Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2010

Militärflygplan

Vet inte om denna diskussion redan tidigare förts någon annanstans? Men undrar hur man ska namnge en artikel om ett militärtflygplan, som dels tillverkaren namngivit med även användaren. Tex, artikeln om Tp 52 är namngiven efter Försvarsmaktens beteckning istället efter vad tillverkarens namngivit flygplanet, dvs English Electric Canberra. På Diskussion:Tp 52 påbörjade jag en diskussion som dock tog stop och istället kom att handla om olika jämförelser. Finns det någon riktlinje om vad man ska döpa dessa olika artiklar? Eller ska man göra två stycken artiklar, som tex TP 84 och Lockheed C-130 Hercules (där artikeln om TP 84 egentligen är en mindre dubblett av Lockheed C-130 Hercules) Tar man artikeln om JAS 39 Gripen är ju den artikeln namngiven efter tillverkarens namn, dvs. Saab 39 Gripen. Allt detta skapar huvudbry för mig och tacksam för hjälp i denna fråga :-) //Joshua06 17 oktober 2009 kl. 19.08 (CEST)

Det vanligaste och oftast vettigaste är att namnge artiklen efter tillverkarens ursprungsnamn. Om det finns versioner som är så speciella att det går att skriva en utförlig artikel om just dem (t.ex. A 32, J 32, S 32, JA 37, AJ 37) så kan man bryta ut dem. /Kemikungen 29 november 2010 kl. 11.14 (CET)

Oj ett svar på mitt ett år gamla inlägg. Sett dina inlägg på olika diskussionssidor och håller med om att de kan infogas efter ditt förslag. Men håller med dig om att det vettigaste är att namnge artikeln efter tillverkarens namn. //Joshua 29 november 2010 kl. 20.16 (CET)

Utländska namn på svenska företeelser?

Jag undrar om det finns någon konsensus på namn när en svensk företeelse först blir känd i utlandet och först därefter i Sverige? Bör man använda det utländska namnet eller en svensk översättning? Exempelvis har engelska wikipedia en lång artikel över världens äldsta träd en:Old Tjikko, och i mellandagagarna startades en svensk artikel med samma namn som den engelska. I mitt tycke borde den heta Gamle Tjikko. Åkebråke 2 januari 2010 kl. 18.21 (CET)

Googlar man på "Gamle Tjikko" (med eller utan citattecken), så är den första träffen denna atrikel: http://www.klimatsmart.se/?page=news&cat=10&id=1586 och namnet "Old Tjikko". Trots citattecken runt uttrycket är det endast träffar med "Old Tjikko" som kommer upp. "Gamle Tjikko" finns helt enkelt inte på webben i alla fall. WP är inte platsen att lansera nya beteckningar. Enligt detta är nog "Old Tjikko" att betrakta som ett namn helt enkelt - och sådana översätts som bekant inte. Taxelson 2 januari 2010 kl. 18.57 (CET)

Tjikko är i sig knappast ett engelskt ord, eftersom engelskan inte stavar tje-ljud med tj och inte dubbeltecknar k. Å andra sidan är det inte ett svenskt ord heller, eftersom dubbeltecknat k inte finns i svenskan heller. Old Tjikko är tydligen redan etablerat som namn och så länge det inte finns någon källa utanför Wikipedia på att trädet kallas Gamle Tjikko (eller väl snarare Gamla Tjikko, för ett träd har väl inte manligt genus) så bör vi använda formen Old Tjikko. E.G. den 3 januari 2010 kl. 05.57 (CET)

"Tjikko", "Rasmus" och "Pompe" är hundnamn som man man använt för att döpa gamla granar. Det här är ju rent larv och ett sätt för vissa naturromantiker på länstyrelsen och Umeå universitet att marknadsföra sig själva och sina institutioner genom att påstå att dessa trädrester tillhör världens äldsta träd. Man är ute och fiskar efter statsbidrag för olika flumartade projekt som aldrig tar slut för att få ut sina löner och en massa frisk luft genom att på skattebetalarnas beskostnad vandra runt i fjällvärlden med sina hundar och leta efter gamla träd och rotsystem. Man basunerade ut detta internationellt och fick förslag från naturnostalgiker i utlandet på att ge trädfynden namn. Man har ju inte tittat närmare på t.ex. gamla träd i Ryssland. I Kanada finns levande rotsystem till träd som är 80 000 år gamla och säkert lika gamla rotsystem i det oändliga Ryssland. Lidingo 3 januari 2010 kl. 10.22 (CET)

