Wikipedia:Välkommen till Wikipedia

Wikipedia är en fri encyklopedi, ett uppslagsverk med öppet innehåll. Det innebär att artiklarna i Wikipedia skrivs av människor som du själv, världen över och dygnet runt. Vem som helst kan läsa, redigera och lägga till artiklar. Det blir snabbt mycket stort när många bidrar med mycket smått. Svenskspråkiga Wikipedia växer med omkring tvåhundra artiklar dagligen, med betydligt fler redigeringar av befintliga artiklar.

Namnet Wikipedia kommer av wiki wiki, vilket betyder "snabb" på hawaiiska, samt 'pedia' från engelska 'encyclopedia'.

Läs mer

Historik

Wikipedia startades i USA den 15 januari 2001 av Larry Sanger och Jimmy Wales på multimediaföretaget Bomis som ett sidoprojekt till Nupedia. Idag har Nupedia stängts medan Wikipedia drivs av den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation. Nu finns det, efter 23 år, Wikipediaupplagor på över 280 olika språk (se engelskspråkig lista över upplagor). Föga överraskande är upplagan på engelska störst med sina över 4,7 miljoner artiklar. Många av svenskspråkiga Wikipedias artiklar är översatta från de engelska motsvarigheterna.

Wikipedia får ibland nya sidoprojekt: ordböcker mellan alla världens språk, citatsamlingar med mera. Sedan 2014 är Lila Tretikov VD för Wikimedia Foundation.

Statistik

Siffrorna nedan från olika källor, avser genomsnitt för Wikipedia och avser olika perioder. De anges därför här bara med ungefärliga värden. För mer exakt information se länkarna nedan.

Alla Wikipediaupplagor innehåller tillsammans cirka 25 miljoner artiklar (februari 2013)(ungefär 8 000 nya/dag). Det finns (juni 2006) drygt 200 000 bidragsgivare varav drygt 67 000 är aktiva Wikipedianer och drygt 9 000 är mycket aktiva.
Svenskspråkiga Wikipedia innehåller just nu 2 598 378 artiklar (mer än 200 nya/dag). Det finns fler än 2 000 bidragsgivare, varav över 700 aktiva wikipedianer (varav drygt 140 var mycket aktiva).

Läs mer

Statistik
Statistik
Statistisk historik för svenskspråkiga Wikipedia
Interwikisk statistik - (på engelska)
Usemod - Lista över de största Wikierna i världen (på engelska)

Wikipedias gemenskap

Svenskspråkiga Wikipedia utgör en gemenskap med egna regler. Även om vi följer huvudprinciperna för Wikipedia-projektet och många användare är aktiva också på andra språkversioner och systerprojekt dras de flesta riktlinjer upp och kulturen växer fram just i denna gemenskap.

Öppna nätverk som Wikipedia är nytt för de flesta, och kombinationen av frihet och ansvar kan vara svår att hantera för många. Förtroendet brukar ta fram det bästa hos var och en och misstag rättas snabbt till av andra. Börja gärna som läsare av encyklopedin, men tveka inte att redigera om du upptäcker ett stavfel eller en konstig meningsbyggnad. Majoriteten användare är ju som du själv och alla har vi något ämnesområde som ligger oss särskilt varmt om hjärtat – somliga kan bidra med fakta, andra med formatering och bilder och åter andra med rent tekniskt underhåll. Var och en bidrar med det man kan bäst och alla lär sig mer under resans gång. Både Wikipedias omfång och djup garanteras av antalet användare.

Ju fler som bidrar till Wikipedia, desto fler ämnesområden inkluderas i projektet. Trots uppmaningar att vara djärv när man redigerar, är det vanligt att användare låter bli att redigera sakfrågor i artiklar om man inte vet så mycket om ämnet. Alla artiklar brukar på så vis bli bättre och bättre – få, om någon, artikel stagnerar eller degenererar. Wikipedia växer på både djupet och bredden.

Liksom i alla sammanhang där många individer samexisterar uppstår konventioner och skrivna samt oskrivna regler som underlättar samverkan. Naturligtvis finns det bidragsgivare som är flitigare än andra, men alla som registrerat sig som användare eller bidrar mer eller mindre regelbundet kan kalla sig wikipedianer och samma regler gäller alla medverkande, registrerade eller inte.

