Hoppa till innehållet

Östergötlands läns valkrets

Från Wikipedia

Östergötlands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 15 fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 2002 då antalet mandat minskade till 14 stycken. Därtill fick valkretsen två utjämningsmandat i valet 1970, ett i valet 1973, tre i valet 1976, två i valen 1979 och 1982, ett i valet 1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen 14 fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 14 14 14 14

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)

[redigera | redigera wikitext]

1974–1975/76

[redigera | redigera wikitext]

1976/77–1978/79

[redigera | redigera wikitext]

1979/80–1981/82

[redigera | redigera wikitext]

1982/83–1984/85

[redigera | redigera wikitext]

1985/86–1987/88

[redigera | redigera wikitext]

1988/89–1990/91

[redigera | redigera wikitext]

1991/92–1993/94

[redigera | redigera wikitext]

1994/95–1997/98

[redigera | redigera wikitext]

1998/99–2001/02

[redigera | redigera wikitext]

2002/03–2005/06

[redigera | redigera wikitext]

2006/07–2009/10

[redigera | redigera wikitext]

2010/11–2013/14

[redigera | redigera wikitext]

2014/15–2017/18

[redigera | redigera wikitext]

2018/19–2021/22

[redigera | redigera wikitext]

2022/23–2025/26

[redigera | redigera wikitext]

Tvåkammarriksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter i första kammaren

[redigera | redigera wikitext]

När tvåkammarriksdagen inrättades 1866 blev Östergötlands län i första kammaren en egen valkrets med åtta mandat. År 1873 bröts Norrköping ut och bildade Norrköpings valkrets i samband med att staden lämnat Östergötlands läns landsting. Resten av Östergötlands län behöll inledningsvis åtta mandat, men år 1875 sänktes antalet till sju, för att sedan på nytt höjas till åtta år 1878 och åter sänkas till sju år 1884. Vid förstakammarvalet 1921 återförenades hela länet till en valkrets som formellt betecknades Östergötlands läns med Norrköpings valkrets. Antalet mandat för den sammanslagna valkretsen var åtta vid valen 19211940 och från valet 1948 sju.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

[redigera | redigera wikitext]

1914–lagtima riksmötet 1919

[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksmötet 1919

[redigera | redigera wikitext]
1880 (första)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1880: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Victor von Post 43 70,5 Ny
  Närmaste kandidat 17 27,9
  Övriga kandidater 1 1,6
Antal giltiga röster 61
Kasserade röster 0
Totalt 61

Valet hölls den 22 mars 1880 för den avlidne Adam Reuterskiölds mandat. Valkretsen hade 61 valmän och samtliga deltog i valet.[10]

1880 (andra)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1880: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Gustaf Rudolf Abelin 39 65,0
  Närmaste kandidat 9 15,0
  Övriga kandidater 12 20,0
Antal giltiga röster 60
Kasserade röster 1
Totalt 61

Valet hölls den 21 september 1880 för Gustaf Rudolf Abelins mandat. Valkretsen hade 61 valmän och samtliga deltog i valet.[10]

1888 (första)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1888: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  John Örwall 62 96,9 Ny
  Övriga kandidater 2 3,1
Antal giltiga röster 64
Kasserade röster 0
Totalt 64
Förstakammarvalet i Sverige 1888: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Gustaf Andersson i Kolstad (prot) 24 37,5 Ny
  Närmaste kandidat 21 32,8
  Övriga kandidater 19 29,7
Antal giltiga röster 64
Kasserade röster 0
Totalt 64

Valet hölls den 9 januari 1888 för Melker Falkenbergs och Niklas Fossers mandat. Valkretsen hade 64 valmän och samtliga deltog i valet. Örwall valdes för Falkenbergs mandat och Andersson för Fossers mandat.[11]

1888 (andra)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1888: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Sixten Flach (prot) 38 62,3 Ny
  Närmaste kandidat 14 23,0
  Övriga kandidater 9 14,7
Antal giltiga röster 61
Kasserade röster 5
Totalt 66

Valet hölls den 18 september 1888 för Robert De la Gardies mandat. Valkretsen hade 66 valmän och samtliga deltog i valet.[11]

Förstakammarvalet i Sverige 1889: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Victor von Post (prot) 57 87,7 17,2
  Närmaste kandidat Okänt Okänt
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 0
Totalt 65
Förstakammarvalet i Sverige 1889: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Gustaf Rudolf Abelin (prot) 48 73,8 8,8
  Närmaste kandidat 17 26,2
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 0
Totalt 65