Nå, men så länge vi pratar om namngivningen tycker jag som E.G, men detta står tyvärr otydligt preciserat i riktlinjen. En rad om att "etablerade namn bör ha företräde" bör läggas till. //Knuckles...wha? 3 januari 2010 kl. 11.04 (CET)

Sidans rubrik

Jag tycker sidans rubrik ”Namngivning” borde ändras så att den tydligare säger vad sidan handlar om. Jag förknippar ”Namngivning” med att döpa (ge ett egennamn åt) någon/något. När jag ser ”Namngivning” associerar jag inte till artikelrubrik/uppslagsord/ämnesord. Som ny sidrubrik skulle jag vilja föreslå ”Att sätta rubrik på en artikel”. --Bo Nyström 21 maj 2010 kl. 14.12 (CEST)

Hej, Jag håller med om att det är förvirrande. Bättre grundord vore nog "rubrik" eller kanske hellre "titel" (för att undvika sammanblandning med andra rubriker i dispositionen; jmf även enwp "title"). Skulle dock helst se en koncis variant på säg max tre ord. Förslag? /Urbourbo 21 maj 2010 kl. 14.17 (CEST)

PS Ett problem är förstås att "namn" är vida spritt på enwp, och kommer ta tid att ändra. Vi riskerar en ny förvirring genom att ändra invanda begrepp. En medelväg kan vara att flytta denna sida till wp:Artikelnamn, och sedan efterhand försöka migrera till detta begrepp på alla metasidor. /Urbourbo 21 maj 2010 kl. 14.18 (CEST)

Visst kan det under en övergångsperiod kännas konstigt/ovant att byta till något nytt, men jag ser WP som ett långsiktigt projekt. Jo, "Titel" är bättre än "Namn", även om jag tycker "Rubrik" ligger ännu bättre till. Smaka på "artikelrubrik" resp "artikeltitel". Kanske "Rubriksättning av artiklar"? --Bo Nyström 21 maj 2010 kl. 14.40 (CEST). PS. Inne i en artikel kan man tala om "underrubriker" (i olika nivåer). --Bo Nyström 21 maj 2010 kl. 14.43 (CEST)

Den här diskussionen kom visst aldrig riktigt igång. Jag tycker inte att "rubrik" bör ingå i den här sidans namn. Egentligen ser jag inget fel i det nuvarande "Namngivning" men jag tycker att "artikelnamn" är ett fungerande alternativ om namnet skall bytas. Jag känner inte alls igen mig i att kalla artiklar eller sidor för "rubriker". /-nothingman- 6 juli 2010 kl. 20.50 (CEST)

Artikelnamn är ett utmärkt förslag! Det beskriver bättre vad sidan handlar om. Namngivning är alltför luddigt (namngivning av vad?) och varianter med rubrik känns förvirrande. Jag stöder en flytt till Wikipedia:Artikelnamn. --Kildor 6 juli 2010 kl. 22.39 (CEST)

EMRÅ är varianterna Artikelnamn och Artikelnamngivning mer precisa än Namngivning, och därför att föredra. Däremot vore det rätt olyckligt att byta till Titel eller Rubrik (utan specifikationen artikel). Artiklar har ju ofta rubriker för underavdelningar; och även "titel" är rätt flertydigt. Artikelrubrik är möjligt, även om jag personligen nog snarare skulle tala om ett "namn" eller ett "uppslagsord" än om en "rubrik" i det här sammanhanget. "Rubrik" ger mer tyngd åt det typografiska - större stilstorlek, placerat över resten av texten - än åt det sökordsmässiga.

