Wilhelmine av Preussen (1709–1758)
| Wilhelmine av Preussen | |
 | |
| Född | Friederike Sophie Wilhelmine von Preußen 3 juli 1709[1][2][3] Berlin |
|---|---|
| Död | 14 oktober 1758[1][2][3] (49 år) Bayreuth[4] |
| Begravd | Schlosskirche |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Självbiograf, lutspelare, kompositör[5], författare[6] |
| Make | Fredrik III av Brandenburg-Bayreuth (g. 1731–1758)[7] |
| Barn | Elisabeth Fredrika Sofia av Brandenburg-Bayreuth (f. 1732) |
| Föräldrar | Fredrik Vilhelm I av Preussen Sofia Dorotea av Hannover |
| Släktingar | Fredrik II av Preussen (syskon) Fredrika Lovisa av Preussen (syskon) Filippa Charlotta av Preussen (syskon) Sofia Dorothea av Preussen (syskon) Lovisa Ulrika av Preussen (syskon) August Vilhelm av Preussen (syskon) Anna Amalia av Preussen (syskon) Henrik av Preussen (syskon) August Ferdinand av Preussen (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrika Sofia Vilhelmina av Preussen, tyska: Friederike Sophie Wilhelmine von Preußen, född 3 juli 1709 i Berlin, död 14 oktober 1758 i Bayreuth, var en preussisk prinsessa, och äldsta dotter till kung Fredrik Vilhelm I och Sofia Dorotea av Hannover. Gift 1731 med markgreven Fredrik III av Brandenburg-Bayreuth. Hon är berömd för sina memoarer och är även känd som musiker (flöjtist) och kompositör. Med maken lät hon också uppföra flera berömda rokokobyggnader i Bayreuth.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vilhelmina blev under sin barndom misshandlad av fadern och fick ett mycket nära förhållande till brodern Fredrik, som också behandlades illa av fadern. Hennes mor ville länge gifta bort henne med en brittisk prins, hennes far med en österrikisk, och då detta inte lyckades blev hon mot sin vilja bortgift med sin syster Sofias trolovade av fadern, som hotade med hämnd på hennes bror om hon inte samtyckte. Äktenskapet var i början lyckat men blev snart olyckligt genom makens relation till Dorothea von Marwitz, som blev offentlig mätress vid hovet.
Då paret besteg tronen, i maj 1735, drog de igång byggnadsprojekt som gjorde Bayreuth-rokokon berömd och nästan ruinerade staten. De grundade även universitetet i Erlangen. Vilhelmina gjorde sitt hov till ett centrum för kulturlivet i Tyskland, omgav sig med kvickhuvuden och artister och tog emot Voltaire och Fredrik den store som gäster. 1750 besökte hon Berlin och mötte Voltaire, Maupertuis och La Mettrie. Hon mottog ett underhåll från sin bror och försåg i gengäld hans armé med soldater.
Under det österrikiska tronföljdskriget, 1740–1748, försökte Österrike få över henne på sin sida mot Preussen, och ett möte med Maria Theresia i september 1745 ledde till en konflikt med hennes bror. Hon mötte sina syskon för sista gången 1754, då hennes bror svor sin eviga lojalitet mot henne; hon agerade sedan som hans agent i södra Tyskland under sjuårskriget, 1756–1763, fram till sin död i oktober 1758.
Hon komponerade även musik, så som operan Argenore (1740), som uppfördes till makens födelsedag. Hon författade sina memoarer: Memoires de ma vie (1748).
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69d4bbw, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Von_Bayreuth,_Wilhelmine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Wilhelmina-margravine-of-Bayreuthtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Operone, Operone kompositörs-ID: wilhelmine, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10565.htm#i105641, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Wikimedia Commons har media som rör Wilhelmine av Preussen (1709–1758).
