dalarna, där han ett halvår senare lyckas uppvigla dalkarlarna till att inleda ett uppror mot danskarna.
1578 – Henrik III av Frankrike lägger den första stenen till bron Pont Neuf. Bron börjar uppföras. Bron stod sedan klar år 1607.
1862 – Slaget vid Seven Pines inleds.
1864 – Slaget vid Cold Harbor inleds.
1889 – Över 2 200 människor dör efter att en damm gett vika och sänder en 18 meter vägg av vatten över staden Johnstown i Pennsylvania.
1902 – Det andra boerkriget, som har utkämpats mellan Storbritannien och Oranjefristaten och Sydafrikanska unionen sedan 1899, avslutas genom fördraget i Vereeniging. Områdena Oranjefristaten och Transvaal erkänner den brittiska överhögheten och att de är brittiska kolonier, medan britterna tillerkänner dessa områden visst inre självstyre. Detta banar väg för grundandet av Sydafrikanska unionen 1910.
1910 – Den brittiska Kapkolonin och de relativt självstyrande brittiska områdena Transvaal, Natalkolonin och Oranjefristaten slås samman och bildar Sydafrikanska unionen.^[3] Detta blir ett självständigt land inom det brittiska imperiet, men formellt med de brittiska monarkerna fortsatt som statschefer. Dagen firas därmed som landets nationaldag fram till 1993, även sedan landet samma dag 1961 har blivit helt självständig republik.
1911 – Oceanångaren RMS Titanic sjösätts i Belfast.
1916 – Skagerrakslaget inleds på Nordsjön väster om Jylland mellan den brittiska Grand Fleet och den tyska högsjöflottan och pågår till dagen därpå. Slaget, som i praktiken slutar taktiskt oavgjort men där båda sidor räknar sig som segrare, blir första världskrigets enda större sammandrabbning mellan flottor och britterna behåller sin dominans på Nordsjön.
1935 – Jordbävning förstör Quetta och 40 000 människor omkommer.
1939 – Danmark tackar ja till den icke-angreppspakt, som Tyskland några veckor tidigare har erbjudit. Tyskland har erbjudit samtliga nordiska länder denna pakt, men de övriga (Finland, Norge och Sverige) har alla två veckor tidigare tackat nej till den. Pakten blir dock värdelös för Danmarks del, eftersom Tyskland drygt tio månader senare ändå invaderar både Danmark och Norge.
1961 – Sydafrika utropar sig till självständig republik (med namnet Republiken Sydafrika) och lämnar därmed det brittiska samväldet, på dagen 51 år efter att landet har blivit självständigt inom det brittiska imperiet. Dagen fortsätter därmed i dubbel bemärkelse att vara landets nationaldag och är det fram till 1993, varefter 27 april från och med 1994 blir nationaldag.
1970 – Jordbävningen i Ancash 1970. En av de största naturkatastroferna som hittills registrerats i Perus historia. 75 000 människor dör och 200 000 människor skadas.
2013 – Asteroiden 1998 QE2 och dess måne gör sitt närmaste tillvägagångssätt till jorden för de närmaste två århundradena.
2017 – En bilbomb exploderar i en trång korsning i Kabul nära den tyska ambassaden under rusningstid. Den dödar minst 150 människor och minst 413 personskador.
2019 – En allmännyttig arbetare öppnar eld inne i en kommunal byggnad vid Virginia Beach, USA. 12 personer dör inklusive han själv och 6 personer skadas.^[4]

