Wikipedia:Tio råd

[översatt och bearbetat utgående från en ledare i PLoS Computational Biology]

Wikipedia är världens mest framgångsrika encyklopedi online och den engelska språkversionen innefattar över 3,3 miljoner artiklar och den svenskspråkiga över 370 000. Det är troligtvis den största samlingen av mänsklig kunskap som någonsin sammanställts, och det är säkerligen den mest lättillgängliga. Wikipedia kan redigeras av vem som helst som känner för det och har tillgång till Internet. Men tillhandahåller Wikipedia tillförlitlig information? En undersökning från 2005 genomförd av Nature kom fram till att inom det urval som gjorts av Wikipedias artiklar inom vetenskapliga ämnen var jämförbara med motsvarande artiklar i professionellt redigerade encyklopedier. Undersökningens fynd pekar på att ett community av volontärer kan generera och upprätthålla en förvånansvärt hög korrekthet på innehållet.

På både gott och ont hänvisas man ofta till Wikipedia när man letar efter biomedicinsk information på internet. Därför finns det ett ökande behov av att etablerade vetenskapsmän engagerar sig i Wikipedia för att säkerställa att informationen är precis och aktuell. Bidragande till Wikipedia är för forskare ett utmärkt sätt att uppfylla sitt samhällsansvar att engagera och sprida kunskap. Exempelvis har forskare framgångsrikt lagt in data i Wikipedia för att uppmuntra samhällets deltagande. Detta ger i sin tur större tillgång till informationen via Wikipedia och dess länkningar. Andra forskare har använt Wikipedia-modellen för att utveckla sitt eget fälts redan existerande databaser. Att ta sina första steg i Wikipedias uppslagsverk kan vara skrämmande, men här nedan visar vi på några tips som borde göra att redigerandet går smidigt.

Råd 1: Skaffa ett konto

Trots att alla kan redigera Wikipedia får du ett antal fördelar om du skaffar ett användarkonto. Till att börja med ger det dig mer anonymitet och säkerhet. Trots att det kan verka bakvänt så ger pseudonymen i formen av ett användarnamn att man blir mer anonym än om man redigerar "anonymt". En del av oss har valt att associera våra användarkonton med våra riktiga namn och identiteter. Väljer du att gå ut med ditt verkliga jag på Wikipedia kan andra nyfikna personer, inklusive framtida kolleger, studenter eller arbetsgivare, studera alla redigeringar du gjort. Glöm inte bort detta.

Precis som i den akademiska världen hjälper ett bra renommé dig i din wikikarriär. Genom att logga in kan du samla på dig bra redigeringar, och det är lättare att kommunicera och samarbeta med andra om du har en fast identitet. Du får också som registrerad användare tillgång till utökade redigeringsmöjligheter, som möjligheten att ha en bevakningslista för att kunna hålla kontroll på artiklar du tidigare har redigerat.

Råd 2: Lär dig grundprinciperna

Det finns ett antal grundprinciper som alla som redigerar på Wikipedia förväntas hålla sig till. För vetenskapsmän är det viktigt att tänka på att Wikipedia inte är en plats att lägga ut originalforskning. Det är inte heller en plats att lägga ut sina egna teorier, opublicerade resultat eller en plats att debattera kontroversiella ämnen. På detta sätt skiljer sig Wikipedia åt mot mycket annan media, exempelvis bloggar och forum.

Att bidra till Wikipedia är något som du förhoppningsvis skall uppskatta, en naturlig fortsättning på din entusiasm för exempelvis vetenskap. Dock kommer det komma fram olika åsikter, speciellt på diskussionssidorna för artiklarna. Behandla andra som medarbetare och håll dig lugn, saklig och artig - även om ni inte är överens. Om du tycker att det blir otrevligt eller på något vid obehagligt logga ut och återkom vid ett senare tillfälle. I motsats till i många vetenskapliga sammanhang finns det ingen deadline på Wikipedia.

