Hoppa till innehållet

Willem Jacobszoon Hofdijk

Från Wikipedia
Willem Jacobszoon Hofdijk
Född27 juni 1816[1][2]
Alkmaar[3], Nederländerna
Död29 augusti 1888[1][2] (72 år)
Arnhem[3], Nederländerna
Medborgare iKonungariket Nederländerna
SysselsättningPoet[4], lärare[4], dramatiker[4], kontorist[4], gravör[5], målare[6], författare[7][4], skollärare[4]
MakaHelena Johanna Ukena
(g. 1852–)[4]
Cornelia Petronella Post
(g. 1857–)[4]
Wilhelmina Horn
(g. 1870–)[4]
Redigera Wikidata

Willem Jacobszoon Hofdijk, född 27 juni 1816 i Alkmaar, död 29 augusti 1888 i Arnhem, var en nederländsk skald.

Hofdijk ägnade sig först åt målning, var sedan ända till 1880 lärare i historia och litteraturhistoria vid gymnasiet i Amsterdam och verksam som författare. Påverkad av engelsk och fransk romantik, skrev han flera episka skildringar och diktsamlingar, målande och stämningsrika, såsom Kennemerland (1850–52; flera upplagor), Aeddon (1852), Griffo de Saliër (1852), Helena (1854), In 't hart van Java (1881), In het gebergte Di-Eng (1884), Dajang Soembi (1887); vidare Ons voorgeschlacht (sex delar, 1858–64, andra upplagan 1873–75), skildringar från det forna Holland, dramatiska dikter och den mycket använda litteraturhistorien Geschiedenis der nederlandsche letterkunde (1856; många upplagor).

  1. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 38897, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Willem Jacobs Hofdijk, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 79055833, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 38897, läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i] Archief Guido Gezelle.[källa från Wikidata]
  5. ^ kasteel Ammerzoden met torens, slotgracht en brug. Litho, W.J. Hofdijk, periode 1840-1885. (på nederländska), läs online, läst: 14 mars 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Union List of Artist Names, 3 december 2008, ULAN: 500043352, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]