Sedan 29 mars finns inte längre Lantmäteriets kartvisningstjänst "Kartsök och ortnamn". Det innebär att den fria topografiska webbkartan har en ny adress. Efter lite luskande ser jag att man hänvisar till den nyutvecklade karttjänsten "Min karta". Det är CC-licens vid: "Bakgrunden ”Karta” - när skalangivelsen i det nedre vänstra hörnet i kartan visar 200 m eller högre" (se FAQ). Hoppas någon nu slipper klicka runt på en del andra dåligt uppdaterade hjälpsidor på lantmateriet.se. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 18 maj 2021 kl. 17.55 (CEST)[svara]
Mycket trevligt de nu släppt den fri i viss upplösning. Jag tror det är över 10 år jag har hört om denna att den är fri men inte fri, dvs oklart. Vi kanske inte har så många länkar till den tappade URLen då den ju inte varit klart fri?LarskeYger (diskussion) 18 maj 2021 kl. 18.03 (CEST)[svara]
@Yger: Om det är kso.lantmateriet.se som avses med "den tappade URL:en" så finns det 70 länkar dit, varav cirka 50 från artikelnamnrymden och resten från diskussion- och projektsidor. De flesta går till "kartsok/kos/index.html" eller "ksos" som möjligen ledde till samma ställe.
Dessa länkar används ibland som källa så det är inte självklart att man kan ändra till den nyare "Min karta" utan att undersöka om det som påstås beläggas med den gamla källan också kan beläggas med de nya kartan.
Se till exempel Hålanda socken där denna gamla källan åberopades i samband med att avsnittet om "Roteindelning" las till i augusti 2013. I det stycket står det också "idag" och, som du skrev i en annan redigeringskommentar, "idag är igår i morgon". Det kan mycket väl stämma även "idag-idag", men att bara bot-ändra länken till "Min karta" känns lite vanskligt.
@Yger: Det går bra att ange koordinater i URL:en till den nya kartan. Om man inte gör det kommer man till den plats man sist besökte, baserat på kakorna coordinatex, coordinatey och inzoomat, eller kanske till någon standardplats vilket inte är så relevant. Speciellt om kartlänken används som källa för ett specifikt påstående, som i artikeln Nödinge-Nol, kan det vara bra att komma till den plats på kartan som styrker påståendet. Se min ändring här.
@Yger: Även tidigare har Lantmäteriet publicerat (svårfunna men ändå) hänvisningar till att den topografiska webbkartan haft CC-licens i översiktsläge. Se diff från 2018. CC-licens gäller även för motsvarande rådata, som Edaen och mer tekniska användare än undertecknad haft stor nytta av. Själv tycker jag möjligheten att tillverka skärmdumpar av kartor för olika artiklar är mer praktisk. Att använda den nya "Min karta"-tjänsten som källa är lite mer tveksamt; till skillnad från exempelvis Google Maps och OpenStreetMap syns inte koordinaterna i den generella url:en. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 19 maj 2021 kl. 17.27 (CEST)[svara]
Paracel63I den generella kartfunktionen som syns när man trycker på koordinaten i artikeln så finns en Min karta som är koordinatsatt så man kommer direkt dit man vill. Men som du skriver: det sätt den var använd i artiklar var ingen höjdare, och jag tog också bara bort referensen rakt av på kanske hälften av dem.Yger (diskussion) 19 maj 2021 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Det är 291 artiklar som använder mallen {{Kso}}. "Minkarta" används även av mallen {{Insjöfakta Sverige}} sedan i april då Nasko uppdaterade länkarna där. Den mallen används i 57 555 artiklar!
Jag har nu fått svar från Lantmäteriet som i princip bekräftade min ingång till den här diskussionstråden. Det finns sedan i januari också förenklade användningsvillkor av övriga karttjänster hos Lantmäteriet, vilket förklaras här. Det är nog inget som påverkar Wikipedia, eftersom vi är beroende av CC-licensen för att kunna arbeta vidare med materialet. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 14.40 (CEST)[svara]
Med anledning av Svenskspråkiga Wikipedias födelsedagsperiod, även om det nu är klart att födelsedagen är 21 maj, har vi startat lite aktiviteter. På kalassidan går det att ta del av den utmaning med en sak om dagen som pågår fram till 23 maj och där det finns fina prylar och en unik t-shirt i potten. Under dagarna kommer det även vara en del livesändningar och samtal, och idag (måndag 3 maj) 12.00 kommer Eric Luth och Martin Shibbye att prata om Wikipedia och journalistik med anledning av att det är pressfrihetens dag. Samtalet sänds på youtube och det finns även ett facebookevenemang att dela till alla som kan vara intresserade. Välkomna! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 3 maj 2021 kl. 11.30 (CEST)[svara]