Valet hölls den 17 september 1889 för Gustaf Rudolf Abelin och Victor von Posts mandat. Valkretsen hade 66 valmän och av dem deltog 65 i valet.[11]

Förstakammarvalet i Sverige 1890: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Ludvig Douglas (prot) 46 70,8 Ny
  Närmaste kandidat 18 27,7
  Övriga kandidater 1 1,5
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 0
Totalt 65

Valet hölls den 16 september 1890 för John Örwalls mandat efter Örwalls avsägning. Valkretsen hade 65 valmän och samtliga deltog i valet.[11]

Förstakammarvalet i Sverige 1893: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Niklas Fosser (prot) 52 77,6 Ny
  Närmaste kandidat 6 9,0
  Övriga kandidater 9 13,4
Antal giltiga röster 67
Kasserade röster 0
Totalt 67

Valet hölls den 19 september 1893 för Carl Edvard Ekmans mandat. Valkretsen hade 67 valmän och samtliga deltog i valet.[12]

Förstakammarvalet i Sverige 1895: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Philip Klingspor (prot) 61 93,9
  Närmaste kandidat 2 3,1
  Övriga kandidater 2 3,1
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 0
Totalt 65

Valet hölls den 17 september 1895 för Philip Klingspors mandat som omvaldes. Valkretsen hade 67 valmän och samtliga deltog i valet.[13]

Förstakammarvalet i Sverige 1896: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Gustaf Andersson i Kolstad (prot) 60 90,9 53,4
  Närmaste kandidat 6 9,1
Antal giltiga röster 66
Kasserade röster 0
Totalt 66

Valet hölls den 22 september 1896 för Gustaf Andersson i Kolstads mandat som omvaldes. Valkretsen hade 66 valmän och samtliga deltog i valet.[13]

Förstakammarvalet i Sverige 1897: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Ludvig Eklund (prot) 44 66,7 Ny
  Axel Danckwardt-Lillieström[14] 21 31,8
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[14] 1 1,5
Antal giltiga röster 66
Kasserade röster 0
Totalt 66

Valet hölls den 21 september 1897 för Sixten Flachs mandat. Valkretsen hade 66 valmän och samtliga deltog i valet.[15]

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Östergötlands läns valkrets
3 mandat
Kandidat Röster
Antal +− %
  Hugo Hedenstierna (prot) 60 - Ny
  Axel Danckwardt-Lillieström (partilös) 59 - Ny
  Josua Hezekiel Kjellgren (partilös) 42 - Ny
  Greve N. C. Mörner[16] 24 -
  Carl Rydberg[16] 7 -
  Johan Hjelmérus[16] 1 -
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[16] 1 -
  Godsägare Rääf på Buhlsjö[16] 1 -
Antal giltiga röster 195
Kasserade röster 0
Totalt 195

Valet hölls den 20 september 1898 för Gustaf Rudolf Abelins, Victor von Posts samt den avlidne Ludvig Eklunds mandat. Valkretsen hade 65 valmän och samtliga deltog i valet.[15]

Förstakammarvalet i Sverige 1899: Östergötlands läns valkrets
2 mandat
Kandidat Röster
Antal +− %
  Ludvig Douglas (prot) 60 -
  Harald Spens (partilös) 49 - Ny
  Greve N. C. Mörner[17] 9 -
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[17] 6 -
  Carl Melcher von Feilitzen[17] 3 -
  Blanka röster[17] 1 -
Antal giltiga röster 128
Kasserade röster 0
Totalt 128

Valet hölls den 19 september 1899 för Ludvig Douglas och Gustaf Andersson i Kolstads mandat. Valkretsen hade 65 valmän varav 64 deltog i valet.[15]

1901 (första)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1901: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Gustaf Andersson i Kolstad (prot) 44 67,7 Ny
  Carl Melcher von Feilitzen[18] 15 23,1
  Greve N. C. Mörner[18] 2 3,1
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[18] 2 3,1
  Blanka röster[18] 2 3,1
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 0
Totalt 65

Valet hölls den 2 april 1901 för mandatet tillhörande Josua Hezekiel Kjellgren, som avlidit den 26 februari 1901. Valkretsen hade 65 valmän och samtliga deltog i valet.[19]

1901 (andra)
[redigera | redigera wikitext]
Förstakammarvalet i Sverige 1901: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Carl Rydberg (prot) 41 63,2 Ny
  Carl Melcher von Feilitzen[20] 21 32,3 9,2
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[20] 1 1,5 1,6
  Bruksägare W. Wettergren[20] 1 1,5
  Theodor Adelswärd[20] 1 1,5
Antal giltiga röster 65
Kasserade röster 1
Totalt 66

