Ytterby socken

	Ytterby socken; Socken
	Ytterby kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Härad	Inlands Södre härad
Kommun	Kungälvs kommun
Bildad	medeltiden
Area	43 kvadratkilometer
Upphov till	Ytterby landskommun; Ytterby församling
Motsvarar	Ytterby distrikt
Tingslag	Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag (1955-01-01–); Inlands tingslag (1948-01-01–1954-12-31); Inlands södra tingslag (1928-01-01–1947-12-31); Inlands Södre tingslag (–1927-12-31)
Karta
	Ytterby sockens läge i Västra Götalands län. Ytterby sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater	57°51′41″N 11°55′15″Ö / 57.86138889°N 11.92083333°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	1619
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Ytterby distrikt
	Redigera Wikidata

Ytterby socken i Bohuslän ingick i Inlands Södre härad, ingår sedan 1971 i Kungälvs kommun och motsvarar från 2016 Ytterby distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 43,09 kvadratkilometer varav 41,04 land.^[1] År 2000 fanns här 6 300 invånare.^[2] En del av Kungälvs tätort, innefattande bland annat stationssamhället och kyrkbyn Ytterby med sockenkyrkan Ytterby kyrka, samt småorten Ulvesund ligger i socknen.

Administrativ historik

Ytterby socken har medeltida ursprung. 1127 utbröts Kongahälla och Kongahälla församling som efter en omlokalisering 1645 av staden inom socknen namnändrades till Kungälvs stad och Kungälvs församling.

Den 1 januari 1951 (enligt beslut den 10 februari 1950) överfördes till Ytterby socken från Torsby socken ett till fastigheterna Ugglehed 1:2 och 1:3 hörande obebott område, omfattande 0,01 km² land.^[1]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ytterby församling och för de borgerliga frågorna bildades Ytterby landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Kungälvs kommun.^[2] Församlingen uppgick 2015 i Kungälv-Ytterby församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ytterby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Södre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Södra kompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.^[4]^[5]

Geografi och natur

Ytterby socken ligger närmast väster och norr om Kungälv norr om Nordre älv och med Göta älv i öster. Socknen är en slättbygd med spridda bergplatåer.^[6]^[7]^[8]

I socknen finns tre naturreservat. Göta och Nordre älvs dalgångar som delas med Harestads socken i Kungälvs kommun samt Säve och Rödbo socknar i Göteborgs kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Guddehjälm och Marieberg är kommunala naturreservat.

Sätesgårdar var Kastellegården,^[9]^[10] Mariebergs säteri^[11]^[12] och Trankärrs säteri.^[13]^[14]

Fornlämningar

Boplatser och fyra hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och ett par hällristningar. Från järnåldern finns tio gravfält och en fornborg.^[7]^[15]^[16]^[8]

I Ytterby har utgrävningar gjorts i Gravfältet Västra Porten-Stora smällen. Det finns dessutom gravfält av mindre storlek i närheten av Västra Porten - Stora Smällen, som är namngivet efter två närbelägna torp och inte verkar ha varit något bygravfält, utan ett gårdsgravfält. De utgrävda gravgåvorna där tyder på högre ståndsstatus. Hästben hittades i tre av gravarna och i hög 9, i den så kallade bärsärkens grav fanns tio björnklor som troligtvis är brända rester av en björnskinnsskjorta. Dessa låg i en urna tillsammans med brända benrester från en man och en kvinna, samt svinben och en folkvandringstida benkam. Vid sidan av utgrävningarna gjordes ett ovanligt fynd, norr om det egentliga gravfältet och som går under namnet Östra Porten, efter ett blixtnedslag i juli månad 1865. Blixten träffade en rund hög och i graven hittades bland annat två fingerringar av guld och en dräktnål av silver med förgyllning. Fibulan har kunnat dateras till tidig romersk järnålder. Vid sidan av fornlämningsområdet vid Ytterby så finns nästan alla järnålderstida gravtyper representerade. Av gravformerna är stensättningarna vanligast, därefter högarna, men det finns också rester av domarringar, skeppssättningar, resta stenar och en treudd.^[17]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 112 år 1810 till 1 871 1860 varefter den minskade till 1 211 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 5 947 år 1990.^[18]

Namnet

Namnet skrevs 1353 Yttra by. Namnet 'den yttre' syftar på ett läge närmare havet än Kungälv.^[19]

Se även

Lista över fornlämningar i Kungälvs kommun (Ytterby)

Referenser

Noter

^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 64. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
^ Administrativ historik för Ytterby socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ytterby socken
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Kastellegården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
^ Castellegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
^ Marieberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
^ Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
^ Trankärr, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
^ Ytterby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterby socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 47-57; Ekhoff, Emil, Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets fornminnesförening, tjugondeförsta häftet. Göteborg 1894, sid 375ff; Hall, Berit, Vikingagravar vid Nordre älv. Göteborgs stadsmuseum 2007, sid 127f; Sjöberg, Jan-Eric, Tusentals fynd från hundratusentals år. En resa i tid och rum genom stadsmuseets arkeologiska samlingar. Göteborgs stadsmuseum 1998, sid 96ff; FMIS Fornsök^{[död länk]} Ytterby 22:1, se även Ytterby 18:1, 19:1, 19:2 och 110:1; Bohusläns museums informationsbroschyr om Västra Porten - Stora Smällen, utgiven omkring 2006.
^ Folkmängd 1810-1890 Ytterby i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6 juni 2016)
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 3,Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro. sid. 165-175. Libris 417492. https://runeberg.org/aehbhob/3/0169.html

Externa länkar

Arkiv relaterade till Ytterby socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Ytterby socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterby socken
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
Ytterby socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
Ytterby socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[SCB_FR_1950:1-1] [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 64. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Om Bohusläns båtsmanskompanier

[5] Administrativ historik för Ytterby socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[Svensk_uppslagsbok-6] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ytterby socken

[geogr-7] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-8] [a b] Nationalencyklopedin

[9] Kastellegården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883

[10] Castellegården i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[11] Marieberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883

[12] Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[13] Trankärr, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883

[14] Ytterby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[15] Fornlämningar, Statens historiska museum: Ytterby socken

[16] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ytterby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[17] Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 47-57; Ekhoff, Emil, Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets fornminnesförening, tjugondeförsta häftet. Göteborg 1894, sid 375ff; Hall, Berit, Vikingagravar vid Nordre älv. Göteborgs stadsmuseum 2007, sid 127f; Sjöberg, Jan-Eric, Tusentals fynd från hundratusentals år. En resa i tid och rum genom stadsmuseets arkeologiska samlingar. Göteborgs stadsmuseum 1998, sid 96ff; FMIS Fornsök^{[död länk]} Ytterby 22:1, se även Ytterby 18:1, 19:1, 19:2 och 110:1; Bohusläns museums informationsbroschyr om Västra Porten - Stora Smällen, utgiven omkring 2006.

[18] Folkmängd 1810-1890 Ytterby i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6 juni 2016)

[19] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]