2000-delegationen
2000-delegationen Statlig utredning | |
Regeringsbeslut | |
---|---|
Regering | Persson |
Beslut fattat | 29 januari 1998[1] |
Utredningen överlämnas | Mars 2000[2] |
Utredningsansvar | |
Myndighet | Kommunikationsdepartementet (1998) Näringsdepartementet (1999–2000) |
Utrednings ID | K 1998:02 |
Ansvarigt statsråd | Ines Uusmann (tillsättare) Björn Rosengren (mottagare) |
Ordförande | Ines Uusmann (1998) Björn Rosengren (1998–1999) Jan Freese (1999–2000) |
Kommittédirektiv | |
1998 | Dir. 1998:10[1] |
Slutbetänkande | |
ID-nummer | SOU 2000:24 |
Titel | 2000-säkringen i Sverige: Myt och verklighet |
2000-delegationen var en svensk statlig utredning som hade till uppdrag att behandla frågor rörande omställningen av datorer och IT-system inför årsskiftet 1999 till 2000, för att begränsa konsekvenserna av millenniebuggen. Delegationen inrättades efter beslut av regeringen den 29 januari 1998.[1]
Delegationens arbete leddes inledningsvis kommunikationsminister Ines Uusmann. I oktober 1998 tog Björn Rosengren över som ordförande för delegationen. Från juni 1999 till delegationens avvecklande under år 2000 var Jan Freese ordförande.[3]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I Sverige uppmärksammade den statliga IT-kommissionen problemet i två seminarier under 1996 och 1997. I januari 1997 antog regeringen en förordning som ålade samtliga myndigheter under regeringen att analysera vilka verksamhetskritiska system som riskerade att drabbas av millenniebuggen och senast den 1 juni 1999 ha vidtagit åtgärder för att säkra systemen.[4] I början av 1997 kom också rapporter om höga kostnader för myndigheterna. Jan Freese, då generaldirektör för Post- och telestyrelsen, hade uppskattat kostnaden för Sverige till 100 miljarder kronor.[5] Vissa myndigheter framförde också önskemål om ett reformstopp för att kunna fokusera sina IT-resurser på att åtgärda millenniebuggen.[5] I januari 1998 krävde oppositionsledaren Carl Bildt att en särskild ”2000-general” skulle tillsättas för att samordna myndigheternas arbete. Regeringen avvisade oppositionens krav som en symbolhandling.[6] Några veckor senare fattade den beslut om att tillsätta 2000-delegationen.
Ledamöter
[redigera | redigera wikitext]Delegationens sammansättning varierade under arbetsperioden. Följande lista innehåller samtliga ledamöter, inklusive ordförande och vice ordförande.[3] Kommunikationsminster Ines Uusmann, som också ledde delegationen inledningsvis, beskrev i en debattartikel att ledamöterna valts ut för att vara påtryckare inom sina respektive samhällssektorer.[7]
- Ines Uusmann, statsråd, ordförande, januari 1998 – oktober 1998
- Björn Rosengren, statsråd, ordförande, oktober 1998 – maj 1999
- Jan Freese, f.d. generaldirektör, ordförande, juni 1999 – mars 2000, vice ordförande, december 1998 – juni 1999
- Åke Fagelberg, verkställande direktör, mars 1998 – mars 2000
- Anita Harriman, utredare, mars 1998 – mars 1999
- Anders Hellman, verkställande direktör, mars 1998 – mars 2000
- Lars Isaksson, landstingsråd, mars 1998 – februari 1999
- Lennart Jonasson, direktör, mars 1998 – september 1999
- Claes Ljung, statssekreterare, mars 1998 – oktober 1998
- Lars-Eric Petersson, vd för Scania, mars 1998 – juli 1999
- Anitra Steen, generaldirektör för Riksskatteverket, mars 1998 – mars 2000
- Sven-Olof Karlsson, landstingsdirektör, februari 1999 – mars 2000
- Inger Persson, familjeekonom, juni 1999 – mars 2000
- Laila Edholm, informationsdirektör, oktober 1999 – mars 2000
Arbete
[redigera | redigera wikitext]Regeringen hade budgeterat för sju sammanträden från 1998 fram till millennieskiftet under ledning av kommunikationsminister Ines Uusmann. I maj och juni 1998 skrev Jan Freese, tidigare generaldirektör för Datainspektionen och Post- och telestyrelsen, två debattartiklar som ifrågasatte aktivitetsnivån.[8][9] Han krävde svar både från regeringen och från oppositionen inför riksdagsvalet 1998.[9] Carl Bildt svarade med att återuppväcka sitt krav på en 2000-general,[10] vilket åter avvisades av regeringen. Ines Uusmann menade i ett svar att befintliga myndigheter var mer lämpade att leda arbetet.[11] I oktober 1998 tog nytillträdde näringsministern Björn Rosengren över som ordförande för delegationen. Rosengren lät meddela att målsättningen var att undvika allvarliga problem.[12]