Då och då hittar individer som inte vill delta i projektet till Wikipedia. De saboterar, manifesterar sina dåligt underbyggda åsikter eller laddar upp material som definitivt inte hör hemma här. Den stora trösten är att deras ettrighet överskuggas av vår enträgenhet. Dessa individer brukar sällan vara så konstruktiva att de återvänder, och det tar sällan mer än någon timme innan någon wikipedian har upptäckt tilltaget och återställt ordningen. En risk härmed är förstås att majoriteter kör över minoriteter, men sådana "redigeringskrig" (där striden gäller vad som skall betraktas som neutralt innehåll) brukar kunna hanteras konstruktivt genom diskussioner.

Läs mer

Wikipedianer

Aktiva bidragsgivare här på Wikipedia kallas ibland wikipedianer. Många av oss har registrerat sig som användare och känns därför igen av andra (till skillnad från de som låter bli att registrera sig och bara syns som IP-nummer).

Om du vill kan du skapa ett eget användarnamn och logga in som registrerad användare, men det är helt frivilligt.

Att registrera sig innebär inte att man blir "medlem" eller "skyldig att bidra" med en viss mängd material eller något liknande. Inte heller har registrerade användare "mer makt" eller "högre status" än andra. Däremot får man tillgång till en rad användarspecifika inställningar vilket underlättar när man besöker Wikipedia. Registrerade användare är också lättare att känna igen och bemöts därför ofta med större förtroende. Många flitiga besökare väljer därför att registrera sig (men alla gör inte det). När man registrerar sig kan man själv välja hur offentlig man vill vara – de flesta registrerar sig under en pseudonym, många lägger en del arbete på att inte lätt kännas igen medan andra har lagt in en bild på sig själva och en del redogör för hela sitt livs historia på användarsidan.

Som registrerad användare kan du

välja mellan olika inställningar (färgschema, parametrar för "Senaste ändringarna" och sökresultat med mera)
ge dig själv ett namn: Andra användare känner lättare igen dig när du redigerar en sida och
du får två "egna" sidor:
- en användarsida där du t.ex. kan beskriva dig själv och
- en diskussionssida där andra användare kan kommunicera med dig och du kan kommunicera med dem.

Som registrerad användare har du också möjlighet att bevaka de artiklar du är särskilt intresserad av. I menyn till vänster har registrerade användare tillgång till en meny med länkar till användarspecifika sidor.

Läs mer

Registrera dig
Lista över wikipedianer
Om inställningar
Wikipedia power structure - en artikel på engelska om dolda och framväxande maktstrukturer på Wikipedia

Samlingsplatser

Kontakt

Typer av användare

Liksom på de andra språkversionerna finns det olika typer av användare. Vissa har blivit tilldelade särskilda befogenheter och verktyg för att underlätta arbetet på Wikipedia. Här följer en lista på de användartyper som finns:

Blockerade användare kan inte redigera sidor över huvud taget.
Oregistrerade användare kan redigera alla sidor utom halvlåsta sidor och identifieras som ett ip-nummer.
Nyregistrerade användare kan redigera alla sidor utom halvlåsta sidor. Samt kan anpassa Wikipedia i sina inställningar. Var och en kan registrera sig själv, så länge IP-adressen inte är blockerad.
Bekräftade användare kan flytta sidor och redigera halvlåsta sidor. Ett användarkonto blir automatiskt bekräftat efter fyra dygn.
Robotar är skript som körs av en användare, och som möjliggör automatisk redigering.
Användare undantagna från IP-blockering kan redigera även från blockerade IP-nummer. De tillsätts av administratörer efter egen begäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Tillbakarullare kan rulla tillbaka artiklar. De tillsätts av administratörer efter egen begäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Administratörer kan rulla tillbaka artiklar, tillsätta och avsätta tillbakarullare och undantagna från IP-blockering, låsa, halvlåsa och låsa upp artiklar, radera artiklar, läsa och återställa raderade artiklar, och blockera/avblockera användare och IP-adresser. De tillsätts efter omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.
Byråkrater kan verkställa tillsättning av administratörer och byråkrater. De kan också ändra användarnamn och ge botflagga till robotkonton. De tillsätts efter omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.
IP-kontrollanter kan kontrollera vilken IP-adress en registrerad användare redigerar från. De tillsätts efter omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.
Censorer kan radera material så att inte ens administratörer kan se det, och endast Wikipedias utvecklare har rätt att återställa det. De tillsätts efter omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.