Jag stöder alltså (svagt) en flytt till Artikelnamn (alternativt Artikelnamngivning), men motsätter mig starkt flytt till Rubrik eller Titel. Jörgen B 2 augusti 2010 kl. 15.43 (CEST)

Ingen snabb diskussion detta, men flera goda synpunkter! Instämmer i argumenten mot "rubrik". Någon variant på "titel" skulle fungera bra för mig (jmf även enwp), men "artikelnamn" anknyter ju till det gamla invanda begreppet, och tycks också vara något som de flesta kan acceptera. Jag flyttar nu därmed djärvt tills vidare till detta namn (!). Allt gott, /Urbourbo 26 oktober 2010 kl. 12.16 (CEST)

Konstverk som saknar känt / vedertaget namn

Vad säger praxis/konsensus om denna namngivningsfråga? Diskussion:Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama Hälsn! /Urbourbo 2 juli 2010 kl. 10.23 (CEST)

Regenter

Borde inte alla regenter ha artikelnamnet "xxx av yyy" som t.ex. Georg VI av Storbritannien? Ghostrider ♠ 17 juli 2010 kl. 13.33 (CEST)

För svenska regenter, och i en del andra fall, skulle sådana fall vara väldigt förvånande. Karl den store heter så, inget annat, och Gustav Vasa av Sverige ser väldigt artificiellt ut.

andejons 17 juli 2010 kl. 13.44 (CEST)

Jag tror som andejons att man måste göra en bedömning från fall till fall utifrån POMFF och vad som känns rimligt. Vill minnas att wp:s namngivningsregler säger att tillägg av typen "av X-lamd" egentligen bara skall användas när det finns flera monarker av olika länder med identiska namn (vilket det t ex inte gör i fallet Carl XVI Gustaf). Själv kan jag dock känna att det kan vara befogat att ha med den geografiska bestämningen i artiklar om mindre kände monarker i äldre tid som i och för sig har unika personnamn men som troligen inte är omedelbart geografiskt placerbara för en svensktalande läsare av i dag, t ex som i fallen Woldemar av Lippe eller Albrekt Akilles av Brandenburg. Att sätta landsepitet på massvis av i dag levande, allmänt kända kungligheter känns dock som att krångla till det i onödan, särskilt med tanke på det besvär det innebär när namnen skall länkas i löptext. /FredrikT 17 juli 2010 kl. 15.49 (CEST)

Varför skall svenska regenter särbehandlas? Ghostrider ♠ 18 juli 2010 kl. 20.40 (CEST)

Det skall de inte. Vi bör heller inte (e.m.m) ge land och nummer på en del andra härskare som Napoleon eller Elisabet I. Däremot så sätter att man normalt inte ut land på svenska kungar när man skriver på svenska, och att då skriva ut "Karl XII av Sverige" strider hårt mot POMMF. Dessutom är det väl egentligen bara Karl IX som konkurrerar med en annan monark med samma namn och ordningsnummer, och för honom skulle det vara rätt svårt att argumentera mot att namnet utan land skulle vara en förgreningssida.

andejons 18 juli 2010 kl. 21.29 (CEST)

Internationella organisationer

Många internationella organisationer har namn på många språk. (Och visst översätts beskrivande namn flitigt i vissa sammanhang!) I Sverige har många dock en tendens att se det engelska namnet som "det riktiga", och alltså använda detta oöversatt även i texter på svenska.

Jag ramlade in på detta genom att jag tittade på International Maritime Organization. I just det fallet kunde jag konstatera att det svenska namnet, "Internationella sjöfartsorganisationen", inte bara är det som används av Sjöfartsverket, utan också faktiskt får betydligt fler Googleträffar (över 15000) än vad vare sig "International Maritime Organization" eller "International maritime organization" får vid sökning i svenskspråkiga texter. "Internationella sjöfartsorganisationen" används bland annat i lagtexter och i riksdagsfrågor.