Valet hölls den 17 september 1901 för Ludvig Douglas mandat, som hade avsagt sitt mandat. Valkretsen hade 66 valmän och samtliga deltog i valet.[19]

Förstakammarvalet i Sverige 1902: Östergötlands läns valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Niklas Fosser (prot) 58 93,6 16,0
  Godsägare Gunnar Ekelund på Hult[21] 2 3,2 1,7
  Övriga kandidater 2 3,2
Antal giltiga röster 62
Kasserade röster 4
Totalt 66

Valet hölls den 16 september 1902 för Niklas Fosser mandat, som omvaldes. Valkretsen hade 66 valmän och samtliga deltog i valet.[19]

Ledamöter i andra kammaren

[redigera | redigera wikitext]

När andra kammaren inrättades var Östergötland indelat i ett antal valkretsar. Vid andrakammarvalen 18661908 bestod landsbygden av Finspånga läns domsagas valkrets, Aska, Dals och Bobergs domsagas valkrets, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets, Lysings och Göstrings domsagas valkrets, Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsagas valkrets, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsagas valkrets, Hammarkinds härads, Stegeborgs skärgårds och Skärkinds härads domsagas valkrets samt Kinda och Ydre domsagas valkrets.

Bland städerna bildade residensstaden en egen valkrets, Linköpings stads valkrets, med ett mandat. Norrköping utgjorde Norrköpings stads valkrets, som hade två mandat vid valen 18661887, tre mandat vid valen 18901893 och åter två mandat vid valen 18961908. Återstående städer bildade tillsammans med Gränna i Jönköpings län en egen valkrets, Vadstena, Söderköpings, Skänninge och Gränna valkrets. Efter att Motala blivit stad 1881 utökades valkretsen till Vadstena, Söderköpings, Skänninge, Motala och Gränna valkrets, och år 1908 inkluderades även Askersunds stad i Örebro län i valkretsen som således bytte namn till Vadstena, Söderköpings, Skänninge, Motala, Gränna och Askersunds valkrets.

Inför andrakammarvalet 1911 slogs valkretsarna samman och länet delades in i tre nya: Östergötlands läns norra valkrets med fyra mandat, Östergötlands läns södra valkrets med fem mandat samt Norrköpings och Linköpings valkrets med tre mandat. (Gränna överfördes till Jönköpings läns östra valkrets och Askersund till Örebro läns södra valkrets.) Från och med andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en enda valkrets, Östergötlands läns valkrets, med tolv mandat fram till valet 1932 och från och med valet 1936 elva mandat.

1957–första riksmötet 1958

[redigera | redigera wikitext]

Andra riksmötet 1958–1960

[redigera | redigera wikitext]
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 31–34
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 28 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juli 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 14 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 28 april 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 24 oktober 2022.
  10. ^ [a b] ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1879–1881. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. V.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 22. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1879-1881.pdf. Läst 5 maj 2017 
  11. ^ [a b c d] ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1888–1890. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. IX.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 20-21. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1888-1890.pdf. Läst 5 maj 2017 
  12. ^ ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1891–1893. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. X.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 23. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1891-1893.pdf. Läst 5 maj 2017 
  13. ^ [a b] ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1894–1896. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. XII.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 23-24. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1894-1896.pdf. Läst 5 maj 2017 
  14. ^ [a b] ”Östgötaposten den 24 september 1897”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. https://tidningar.kb.se/2837644/1897-09-24/edition/147024/part/1/page/1/. Läst 5 maj 2017. 
  15. ^ [a b c] ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1897–1899. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. XIII.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 22-23. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1897-1899.pdf. Läst 5 maj 2017 
  16. ^ [a b c d e] ”Östgötaposten den 24 september 1898”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:83889&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 5 maj 2017. [död länk]
  17. ^ [a b c d] ”Östgötaposten den 22 september 1899”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:117467&sequence_number=1&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 5 maj 2017. [död länk]
  18. ^ [a b c d] ”Östgötaposten den 5 april 1901”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:220541. Läst 5 maj 2017. [död länk]
  19. ^ [a b c] ( PDF) Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse rörande Riksdagsmannavalen 1900–1902. Bidrag till Sveriges officiella statistik R) Valstatistik. XIII.. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 23. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1900-1902.pdf. Läst 5 maj 2017 
  20. ^ [a b c d] ”Östgötaposten den 20 september 1901”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:119432. Läst 5 maj 2017. [död länk]
  21. ^ ”Östgötaposten den 19 september 1902”. Digitaliserade svenska dagstidningar. Kungliga biblioteket. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:86774. Läst 5 maj 2017. [död länk]