Wilhelm Dufwa
| Wilhelm Dufwa | |
 | |
| Född | 6 oktober 1825[1][2][3] Jakob och Johannes[2] |
|---|---|
| Död | 10 augusti 1883[1][4][3] (57 år) Överjärna församling[1][4][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Politiker[1][3], jurist[1], bankman[1] |
| Befattning | |
| Vice häradshövding[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[1][3] Andrakammarledamot (1870–1872)[3] Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1873–1879)[1][3] Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1882–1883)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Lantmannapartiet (–)[3] Lantmannapartiets filial (–)[3] | |
| Barn | Alfred Dufwa Torgny Dufwa (f. 1876) |
| Redigera Wikidata | |
Alfred Wilhelm Dufwa, född 6 oktober 1825 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död 10 augusti 1883 i Överjärna församling, Södermanlands län,[5] var en svensk jurist, bankman och politiker. Han var far till Alfred och Torgny Dufwa.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Dufwa avlade 1843 hovrättsexamen i Uppsala, blev extraordinare notarie i Svea hovrätt samma år, (adjungerad ledamot 1853-56, ordinarie fiskal 1855–56), och utnämndes 1852 till vice häradshövding, och såsom sekreterare hos justitieombudsmannen Theorell (1853) samt bedrev i många år en omfattande advokatverksamhet, men övertog slutligen chefskapet för försäkringsaktiebolaget Skandia (vice direktör 1856–61, verkställande direktör 1861–69). Perioden 12 oktober 1869 – 13 mars 1870 var han redaktör för Aftonbladet.
Av Stockholms stad invaldes Dufwa till sista ståndsriksdagen (1865–66) i borgarståndet och i andra kammaren för riksdagarna 1870–72. Hos kammarens lantmän förvärvade han sig stort förtroende, invaldes 1871–72 i statsutskottet och blev en av Lantmannapartiets inflytelserikaste ledare, om också sällan synlig som sådan. Han var en av Lantmannapartiets talangfullaste förkämpar i de strider partiet förde mot den dåvarande regeringen i syfte att tillförsäkra riksdagen uteslutande bestämmanderätt över de ordinarie anslagen och genomdriva sådana frågors avgörande medelst gemensamma voteringar. Hans lantmannapartistiska förbindelser omöjliggjorde ett återval i Stockholm, men han blev i stället ledamot av första kammaren 1873–79 för Kristianstads län och 1882–83 för Göteborgs och Bohus län. Borgarståndet vid 1865 års riksdag hade valt Dufwa till riksgäldsfullmäktig; sedan 1870 till sin död var han fullmäktig i Riksbanken, därvid under en lång följd av år tjänstgörande som deputerad för den inre förvaltningen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Alfred Wilhelm Dufwa, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17685, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jakob och Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0008/C I a/20 (1807-1827), bildid: C0054706_00299, sida 487, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 76, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMmQ, läst: 1 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Överjärna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1598/C I/5 (1861-1894), bildid: 00059552_00219, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Överjärna församlings husförhörslängd 1881–1885, s. 228
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Dufwa, Alfred Vilhelm Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.