Wikipedia:Utvald artikel/Svensk köksstandard

Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industriens Standardiseringskommission, idag Svenska institutet för standarder) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. Svensk köksstandard har genom svenska möbelföretag spridits till många andra länder, bland annat Tyskland. År 1997 ersattes den svenska köksstandarden i Sverige med europeiska EN-standarder, som baseras på svensk köksstandard.

Svensk köksstandard har påverkats av design från 1917, då arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund visade att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt vara en del av bostaden, ett kök som samtidigt var vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. Några få kvinnliga arkitekter som Sara Reuterskiöld fick inflytande, och köken hade förebild i Frankfurterköket (ritat av Margarete Schütte-Lihotzky på 1920-talet) och dess idé om standardiserade dimensioner. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök av manliga arkitekter. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerad mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standarden för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. ► Läs mer