Råd 3: Var djärv, men inte vårdslös

En wiki kan bara överleva och utvecklas om det finns deltagare. Wikipedia är den klart största, men den fortsatta framgången är beroende på återkommande bidrag från frivilliga. Därför uppskattas det att man är djärv, ser du något som är fel rätta till det. Om du på något sätt kan förbättra en artikel, gör gärna det. Det är dock viktigt att skilja på att vara djärv och vara vårdslös. Börja därför gärna med lite mindre ändringar som ex. stavfel innan du skriver om en stor artikel från grunden.

Många nya bidragsgivare känner sig främmande till att bidra till Wikipedia av rädsla för att göra fel. Det är fullt förståeligt, men ogrundat. Det värsta som kan hända är att redigeringarna görs ogjorda. Om det händer, ta till dig det hela som en lärorik läxa och fråga den som ogjorde din redigering efter råd.

Råd 4: Känn din läsekrets

Wikipedia riktar sig i första hand inte till experter. På grund av detta är artiklarna inte så detaljerade, skulle det bli för detaljerat blir det svårare för icke-experter att förstå artiklarna. När du bidrar föreställ dig att din läsekrets är elever på högstadiet eller gymnasiet utan ingående kunskap om ämnet. Det kan vara överraskande svårt att förklara komplexa idéer på ett lättillgängligt och jargongfritt sätt. Men det är värt ansträngningen. Du kommer att skörda frukterna av den när du skriver ditt nästa manuskript eller undervisar en grupp nya studenter.

Råd 5: Bryt inte mot copyright

Under vissa villkor är all information på svenskspråkiga Wikipedia gratis för alla och envar att återanvända, omarbeta och sprida vidare. På grund av detta accepteras inte material som inte är fritt och under copyright-restriktioner. En del tidskrifter, vilket inkluderar dem från Public Library of Science, publicerar material under en fri licens som är kompatibel med användning på Wikipedia om den attribueras på rätt sätt. De flesta gör inte det. Därför bör du undvika, även om det kan vara frestande, att kopiera text och figurer från din senaste artikel (eller någon annans) till Wikipedia. Den kommer snabbt att identifieras som ett upphovsrättsbrott och raderas.

Du kan ge Wikipedia tillåtelse att använda material som du äger, men det är värt att tänka på att denna process inte går att upphäva och att processen kan vara tidskrävande. Det är ofta bättre att skriva om texten med ett enklare språk och rita om figurerna för att göra dem mer lättförstådda. Detta säkerställer även att materialet är mer passande för Wikipedias läsare som inte nödvändigtvis är experter på ämnet (se Råd 4).

Råd 6: Ange källor

För att upprätthålla högsta möjliga standard har Wikipedia en strikt policy gällande verifierbarhet (se länk ovan). Verifierbarheten uppnås bäst genom att hänvisa varje påstående som görs till en pålitlig och publicerad källa med hjälp av noter (men se tips 7 och 8 angående självcitering). De flesta forskare har tillgång till ett omfattande utbud av litteratur, och har god kunskap i användandet av referenser för att stödja det de skriver. Eftersom material som inte är verifierat när som helst kan tas bort från Wikipedia är det fördelaktigt att alltid ange referenser för varje påstående som skulle kunna ifrågasättas av en annan skribent i framtiden. När det är möjligt, prioritera sekundära källor (såsom "reviews" eller bokkapitel) som går igenom relevant primär forskning över själva forskningsartiklarna.

Wikipedias tillgänglighet gör att varje vetenskaplig artikel är en utmärkt start för lekmän som söker fackkunskap. Genom att också bidra med hyperlänkar till pålitliga, fritt tillgängliga online-resurser med dina referenser (exempelvis databaser eller "open-access"-tidskrifter) kan andra skribenter snabbt verifiera din text och läsare får omedelbar tillgång till auktoritativa källor som beskriver ämnet djupare.

