11311 Peleus
| 11311 Peleus | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 10 december 1993 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11311) Peleus |
| Alternativnamn | 1993 XN2[1] |
| Uppkallad efter | Peleus[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Apollo-asteroid[1] |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,252 AU |
| Perihelium | 0,9826 AU |
| Halv storaxel | 2,117 AU |
| Excentricitet | 0,5358662 |
| Siderisk omloppstid | 3,08 år |
| Medelomloppshastighet | 20,47 km/s |
| Medelanomali | 66,65° |
| Inklination | 25,49° |
| Longitud för uppstigande nod | 59,34° |
| Periheliumargument | 313,4° |
| MOID (Jorden) | 14 379 000 km |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 15,91[3] |
11311 Peleus eller 1993 XN2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 december 1993 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Peleus i den grekiska mytologin.[2]
Den tillhör asteroidgruppen Apollo.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser 11311 Peleus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11311. Läst 5 november 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11311 Peleus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11311. Läst 5 november 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 13 maj 2022.
| |||||||||||