Vår artikel startades dock under det engelska namnet, och med enbart det engelska namnet givet. Det tog tid innan det svenska namnet tillfördes artikeln. Först för en liten stund sedan skapade jag länkar från Internationella sjöfartsorganisationen samt från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) till International Maritime Organization.

Tittar man på iw-länkarna, så ser man att bara på 4 av totalt 30 wikipedior har man valt det engelska namnet på artikeln, nämligen på de danska, engelska, nynorska och svenska wikipediorna. Till detta kommer att en (den burmesiska, verkar det som) har sökordet IMO. Övriga 25 torde ha det lokala, ickeengelska namnet på organisationen som artikelnamn.

I just detta fall kändes det alltså som rätt befogat att flytta artikeln till det svenska namnet. Dock är detta bara en av många internationella organisationer; och jag har inte undersökt de andra. Det kan finnas skäl som talar mot att göra en POMMFundersökning av varje organisation för sig; och det är att en viss enhetlighet i namngivning av likartade artiklar i sig kan underlätta artikelsökande. Vidare kan ibland "officiella" namn väga litet tyngre; att en person som hittade information om Internationella sjöfartsorganisationen på Sjöfartsverkets hemsida eller i en riksdagsinterpellation får upp detta namn kanske bör värderas högre än att någon som hittar International Maritime Organization i en dagstidningsartikel får upp det engelska namnet direkt.

Tittar man t. ex. på artiklarna som ligger direkt i Kategori:FN-organ, så ser man (just nu) 15 artiklar med svenska namn, 9 med (fulla) engelska namn, och 6 med (engelska) bokstavsförkortningsnamn. Är detta vettigt?

Vi verkar inte att ha några riktlinjer som mer specifikt behandlar frågan om internationella organ och organisationer som har både svenska och engelska namn. Jag skulle föreslå att vi skaffar oss detta. Här är ett par punkter, som skulle kunna vara värda att nämna:

1. Om en internationell organisation eller ett internationellt fackorgan har ett svenskt namn och minst ett namn på främmande språk, så bör vi i inledningen till artikeln (eller i en faktaruta placerad nära inledningen) nämna både det svenska namnet och minst ett främmande namn. Om organisationen anger ett eller upp till en handfull officiella språk så bör namnen på dessa språk anges; annars anges det i Sverige mest bekanta främmande namnet (vilket nog nästan alltid är det engelska). Har namnet olika förkortningar på olika officiella språk, så bör dessa också anges; liksom en eventuell avvikande förkortning på svenska, om det finns en sådan som faktiskt används mer än sporadiskt.
2. Vi bör se till att man kan finna artikeln via omdirigeringssidor eller förgreningssidor, från alla de namnformer och förkortningar som enligt ovan bör anges nära "artikeltoppen".
3. I de fall flera av dessa namnformer och/eller förkortningar ofta används, kan även omdirigeringssidor läggas in i relevanta kategorier. (I dag hittar man Världshälsoorganisationen men inte WHO i Kategori:FN-organ. Eftersom våra läsare uppmuntras att använda kategorier som sökhjälpmedel, är det rimligt att båda dessa former är synliga i kategorin; däremot behöver EMRÅ inte det något ovanligare World Health Organization synas; den som känner till det engelska namnet känner rätt säkert till akronymen också. Omdirigeringssidorna kommer att bli kursiverade, så att vana wpläsare lätt kan urskilja dem.)
4. Artikeln bör inte ges en förkortning som namn, annat än om förkortningen är en akronym som allmänt uttalas som ett ord, och som i svenska texter används betydligt oftare än andra namnformer. (Ett exempel på en förkortning som uppfyller detta är UNESCO.)
5. Artikeln bör ges det svenska namnet, om detta normalt används i officiella sammanhang.
6. Möjligen specialregler i några fall: FN-organ, EU-institutioner, nordiska samarbetsorgan.
7. I övrigt: Det allmänt mest använda namnet; med särskild tonvikt på vad som är vanligast i information från den/de svenska medlemmarna/representanterna i organisationen.
8. Någon som är bättre än jag på att uttrycka sig kortfattat men klart:-), formulerar själva texten. Jörgen B 2 augusti 2010 kl. 17.31 (CEST)