Observera att administratörers och andra speciella användares röst inte väger tyngre än andras. Administratörers och byråkraters roll är att förverkliga beslut som fattas av gemenskapen. Också dessa sidor har samma status och fungerar lika som allt annat på Wikipedia – de kan redigeras av vem som helst. Nästan alla sidor kan redigeras av vem som helst. De få sidor som är undantagna från denna regel är huvudsidan och tillfälligt enstaka andra sidor (som skydd mot vandalism) och sidorna i namnrymden Special, vilkas innehåll genereras automatiskt. En fullständig lista över de sistnämnda finns på Speciella sidor.

Policy och riktlinjer

Wikipedias grundprinciper

Wikipedia är ett uppslagsverk. Dess mål sträcker sig inte längre än så. Se även vad Wikipedia inte är.
Ta inte ställning. Artiklar ska skrivas från en neutral synpunkt, och företräda olika synpunkter på ämnet rättvist och välvilligt.
Innehållet är fritt. Wikipedia är en fri encyklopedi, licensierad under fria licenser. Att lägga in material som bryter mot upphovsrätten kan leda till juridiska problem. Det är något som hotar vårt mål, att bygga ett fritt uppslagsverk som alla kan distribuera vidare. Se upphovsrätt.
Respektera de andra bidragsgivarna. De som bidrar till Wikipedia kommer från många olika länder och kulturer, och har i många fall vitt skilda synsätt. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Riktlinjer finns bland annat på etikett, Förutsätt att andra har goda avsikter och konflikthantering.

Policy och riktlinjer · Neutral synvinkel · Trovärdighet · Verifierbarhet · Wikipedias riktlinjer

Läsa och skriva

På Wikipedia kan man göra fyra saker: man kan läsa artiklar som andra redan skrivit, man kan redigera artiklar som andra redan skrivit, man kan själv skriva helt nya artiklar och man kan ladda upp filer. Rekommenderat, men inte alls nödvändigt, är att man bekantar sig med Wikipedia i den ordningen. Börja med att se dig omkring, rätta till skavanker du upptäcker, och kom med synpunkter. När du fått en bild av hur det fungerar, eller hittar en påtaglig brist eller rena dumheter, börja redigera. Var inte rädd att redigera: andra påpekar när det blir galet och du lär dig själv vad som blir bra allteftersom.

Att läsa Wikipedia

Att läsa Wikipedia är enkelt. Börja till exempel på huvudsidan, klicka på något som ser intressant ut och börja utforska Wikipedia. Wikipedia är uppbyggt på samma sätt som övriga Internet: På nästan alla sidor finns en artikel där olika ord eller bilder länkar vidare till andra artiklar.
På Wikipedia har länkarna olika färg:

Blå länkar är interna länkar - de leder till andra artiklar här på svenskspråkiga Wikipedia.
Ljusblåa länkar är externa länkar - de leder till sidor som inte hör till svenskspråkiga Wikipedia (men de kan höra till wikipedior på andra språk).
Röda länkar betyder att det saknas en artikel om detta ämne. Den som skrev texten i artikeln du läser tyckte att det behövdes en artikel om ett ämne och skapade en länk i texten. Om du klickar på en röd länk kommer du till en redigeringssida där du kan börja skriva artikeln. Läs mer om att redigera nedan.

Om du vill läsa om något speciellt men inte hittar det, kan du använda Sökrutan som finns till vänster på varje sida.

Tips på var man kan börja
- På sidorna Wikipedia:Utmärkta artiklar och Wikipedia:Bra artiklar finns det länkar till artiklar som användarna här på svenskspråkiga Wikipedia tycker är extra fylliga eller läsvärda.
- I vänstra menyn finns en länk som heter Slumpartikel. Testa och se var du hamnar.
- I vänstermarginalen på de flesta sidor finns länkar till motsvarande Wikipediaartikel på andra språk.
- Under rubriken verktygslåda i menyn till vänster på varje sida finns en länk "Vilka sidor länkar hit". När du vill bredda ämnet du läser om kan du se vilka relaterade artiklar som finns.