Födda

1400 – Domenico Capranica, italiensk kardinal
1443 – Margaret Beaufort, engelsk adelsdam, mor till kung Henrik VII
1635 – Patrick Gordon, skotsk-rysk general
1750 – Karl August von Hardenberg, preussisk statsman och furste
1773 – Ludwig Tieck, tysk romantisk poet
1819 – Walt Whitman, amerikansk diktare
1829 – Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt
1832 – Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker
1836 – Jules Chéret, fransk konstnär
1840 – Walter Richard Sickert, brittisk konstnär inom impressionismen
1843 – Fredrikke Marie Qvam, norsk kvinnorättskämpe.
1849 – Carl Fredrik Hill, svensk konstnär
1855 – John Karlsson (politiker), svensk borgmästare i Västerås och politiker (högerman)
1857 – Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti, påve 1922-1939
1871 – John G. Townsend, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Delaware 1917–1921 och senator för samma delstat 1929–1941
1883 – Lauri Kristian Relander, finländsk agrarförbundspolitiker, Finlands president 1925–1931
1886 – Clemens Klotz, tysk arkitekt
1887
- Gunnar Björling, finlandssvensk poet och författare
- Saint-John Perse, fransk diplomat och författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1960
1891 – Martin Ericsson, svensk skådespelare
1892
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker
- Erich Neumann, tysk nazistisk politiker
- Konstantin Paustovskij, sovjetisk författare
1898 – Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör
1899 – Olle Hedberg, författare, ledamot av Svenska Akademien från 1957
1902 – Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof
1906 – Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare
1907 – Åke Holmberg, svensk författare, mest känd för böckerna om Ture Sventon
1908 – Nils Jönsson, svensk skådespelare, komiker och teaterdirektör med artistnamnet Nils Poppe
1914 – Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare med smeknamnet Håsjö, bragdmedaljör
1915
- Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare
- Ragnar Thorngren, svensk travkusk och travtränare
1916 – Massimo Serato, italiensk skådespelare
1917
- Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor
- Eric Sundquist, svensk skådespelare
1919
- Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator för Indiana 1959–1977
- E.T. Mensah, ghanansk musiker
1921 – Alida Valli, italiensk skådespelare
1922 – Denholm Elliott, brittisk skådespelare
1923
- Ellsworth Kelly, amerikansk konstnär
- Rainier III, furste av Monaco 1949-2005
1924 – Gisela May, tysk skådespelare
1926
- Staffan Lindén, svensk skämttecknare och författare
- John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare
1927 – Erik Sjögren, svensk balettdansör och skådespelare
1928
- Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog
- Siv Larsson, svensk sångerska och skådespelare
1930 – Clint Eastwood, amerikansk skådespelare och regissör
1931 – Robert Schrieffer, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1972
1932
- Margaretha Löwler, svensk skådespelare
- William Thoresson, svensk gymnast, OS-guld 1952
1934 – Karl-Erik Welin, svensk kompositör
1938 – Peter Yarrow, amerikansk sångare i gruppen Peter, Paul and Mary
1941 – Louis J. Ignarro, amerikansk farmakolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1998
1945 – Rainer Werner Fassbinder, västtysk regissör
1948 – Svetlana Aleksijevitj, vitrysk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2015
1949 – Tom Berenger, amerikansk skådespelare och producent
1951 – Bob Blizzard, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–2010
1952 – Karl Bartos, tysk musiker, medlem i gruppen Kraftwerk 1975–1990
1960 – Chris Elliott, amerikansk komiker och skådespelare
1969 – Niklas Jonsson, svensk längdskidåkare
1972 – Michael Carlsson, svensk bandyspelare.
1976 – Colin Farrell, irländsk skådespelare
1977 – Petr Tenkrát, tjeckisk ishockeyspelare
1978 – Anna Ternheim, svensk musiker, pianist, gitarrist, sångare och låtskrivare
1982 – Jonathan Tucker, amerikansk skådespelare
1983 – Anders Wallner, svensk miljöpartistisk politiker
1985 – Markus ”Knappen” Johansson, svensk programledare, underhållare och radioprofil
1986 – Sopo Chalvasji, georgisk artist
1990 – Erik Karlsson, svensk professionell ishockeyspelare

Avlidna

1246 – Isabella, Englands drottning
1321 – Birger Magnusson, kung av Sverige
1594 – Tintoretto, italiensk målare
1648 – Gustaf Oxenstierna, svensk friherre, riksråd och landshövding i Västmanland
1740 – Fredrik Vilhelm I, kung av Preussen
1747 – Heinrich Ostermann, tyskfödd rysk politiker och greve
1787 – Felix av Nicosia, italiensk kapucinmunk och helgon
1809
- Joseph Haydn, österrikisk kompositör
- Jean Lannes, marskalk av Frankrike
1832 – Évariste Galois, fransk matematiker
1841 – George Green, brittisk matematiker och fysiker
1896 – Homer V.M. Miller, amerikansk demokratisk politiker och läkare, senator för Georgia
1926 – Knut Wicksell, svensk nationalekonom och politisk aktivist
1945 – Odilo Globocnik, slovensk-österrikisk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer
1960 – Walther Funk, tysk ekonom och nazistisk politiker
1962
- Henry F. Ashurst, amerikansk demokratisk politiker, senator för Arizona
- Adolf Eichmann, tysk SS-officer
1967 – Billy Strayhorn, amerikansk musiker och kompositör
1968 – Erik Lindegren, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien
1976
- Jacques Monod, fransk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1965
- Karl Witzell, tysk sjömilitär, generalamiral
1983 – Jack Dempsey, amerikansk boxare
1986 – James Rainwater, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1975
1988 – Moltas Erikson, svensk radioprofil
1990 – Elsa Hofgren, svensk skådespelare
1996 – Timothy Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare
1997 – Oswald Kaduk, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare
2003 – Rene Theodore, haitisk kommunistisk politiker, ordförande för Haitis kommunistiska parti
2006 – Raymond Davis Jr., amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2002
2007 – Kenth Pettersson, svensk fackföreningsledare, generaldirektör för arbetarskyddsverket och för arbetsmiljöverket
2008
- John Ambler, brittisk affärsman
- Per-Erik Larsson, svensk skidåkare
2009 – Millvina Dean, brittisk kvinna, yngsta passageraren ombord på och sista överlevande från ångfartyget RMS Titanic
2010 – Louise Bourgeois, fransk skulptör
2011
- Pauline Betz, amerikansk tennisspelare
- Sølvi Wang, norsk skådespelare och sångare
2012 – Paul Pietsch, tysk formel 1-förare
2013 – Jean Stapleton, amerikansk skådespelerska och sångerska
2020 – Christo Vladimirov Javacheff, bulgarisk konstnär

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”South Africa” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html. Läst 7 november 2012.
^ https://edition.cnn.com/2019/05/31/us/virginia-beach-shooting/index.html

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 31 maj.
Bilder & media

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] ”South Africa” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html. Läst 7 november 2012.

[4] ttps://edition.cnn.com/2019/05/31/us/virginia-beach-shooting/index.html

[1]

[2]

[3]

[4]