Låtar med samma namn

För att skilja artiklar om låtar med samma namn. Hur gör man då? Ta till exempel Sonne som också är en låt av Farin Urlaub. Ska man då skriva ”Sonne (Farin Urlaub)” respektive ”Sonne (Rammstein)” eller hur brukar man göra? Lundgren8 11 augusti 2010 kl. 13.16 (CEST)

Det enda exemplet jag kan komma på är Still Alive och där har man delat upp det i Still Alive (Lisa Miskovsky-låt) respektive Still Alive (Ellen McLain-låt). Sertion (disusksion) 11 augusti 2010 kl. 13.57 (CEST)

Jag kan inte heller säga med hundra procent säkerhet hur vi brukar göra men bilden jag har fått av det hela är att vi skiljer dem åt på det sättet Sertion visar. /-nothingman- 11 augusti 2010 kl. 14.17 (CEST)

POMMF är annars en bra generalregel, då man inte vet hur det brukar göras. "Sonne (Farin Urlaub)" och "Sonne (Rammstein)" känns väldigt intuitivt och naturligt att man skulle välja. Jag föredrar nog det framför att sätta ett "-låt" efter artistnamnet. I alla fall om det inte finns album med samma namn från samma artist. -- BOivİe  11 augusti 2010 kl. 16.58 (CEST)

Jag förstår ditt argument. Samtidigt får man ha i åtanke att det inte är speciellt ovanligt att ett album fått sitt namn efter någon av de medverkande låtarna. /-nothingman- 11 augusti 2010 kl. 17.00 (CEST)

Företeelser som bytt namn

Jag skriver något om s/s Bore och om rederiet Bore. Då aktualiseras frågan om hur man skall förhålla sig till förändrade namn. För fartyg finns ingen ämnesguide och ämnesguiden om företag är skriven för moderna företag utan tanke på historiska rötter. Någon har säkert grunnat på problematiken tidigare och något slag av råd borde dokumenteras här eller med hänvisning härifrån.

Om man skriver om företagshistoria tycker jag inte artikeln skall byta namn varje gång PR- eller skatteplaneringsavdelningen får ett nytt infall. Om företaget är betydande i nuläget är man väl ändå tvungen att hålla sig till antingen det officiella namnet eller vad företaget är känt som i folkmun. För historiska företag gäller väl ett namn som inte visat sig vara en dagslända, ofta det ursprungliga men möjligen ett långvarigt senare namn. Efter betydande omstruktureringar, där företaget ändrat natur, kan det vara skäl att skapa skilda artiklar.

För fartyg gäller motsvarande. Här finns det dock sällan flera intressanta perioder som dels är så olika, dels det finns så mycket att skriva om, att skilda artiklar är motiverade. Om det sista skedet är som museifartyg anknyter det ju till hela den tidigare historien. Helt konkret gäller de nu alltså s/s Bore, utanför Åbo antagligen för tillfället bäst känd under nuvarande namn Kristina Regina. Fartyget kommer att bli ett museifartyg och då återfå sina ursprungliga färger. Det naturliga är då, åtminstone efter viss tid, att kalla artikeln S/S Bore (1960), men är det ok att flytta artikeln redan nu?

--LPfi 5 september 2010 kl. 10.23 (CEST)

Wikipedia ska vara aktuell! Och är ofta mer aktuell än många andra källor. Samtidigt bör man inte lägga ut uppgifter som ändras så ofta att vi inte hinner med att hålla den aktuell. Men företagsnamn brukar inte ändras så ofta att det är en orimligt att underhålla artiklarna. Min bild är att om namnändringen beror på företagssammanslagning eller -delning blir det ofta en ny artikel, åtminstone vid stora företag, i annat fall sker namnbyte. En företagsartikel brukar innehålla historik där namnbyten, sammanslagningar och delningar tillhör det viktigaste innållet e.m.ö.m. Mange01 5 september 2010 kl. 21.48 (CEST)