Att redigera Wikipedia

Alla artiklar på Wikipedia går som sagt att redigera (med en handfull undantag), även den här introduktionssidan. Det är meningen att varje artikel ska redigeras till dess den är riktigt bra, tveka därför inte. Wikipedia bygger på principen att det ska vara lätt att ändra och lägga till. Wikipedias snabbhet ligger just i enkelheten.

Ovanför varje artikel finns en länk som heter "Redigera". När du eller någon annan klickar på den öppnas en redigeringssida med den befintliga texten. Här kan du ändra i artikeln. När du redigerar texten så skriver du precis som vanligt. Hur avancerad du vill vara väljer du själv. Andra kan alltid "snygga till" den text du skrivit. När du är klar kan du klicka på "Visa förhandsgranskning" för att se resultatet eller på "Publicera ändringar" för att spara din ändring. Om du bara rättat ett stavfel eller snyggat till en meningsbyggnad kan du (som inloggad) markera "Detta är en mindre ändring". Din ändring markeras då med ett m i listan över de senaste ändringarna och i den versionshistorik som också finns tillgänglig under varje artikel. "Bevaka den här artikeln" har ingen funktion om du inte har loggat in dig som en registrerad användare.

Om du är blyg eller är osäker på någon viss konstruktion kan du börja med att testa dina redigeringsfärdigheter i Sandlådan. Här kan man testa tekniken och kontrollera att ändringarna verkligen sparas. I sandlådan finns dessutom vanligen många specialformateringar av text – ett besök i sandlådan är för många den första lektionen i redigeringens grunder. Glöm dock inte att Sandlådan är en artikel precis som alla andra på Wikipedia och alla bidrag där syns lika väl som vilka andra ändringar som helst (skriv alltså inga hemligheter).

Ofta drar man sig för att ersätta andras textbidrag. Att rätta till ett stavfel är ju lätt, men få är vana vid att ge sig in i andras text och att byta ut hela meningar eller lägga in ett argument i någon annans resonemang. Tumregeln är att allt som artikeln mår bra av är bra redigering och det som blev misslyckat kommer snabbt att rättas till. De flesta som bidragit till en artikel brukar "hålla ett öga" på den eftersom de är engagerade i ämnet. Var därför djärv när du redigerar, andra säger till när de misstycker – eller återställer. Bli inte heller ledsen i det senare fallet, det är så Wikipedia fungerar. Om du tycker att din version var bättre kan du ta upp saken på artikelns diskussionssida.

De flesta redigeringar som görs på Wikipedia är "mindre": Någon gillar en artikel men vill ge den "en knuff". Genom att till exempel lägga in en tom rad skapar man olika stycken och många artiklar blir mer lättöverskådliga om texten delas upp i mindre avsnitt. Ibland hittar man en term som man tycker skulle behöva en egen artikel. Man kan då skapa en ny länk genom att innesluta ett ord med dubbla hakparanteser [[såhär]]. Mer avancerade saker kan du läsa om på redigeringshjälpen. Jämfört med till exempel HTML är syntaxen betydligt enklare här på Wikipedia.

Läs mer

Att skriva på Wikipedia

Att förbättra det befintliga materialet på Wikipedia är mycket bra, men alla blir glada om du dessutom bidrar med kunskap som inte redan finns här. Ett par saker är dock viktiga att ta fasta på. Alla bidrag som görs lyder under Creative Commons licens Erkännande-Dela lika 4.0 vilket innebär att ditt bidrag förblir fritt tillgängligt för alltid, du tillåter att andra ändrar det material du bidrar med och i och med att du lämnar ditt bidrag garanterar du också att det inte omfattas av någon annans upphovsrätt. Att skriva från en neutral ståndpunkt är viktigt. Akta dig också för att sätta in information enligt hur du tror att något förhåller sig. Det kan vara frågan om ett utbrett missförstånd eller en vandringssägen. Ange källan för informationen; artiklarna på Wikipedia bör bygga på trovärdiga källor och det är lättare för dig att ange källan än för andra att leta rätt på den.

Att skapa en ny artikel är lika enkelt som att redigera en befintlig. Åter igen: Var inte rädd att göra bort dig, andra, eller du själv, kan alltid rätta till misstag i efterhand. En varning dock: många artiklar skapas om sådant som inte uppfattas tillräckligt relevant för en encyklopedi; om du vill skriva om något som du inte skulle vänta dig att hitta i tryckta encyklopedier kan det vara skäl att kontrollera relevanskriterierna för den typens artiklar.

