Zachary Macaulay
| Zachary Macaulay | |
 | |
| Född | 2 maj 1768[1][2] Inveraray[3], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 13 maj 1838[1][2] (70 år) London |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland[3] och Kungariket Storbritannien[3] |
| Sysselsättning | Politiker[3], statistiker[4], abolitionist, redaktör, filantrop[4] |
| Befattning | |
| Sierra Leones guvernör (1794–1795)[3] Sierra Leones guvernör (1796–1799)[3] | |
| Maka | Selina Mills (g. 1799–)[5][6] |
| Barn | Charlotte Macaulay[7] Thomas Babington Macaulay, 1:e baron Macaulay (f. 1800)[7][5] Selina Macaulay (f. 1802)[7] Jane Macaulay (f. 1804)[7] John Macaulay (f. 1805)[7] Henry William Macaulay (f. 1806)[7][5] Frances Macaulay (f. 1808)[7] Hannah More Macaulay (f. 1810)[7][5] Margaret Macaulay (f. 1812)[7][5] Charles Zachary Macaulay (f. 1813)[7][5] |
| Föräldrar | John Macaulay[5] Margaret Campbell[7][5] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Zachary Macaulay, född den 2 maj 1768, död den 13 maj 1838, var en skotsk filantrop, far till Thomas Babington Macaulay, 1:e baron Macaulay.
Macaulay vistades 1784-92 på Jamaica som plantageföreståndare och drevs genom därunder vunnen erfarenhet om slavarnas lidanden till att ägna sitt liv åt kamp mot slaveriet. Han inträdde vid hemkomsten i det 1791 bildade Sierra-Leone-kompaniets tjänst och utsändes 1793 till Sierra Leone, där han blev guvernör över kompaniets koloni av frigivna slavar. Med ett kortare avbrott styrde han de bångstyriga kolonisterna till 1799 och var sedan i London kompaniets sekreterare till 1808, då kolonin övertogs av kronan. M. dref sedan till 1831 en omfattande handelsrörelse och utgav 1802-15 antislaveritidskriften "The Christian observer". Jämte sir Th.F. Buxton stiftade han 1823 "The anti-slavery society". Macaulay samarbetade flitigt och anspråkslöst med Wilberforce, Buxton och andra ledande män i striden mot slaveriet och var särskilt outtröttlig i att skaffa dem pålitligt material för deras tal och skrifter. Varmt religiös, fann han även tid till främjande av inre och yttre mission, söndagsskolor o. s. v. En minnesvård över Macaulay har rests i Westminster abbey.
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Macaulay, 1. Zachary, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6mk6q07, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p35555.htm#i355544, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Emmanuel K. Akyeampong & Henry Louis Gates (red.), Dictionary of African Biography, Oxford University Press, 2012, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2012719043, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p35555.htm#i355544, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|