Hoppa till innehållet

Wolmar Meijerfeldt

Från Wikipedia
Högvälborne Greve
Wolmar Meijerfeldt
Titlar
Tidsperiod 1719–1739
Utnämnd av Karl XII
Tidsperiod 1705–1719
Utnämnd av Karl XII
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket
Grad Generalfältmarskalklöjtnant
Personfakta
Född 1667
Död 1 maj 1739 (71–72 år)
Tysk-romerska riket Wien, Tysk-romerska riket
Släkt
Frälse- eller adelsätt Grevliga ätten Meijerfeldt nr 59
Far Anders Meijer
Mor Anna Catharina Wolff
Släktingar Greve Johan August Meijerfeldt den äldre (bror)

Grevliga ätten Meijerfeldts vapen.

Wolmar Meijerfeldt, även känd som Wolmer Johan von Meyerfelt, född cirka 1667, död 1 maj 1739 i Wien,[1] var en svensk greve och militär i svensk och kejserlig tjänst.

Wolmar Meijerfeldt var son till överinspektören Anders Meijer, adlad Meijerfeldt, och Anna Catharina Wolff. Han blev 1694 löjtant i svensk tjänst. Meijerfeldt uppges ha nått graden överstelöjtnant innan ingick i kejserlig tjänst där han som högst nådde graden generalfältmarskalklöjtnant (generalwachtmeister) 1733. År 1705 upphöjdes han tillsammans med sin bror, general Johan August Meijerfeldt den äldre, till friherre och 1719 till greve. Han avled 1739 ogift och slöt sin egen ättegren.[2][1]