Zeven
| Zeven | |||
| Stad | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Niedersachsen | ||
| Kreis | Rotenburg | ||
| Förvaltningsgemenskap | Zeven | ||
| Höjdläge | 24 m ö.h. | ||
| Koordinater | 53°18′N 9°17′Ö / 53.300°N 9.283°Ö | ||
| Yta | 74,13 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 14 376 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 194 inv./km² | ||
| Postnummer | 27404 | ||
| Riktnummer | (+49) 04281 | ||
| Registreringsskylt | ROW | ||
| Kommunkod | 03 3 57 057 | ||
| Geonames | 6557446 | ||
| OSM-karta | 965599 | ||
  Zeven i Tyskland
| |||
 Läget för staden Zeven i Landkreis Rotenburg
| |||
| Webbplats: Zeven | |||
Zeven är en stad i Landkreis Rotenburg i förbundslandet Niedersachsen i Tyskland.
Staden ingår i kommunalförbundet Samtgemeinde Zeven tillsammans med ytterligare tre kommuner.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under det trettioåriga kriget erövrade den katolska ligan under Johann Tilly Bremens ärkestift 1627–1628. Denna erövring gjorde det möjligt för Ferdinand II att genomföra restitutionsediktet 6 mars 1629, inom Bremens och Verdens ärkestift. Klostret i Zeven (som fortsatte med romersk-katolsk ritual) blev ett starkt fäste för återkatoliseringen inom motreformationen. Nunnorna, som hade konverterat till lutherdomen, förvisades från klostret.
År 1632 återerövrade trupper under Johan Fredrik av Schleswig-Holstein-Gottorp ärkestiftet med hjälp av trupper från Sverige och staden Bremen. Klostret upplöstes. Vid westfaliska freden blev ärkestiftet omvandlat till hertigdömet Bremen år 1648, vilket – tillsammans med furstendömet Verden – först gavs som krigsbyte på grund av sitt deltagande i det trettioåriga kriget till att regeras i personalunion av den svenska kronan. Dessa två förläningar till svenskarna kallas därför i dagligt tal för Bremen-Verden. Drottning Kristina installerades som hertiginna av Bremen och prinsessa av Verden i sitt residens i det som nu kallas Drottning Kristinas hus i Zeven, den äldsta bestående världsliga byggnaden i staden.
Liksom i själva Sverige förlorade de konstitutionella och administrativa organisationerna i de svenska besittningarna gradvis sin makt på grund av den fortgående centraliseringen. Bremen-Verdens stånd fick allt mindre inflytande och sammankallades allt mer sällan. Efter 1692 hade de i stort sett upphört.[4] Detta ledde till betydande oro, så i maj 1694 sammanträdde representanter för Sveriges ledning för Bremen-Verden med stånden i det tidigare klostret i Zeven för att diskutera hertigdömenas framtida status.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 25 augusti 2020.
- ^ Beate Christine Fiedler, 'Die Entwicklung der schwedischen Staatsform im 17. Jahrhundert und ihre Auswirkung auf die deutschen Provinzen Bremen und Verden', In: Landschaft und regionale Identität: Beiträge zur Geschichte der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden und des Landes Hadeln, Heinz-Joachim Schulze (ed.), Stade: Landschaftsverband der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden, 1989, (Schriftenreihe des Landschaftsverbandes der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden; vol. 3), pp. 84–96, here p. 92.
|