Wikipedia:Artikellängd
 |
Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Stilguide". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan. |
 |
Denna sida i ett nötskal: En artikel som är längre än riktmärket 100 000 tecken (bytes) wikikod ger 12-25 sidors utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. Överskådligheten kan i många fall förbättras genom att man bryter ut fördjupningsartiklar och sammanfattar dem i en översiktsartikel. Längre artiklar kan ibland vara motiverade, exempelvis vid listartiklar eller tydligt avgränsade ämnen. |
Stilguide 
|
|---|
|
Språk
Se även
|
Det råder olika meningar om hur lång en artikel idealiskt ska vara. Artiklar som är längre än 100 000 tecken har ofta (särskilt förr) markerats med mallen {{väldigt lång}}, men på artikelns diskussionssida har ibland konsensus nåtts om att ta bort mallen vid artiklar om ett avgränsat ämne, exempelvis om ett visst språks grammatik. Icke-listartiklar är mycket sällan längre än 200 000 tecken. Det råder även olika meningar om artikellängden överhuvudtaget har någon betydelse. Många utvalda artiklar är mycket långa, men det finns även några tiotal utmärkta artikelserier, där de ingående artiklarna inte behöver vara särskilt långa. Hur läsvänlig och lockande en artikel är beror inte bara på dess omfattning utan även på hur den är strukturerad. Det bör därför råda ett slags balans mellan längd, struktur och möjligheten till en artikelutbrytning som kan stå på egna ben, och är begriplig även för den som inte har läst översiktsartikeln.
För korta artiklar
[redigera | redigera wikitext]En stubbartikel är en artikel som innehåller en tydlig definition av ämnet, en kortfattad beskrivning om vad som är viktigt med ämnet, kategorier och interwikilänkar. En substubb är en artikel som inte ens innehåller detta. Substubbar kan raderas eller infogas i de fall som de inte kan utvidgas med relevant, icke-trivial information.
Ibland kan en stubb inte utökas med relevanta och verifierbara fakta, ens med hjälp av alla tillförlitliga källor. Om en sådan artikel ändå behandlar ett encyklopediskt relevant artikelämne kan den ofta med fördel infogas i en annan artikel enligt ovan.
För långa artiklar
[redigera | redigera wikitext]En artikel bestående av 100 000 tecken wikikod brukar omfatta ungefär 12-25 sidor vid utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. En artikel som är längre än så förbättras med stor sannolikhet om den brytes upp i mindre artiklar, som ett riktmärke.
Tecken på att en artikel börjar bli väl lång kan vara:
- Dålig överskådlighet: Många läsare söker efter detaljfakta i en artikel. Ju längre artikeln blir desto svårare är det att hitta specifika fakta. Detta kan till stor del också motverkas med en tydligare intern struktur. Risk för kvalitetsproblem finns, eftersom få bevakar och kontrollerar allt för detaljerad information.
- Tekniska problem: Risken för redigerings- och visningsproblem ökar med artikelns längd. En artikel som innehåller ett stort antal mallanrop kan bli för lång för att kunna visas. En lång artikel (typiskt flera hundra kiB wikikod) kan understundom ge upphov till mer än 2 097 152 byte kod efter att mallar har expanderats. Då visas ett rött varningsmeddelande om att parser limit har nåtts, och artikeln hamnar i Kategori:Sidor som inkluderar för mycket mallkod. Detta kan inträffa särskilt om varje rad i tabeller innehåller en mall, eller om sidan innehåller många nästlade mallar såsom
{{webbref}}. En lösning är då att ersätta mallar med enklare wikikod. Äldre webbläsare kunde över huvud taget inte redigera dokument större än 32 kiB wikikod. - Lång nedladdningstid: En mycket lång artikel är svår att ladda ner för den som har en långsam internetuppkoppling, och tar dessutom lång tid att rendera i webbläsaren. Exempelvis ger en artikellängd på 100 000 tecken wikikod typiskt upphov till 250 000 byte HTML-kod exklusive bilder, vilket tar 35 sekunder att tanka ned med ett 56 kbit/s telefonnätsmodem utan komprimering. Problemet kan vara märkbart vid mobil access. Notera att artiklar med många högupplösta bilder, t.ex. kartor, kan ta betydligt längre tid ladda ned, så artikellängd är inte den enda faktorn av betydelse.
Det finns givetvis undantag. Vid listor och tabeller, som inte är avsedda för sträckläsning utan för att komplettera andra artiklar med detaljerad statistik, finns acceptans för avsevärt större artikelstorlek. Om artikelämnet är tydligt avgränsat, eller artikeln redan är skriven som en kompakt sammanfattning av fördjupningsartiklar, och allt i artikeln bedöms som viktigt, kan artikeln överstiga ovanstående riktmärke.
Vid för långa artiklar kan mallen {{Väldigt lång}} användas. Om artikeln är för omfattande utan att vara extremt lång mätt i tecken, t.ex. för spretig eller för detaljerad, bör istället mallen {{dela upp}} användas.
Att skapa artikelserier med översiktsartikel och fördjupningsartiklar
[redigera | redigera wikitext]Om en artikel består av många underrubriker, där många är faktatyngda, kan det överskådligheten förbättras genom att bryta ut några stycken till fördjupande artiklar. Då fördjupningsartiklar bryts ut ur en artikel (ibland kallad huvudartikel) på detta sätt bör alltid en sammanfattning av stycket som bryts ut skrivas så att artikeln får karaktär av översiktsartikel. Det kan vara svårt att skriva bra sammanfattningar om man inte har en bred kunskap om ämnet. Dessutom måste man komma ihåg att förklara sammanhanget i den fördjupande artikeln och länka tillbaka till översiktsartikeln, annars blir den obegriplig om man inte hittar den via huvudartikeln. Se Wikipedia:Disposition för sådana artiklar.
Några tekniska fördelar med att dela upp ett ämne på flera kortare artiklar är
- På en mobil enhet kan det vara svårt att söka och manövrera inom en artikel med många avsnitt, och lättare att hoppa mellan korta artiklar.
- Det kan vara lättare att manövrera mellan Wikipedias olika språkversioner om liknande begrepp har artiklar i flera språkversioner.
- I dagsläget kan det tekniskt vara svårt att lägga in flera Wikidata-baserade faktarutor i samma artikel, eftersom mallarna inte alltid tillåter ett annat Wikidataobjekt än artikelns.
- Uppdelning kan underlätta sökning i sökmotorer såsom Google, eftersom fler sökord får egna artiklar, och sökord som inte bara är omdirigeringar utan är namnet på Wikipediaartiklar visas högt upp i sökmotorernas sökresultat.