1200 Imperatrix
Utseende
1200 Imperatrix | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 14 september 1931 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1200) Imperatrix |
Alternativnamn | 1931 RH, 1929 CX, 1950 DC1, 1957 OY, A913 EC, A915 TL, A924 GC[1] |
Uppkallad efter | Imperatrix[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,391 AU |
Perihelium | 2,741 AU |
Halv storaxel | 3,066 AU |
Excentricitet | 0,1060126 |
Siderisk omloppstid | 5,37 år |
Medelomloppshastighet | 17,01 km/s |
Medelanomali | 47,99° |
Inklination | 4,594° |
Longitud för uppstigande nod | 204,7° |
Periheliumargument | 52,45° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 42,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 17,7 h |
Albedo | 0,065 |
Absolut magnitud (H) | 10,95[3] |
1200 Imperatrix eller 1931 RH[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 14 september 1931 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter det latinska ordet för kejsarinna.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 42 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1200 Imperatrix” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1200. Läst 12 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1200) Imperatrix. Springer Berlin Heidelberg. sid. 100. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1201. Läst 12 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|