Yakshini
Yakshini, (sanskrit याक्षिणि), är kvinnliga, övernaturliga väsen inom hinduisk, buddhistisk och jainistisk mytologi. Motsvarande manliga väsen kallas yaksha.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Både yakshinis och yakshas betjänar Kubera, den hinduiska välfärdens gudom, som regerar i det mytiska kungadömet Alaka.
I Uddamareshvara Tantra beskrivs 36 yakshinis.[1] En liknande uppräkning av yakshas och yakshinis finns i Tantraraja Tantra.
Lista över yakshinis
[redigera | redigera wikitext]Följande 36 yakshinis räknas upp i Uddamareshvara Tantra:[2]
- Vichitra
- Vibhrama
- Hamsi
- Bhishani
- Janaranjika
- Vishala
- Kamadeva ellerMadhana
- Ghanta
- Kalakarni
- Mahabhaya
- Sachi eller Mahendri
- Shankhini
- Chandri
- Shmashana
- Vatayakshini
- Mekhala
- Vikala
- Lakshmi
- Malini
- Shatapatrika
- Sulochana
- Shobha
- Kapalini
- Varayakshini
- Nati
- Kameshvari
- Okänt namn
- Okänt namn
- Manohara
- Pramoda
- Anuragini
- Nakhakeshi
- Bhamini
- Lakshmi eller Padmini
- Svarnavati
- Ratipriya
Yakshis inom jainismen
[redigera | redigera wikitext]I jainismen räknas antalet yakshis till 24.[3]
- Chakreshvari
- Rohini, Ajitbala
- Prajnapti, Duritari
- Vajrashrankhala, Kālī
- Vajrankusha, Mahakali
- Manovega, Shyama
- Kali, Shantadurga
- Jwalamalini, Bhrikuti
- Mahakali, Sutaraka
- Manavi, Ashoka
- Gauri, Manavi
- Gandhari, Chanda
- Vairoti, Vidita
- Anantamati, Ankusha
- Manasi, Kandarpa
- Mahamansi, Nirvani
- Jaya, Bala
- Taradevi, Dharini
- Vijaya, Dharanpriya
- Aparajita, Nardatta
- Bahurupini, Gandhari
- Ambika eller Kushmandini
- Padmavati
- Siddhayika
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ (på engelska) UddamareshvaraTantram. Normal Press, Srinagar. 1947. http://www.scribd.com/doc/132951373/18997460-Uddamareshvara-Tantra#scribd. Läst 24 februari 2015
- ^ Magee, Mike (8 augusti 2009). ”Yakshinis and Chetakas” (på engelska). Register.com. http://www.shivashakti.com/yaksh.htm. Läst 24 februari 2015.
- ^ ”Jina Sasana Devatas” (på engelska). Way Back Machine. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091027084400/http://www.geocities.com/tamiljain/sasandevs/index.html. Läst 24 februari 2015.