2220 Hicks
Utseende
2220 Hicks | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 4 november 1975 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2220) Hicks |
Alternativnamn | 1975 VB[1] |
Uppkallad efter | William B. Hicks[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,649 AU |
Perihelium | 2,671 AU |
Halv storaxel | 3,160 AU |
Excentricitet | 0,1547399 |
Siderisk omloppstid | 5,62 år |
Medelomloppshastighet | 16,75 km/s |
Medelanomali | 110,0° |
Inklination | 2,592° |
Longitud för uppstigande nod | 94,65° |
Periheliumargument | 281,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 16,3 km |
Albedo | 0,096 |
Absolut magnitud (H) | 12,4[4] |
2220 Hicks eller 1975 VB[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 november 1975 av den amerikanske astronomen Eleanor F. Helin vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter William B. Hicks.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2220 Hicks” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2220. Läst 16 maj 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2220 Hicks” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2220. Läst 18 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2220) Hicks. Springer Berlin Heidelberg. sid. 180. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2221. Läst 16 maj 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|