För att skapa en ny sida behöver du bara bestämma dig för en lämplig artikelrubrik och skapa en länk till sidan någonstans: [[artikelnamn]]. Lämpligen skapar du länken i en artikel där den passar, men du kan öppna vilken som helst artikel för redigering, lägga in länken, förhandsgranska och klicka på länken (låt alltså i så fall bli att spara den gamla artikeln). Du kan också använda sökrutan, som vid sidan av sökresultaten (artikeln kanske finns under annat namn) ger en rödlänk till det namn du skrivit in. Ett tredje sätt är via länken Skriv en ny artikel, här eller i vänstermarginalen.

Läs mer

Överkurs

Ladda upp media

Alla artiklar mår bra av illustrationer och ljudexempel. Om du har tagit ett foto eller gjort en illustration av något som du tycker kunde passa på Wikipedia ska du absolut ladda upp den och lägga in den i artikeln.

Precis som med den text du bidrar med omfattas bilder och ljudfiler av fria licenser. Förutom att det inte får finnas några som helst oklarheter vad gäller copyright, så innebär det också att andra får ändra på ditt bidrag. Om du till exempel inte vill att någon annan "ritar om" din illustration ska du inte ladda upp den. Om du tror att någon annan kanske äger rättigheterna till bilden ska du inte heller ladda upp den utan deras uttryckliga medgivande.

Format

De bildformat som premieras på Wikipedia är JPEG för fotografier och SVG för vektorbaserade bilder som ritningar och diagram. Bilderna som ska användas på Wikipedia laddas upp på ett systerprojekt, Wikimedia Commons. De blir då tillgängliga för alla språkversioner av Wikipedia, samt för övriga Wikimedia-projekt, men även för vem som helst att återanvända.

Bland ljudformat är Ogg Vorbis vanligast förekommande.

Läs mer:

Kvalitetssäkring

Vandalism och upphovsrätt

Vandalism · Sidor föreslagna för radering · Snabba raderingar · Skyddade sidor · Lista över blockerade IP-adresser · Möjliga upphovsrättsbrott · Log · Upphovsrätt

Kvalitet

Kvalitetsgranskningstabeller ·Artikelnomineringar

Sidor som inte hör hemma på Wikipedia

Sidor som bör flyttas till Wikibooks ·Sidor som bör flyttas till Wikisource ·Sidor som bör flyttas till Wiktionary

Hittat fel?

Kvalitetskontroll: Här hittar du mallar att bokmärka artikeln med, inför en kontroll.
Anmäl ett fel: Om du inte känner dig mogen att själv märka artikeln, kan du skriva upp bristen här.

Tekniska fakta

Wikipedias mjukvara: Version · Felrapporter ·Specialsidor ·Ordlista ·Spegelsidor

Fas I – Den första Wikipedian använde UseModWiki skriven av Clifford Adams.
Fas II – I januari 2002 kom flera nya funktioner när Wikipedia började använda en Wikiversion av PHP med underliggande MySQL-databas skriven av Magnus Manske. Allt eftersom blev dock webbplatsen så trög att redigering till slut blev helt omöjlig. Olika omgångar av modifikationer av mjukvaran innebar bara temporära förbättringar.
Fas III – Lee Daniel Crocker skrev en helt ny kod och sedan juli 2002 använder Wikipedia denna programvara. Brion Vibber har sedan dess lett arbetet med bugfixar och justeringar av databasfunktionerna.

Sedan dess har flera funktioner tillkommit, inklusive en Toolserver och Lua-programmering.

Historik

Statistik

Wikipedias gemenskap

Wikipedianer

Samlingsplatser

Kontakt

Typer av användare

Policy och riktlinjer

Wikipedias grundprinciper

Länkar

Artikelinnehåll

Formatering

Kategorisering

Läsa och skriva

Att läsa Wikipedia

Att redigera Wikipedia

Att skriva på Wikipedia

Överkurs

Ladda upp media

Format

Kvalitetssäkring

Vandalism och upphovsrätt

Kvalitet

Sidor som inte hör hemma på Wikipedia

Hittat fel?

Tekniska fakta

Wikipedias systerprojekt