Råd 7: Undvik att skriva om dig själv

Många människor frestas att skriva eller redigera en artikel om sig själva. Bekämpa den frestelsen. Om du är tillräckligt framstående för att förtjäna en artikel i en encyklopedi kommer någon så småningom att skriva en artikel om dig. Kom ihåg att till skillnad från den egna webbsidan är en Wikipedia-biografi inte något du kan kontrollera. En kärleksfullt sammanställd helgonlängd som beskriver dina många dygder kan med tiden komma att inkludera information som du skulle föredra inte publicerats. Du kanske redan har en biografi på Wikipedia, men den innehåller felaktigheter som du vill rätta till. Hur gör du då detta utan att bryta mot reglerna? Wikipedias riktlinjer uppmuntrar dig att tillhandahålla information om dig själv på de åtföljande diskussionssidorna (som hänger samman med artikeln). Men var vänlig och låt andra lägga in informationen i själva artikeln.

Innan du börjar skriva om dina mentorer, kollegor, konkurrenter, uppfinningar eller projekt bör du tänka på att det innebär att du hamnar i en intressekonflikt. Det riskerar att du oavsiktligen kommer att presentera en vinklad bild av dem. Om du har ett personligt eller finansiellt intresse i artikelämnet som du vill redigera är det bästa att du skriver om det på artikeldiskussionen och inväntar råd från andra användare som kan erbjuda ett mer objektivt perspektiv.

Råd 8: Dela med dig av dina kunskaper, men argumentera inte utifrån din auktoritet

Att skriva om ämnen inom vilka du själv besitter akademisk expertkunskap är inte en intressekonflikt. Tvärtom är det där vi kan bidra till Wikipedia mest effektivt.

Råd 9: Skriv neutralt och med tillbörlig vikt

Samtliga artiklar i Wikipedia bör vara opartiska både i tonvikt och innehåll (se länkarna ovan). När du skriver, nämn gärna fakta och fakta om noterbara åsikter, men skriv aldrig din egen åsikt som fakta. Många nybörjare på Wikipedia dras till kontroversiella artiklar där personer håller starka motsatta åsikter. Undvik dessa tills dess att du är familjär med Wikipedias policys (se tips 3), och fokusera istället på artiklar som inte tenderar att provocera fram starka känslor.

Många forskare som bidrar till Wikipedia inser inte att en neutral synvinkel inte är det samma som en allmänt vetenskaplig syn. När man skriver om komplexa frågor, försök då att täcka alla signifikanta synvinklar och belägg dessa tillbörlig vikt, och inte lika vikt. Till exempel, en artikel om en vetenskaplig kontrovers bör beskriva både rådande vetenskapligt konsensus och signifikanta utomstående teorier, men inte med samma djup eller på sätt som föreslår att synvinklarna har samma auktoritet.

Källor

• Daub J, Gardner PP, Tate J, Ramskold D, Manske M, et al. (2008) The RNA WikiProject: community annotation of RNA families. RNA 14: 2462–2464.
• Huss JW 3rd, Orozco C, Goodale J, Wu C, Batalov S, et al. (2008) A gene wiki for community annotation of gene function. PLoS Biol 6: e175. doi:10.1371/journal.pbio.0060175.
• Hoffmann R (2008) A wiki for the life sciences where authorship matters. Nat Genet 40: 1047–1051.
• Mons B, Ashburner M, Chichester C, van Mulligen E, Weeber M, et al. (2008) Calling on a million minds for community annotation in WikiProteins. Genome Biol 9: R89.
• Pico AR, Kelder T, van Iersel MP, Hanspers K, Conklin BR, et al. (2008) WikiPathways: pathway editing for the people. PLoS Biol 6: e184. doi:10.1371/journal.pbio.0060184.
• Hodis E, Prilusky J, Martz E, Silman I, Moult J, et al. (2008) Proteopedia - a scientific ‘wiki’ bridging the rift between three-dimensional structure and function of biomacromolecules. Genome Biol 9: R121.