Delegationens arbete bedrevs till stor del utåtriktat genom informationskampanjer, seminarier, medverkan i radio och tv, m.m.[13] En 20-sidig annonsbilaga med titeln Dags att förbereda 2000-skiftet publicerades i Svenska Dagbladet den 8 december 1998. I bilagan varvades redaktionella texter av Per Nisser och Thomas Arnroth med information från myndigheter och annonser från IT-konsulter och systemleverantörer.[14] Delegationen drev även webbplatsen www.992000.nu där man samlade information om sitt arbete samt om hur organisationer och privatpersoner borde hantera millenniebuggen.[15]
I juni 1999 tillsattes Jan Freese som ordförande för delegationen. Freese förblev ordförande fram till delegationens avvecklande under år 2000.[3] I oktober 1999 lämnade delegationen en lägesrapport till regeringen där man bedömde att Sverige låg väl framme i arbetet och att risken för störningar var begränsad.[16] Nyåret passerade utan större incidenter.[17] Slutbetänkandet med titeln 2000-säkringen i Sverige: Myt och verklighet överlämnades till näringsminister Björn Rosengren i mars 2000.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 2000-delegationen (2000). 2000-säkringen i Sverige: Myt och verklighet. SOU 2000:24. https://www.regeringen.se/49bbb8/contentassets/8bbe2d544a9841d6b70b7a4dc65460f0/2000-sakringen-i-sverige-myt-och-verklighet
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Delegation för IT-omställningen inför år 2000, dir. 1998:10”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/delegation-for-it-omstallningen-infor-ar-2000_GMB110. Läst 8 augusti 2021.
- ^ [a b] SOU 2000:24, s. 4.
- ^ [a b c] SOU 2000:24, s. 81.
- ^ Förordning (1997:30) om översyn av statliga myndigheters informationssystem inför år 2000
- ^ [a b] Leijonhufvud, Sigrid (12 januari 1997). ”Krav på reformstopp riktas mot politikerna”. SvD Näringsliv: s. 2. https://www.svd.se/arkiv/1997-01-12/30.
- ^ ”Datorgeneral efterlyses”. Svenska Dagbladet: s. 4. 12 januari 1998. https://www.svd.se/arkiv/1998-01-12/4.
- ^ Uusmann, Ines (13 februari 1998). ”2000-problemet berör inte bara IT-proffs”. Svenska Dagbladet: s. 12. https://www.svd.se/arkiv/1998-02-13/12.
- ^ Freese, Jan (5 maj 1998). ”Kraftsamling krävs för att lösa 2000-problemet”. Svenska Dagbladet: s. 12. https://www.svd.se/arkiv/1998-05-05/12.
- ^ [a b] Freese, Jan (18 juni 1998). ”Tio frågor till Bildt och Persson om IT-kaoset”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1998-06-18/10.
- ^ Bildt, Carl (24 juni 1998). ”2000-general krävs för att undvika IT-kaos”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1998-06-24/10.
- ^ Uusmann, Ines (16 juli 1998). ”Nej tack till 2000-general”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1998-07-16/10.
- ^ ”2000-problemet: Smidigt sekelskifte kan kräva krafttag. 2000-delegationen utesluter inget i arbetet för datasäkerhet.”. DN.SE. 17 november 1998. https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/2000-problemet-smidigt-sekelskifte-kan-krava-krafttag-2000-delegationen-utesluter-inget-i-arbetet/. Läst 28 augusti 2021.
- ^ SOU 2000:24, s. 11 och s. 91.
- ^ ”Dags att förbereda 2000-skiftet”. Svenska Dagbladet. 8 december 1998. https://www.svd.se/arkiv/1998-12-08/41.
- ^ ”2000-delegationen”. Arkiverad från originalet den 29 februari 2000. https://web.archive.org/web/20000229214919/http://www.992000.nu/.
- ^ ”Sverige klarar 2000-skiftet”. DN.SE. 13 oktober 1999. https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/sverige-klarar-2000-skiftet/. Läst 15 augusti 2021.
- ^ SOU 2000:24, s. 10.
|