@Axel Pettersson (WMSE): Det är fortfarande aktuellt med pressmeddelande om den dagliga utmaningen under Wikipedias 20 årsfödelsedagsperiod från 3 maj till 23 maj 2021. Därför anser jag att ett pressmeddelande om detta skickas ut fortast möjligt och när vi närmar oss datumet 21 maj kan vi skicka ut ytterligare ett pressmeddelande. Genom att det nu skickas ut ett första pressmeddelande så är massmedia delvis i förväg informerad om vad som komma skall ske den 21 maj. Då är det lättare att få dem att skriva om den 21 maj, om de avstår från att skriva om 20-årsutmaningen under den föregående delen av födelsedagsperioden. Man kan också tänka sig en blänkare till massmedia dagen innan den sista bemärkelsedagen den 23 maj under födelsedagsperioden. All positiv publicitet är bra publicitet för Wikipedia så kan man få massmedia att uppmärksamma Wikipedia en gång, två gånger eller tre gånger under maj månad så är det mycket bra. @Paracel63: Vad anser du som svenskspråkiga Wikipedias presskontakt om detta? --Allexim (diskussion) 5 maj 2021 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Risken är att det blir "övermättat" om man skriver för mycket till pressen (var dag...) dock så läggs det ut på FB var dag nu har jag sett, och dessa "Uppdragsinlägg" kan man dela för att sprida vad som sker. Då kommer det från "gräsrötterna" och ut, vilket kan sprida sig. Jag har delat de två som har varit hittills och uppmanat fler att delta. Adville (diskussion) 5 maj 2021 kl. 19.04 (CEST)[svara]
Hej! I den bästa av världar skulle jag vara mer aktiv omkring det här. Jag har tyvärr för många andra projekt att ta hand om. Samt ett liv utanför Wikipedia. Min roll som presskontakt är i stort sett passiv, i rollen att svara på frågor (eller skicka vidare till någon som vet bättre). Paracel63 (diskussion) 5 maj 2021 kl. 22.18 (CEST)[svara]
Jag vet inte om en "intern" tävling med nio anmälda deltagare är värt tiden att skriva ett pressmeddelande för. Om vi inte ens själva tycker att en utmaning är värd att lyfta till en Wikipedia:MediaWikinotis och på så sätt göra reklam för den på de ställen som vi bestämmer över, varför skulle någon utomstående bry sig om det? ♥Ainalidiskussionbidrag6 maj 2021 kl. 00.10 (CEST)[svara]
Jag är överraskad att inte fler ställer upp. Detta är ett bra sätt att lära sig lite mer om systerprojekten, och samtidigt lyfta fram dem på ex fb så att andra ser vilket arbete som ligger bakom. Adville (diskussion) 7 maj 2021 kl. 18.25 (CEST)[svara]
Media, t.ex. fackpress typ idg.se, skulle kanske uppmärksamma om futuristiska tekniktrender presenteras i samband med 20-årsdagen (i stil med att Wikipedia har gått in i en ny fas tack vare Wikidata och hjälper i allt högre grad AI att förstå världen. Vi skriver för en ny läsekrets, maskinerna. Svenska Wikipedia har tagit en paus i botförfattade artiklar, men Wikidata bidrar med mer och mer automatöversättning av faktarutor och bothämtning av statistik från öppna datakällor.) År 2016 kom en positiv nyhet som nog aldrig nådde svensk press, att Wikipedia leder kampen mot fakenews och på sociala medier, tack vare dess innehållsstyrande regler.[1] Men även katastrofscenarior kan uppmärksammas av media. Typ att Wikipedia dör sotdöden om inte en ny generation Wikipedianer börjar tillströmma, och Wikipedia efterlyser därför unga författar-wannabees. Antal bidragsgivare har stagnerat, men mängden material som behöver underhållas och uppdateras är nu större än någonsin. Tomastvivlaren (diskussion) 15 maj 2021 kl. 13.47 (CEST)[svara]
@Ainali, Adville, Axel Pettersson (WMSE), Paracel63, Tomastvivlaren: Att lyfta fram Wikidata i ett pressmeddelande om 20-årsjubileumet som Tomastvivlaren skriver om här ovan är en mycket bra ide`. Om det skickas ut ett pressmeddelande om det nu så ökar chansen att ett pressmeddelande inför 21 maj om firandet och det nya datumet (som Axel Pettersson skriver om här ovan) blir uppmärksammat. --Allexim (diskussion) 18 maj 2021 kl. 02.09 (CEST)[svara]
@Allexim Jag är inte journalist, men jag har skickat tillräckligt med pressmeddelanden för att ha en aning om att ett dylikt inte kommer att plockas upp av någon och att spenderad energi är slösad. Men om du tror på det så pass att du att du orkar skriva ett utkast så lovar jag ändå att korrekturläsa och skicka det. ♥Ainalidiskussionbidrag18 maj 2021 kl. 08.50 (CEST)[svara]
Jag är emot att vi skickar pressmeddelande. Vi fick god respons i januari blev omskrivna som seriösa och det skall vi vara tacksamma för. Tidningarna lär inte vara intresseras skriva igen bara en kort tid efter och jag anser det ger ett oseriöst intryck att skicka ut pressnotiser stup i kvarten. Och det är väl paracel63 som är vår presstalesperson som är den som skall skicka om det skall ske.Yger (diskussion) 18 maj 2021 kl. 09.55 (CEST)[svara]
Ja, ett pressmeddelande skickat av mig skulle självklart ha mig som privatperson som avsändare, inte som representant för något. Samtidigt tycker jag inte att vi ska påtvinga Paracel63 att också behöva vara presstalesperson för att han gått med på att vara presskontakt. Det är två olika uppgifter/roller (aktiv vs. passiv) som passar olika personer olika bra och som i stora organisationer hanteras av olika anställda. ♥Ainalidiskussionbidrag18 maj 2021 kl. 17.51 (CEST)[svara]
Paracel63 som är vår presstalesperson skriver här ovan att han har tyvärr för många andra projekt att ta hand om samt ett liv utanför Wikipedia och att hans roll som presskontakt är i stort sett passiv. Då är det ju mycket bra att Ainali är vänlig nog att dela den bördan genom att åta sig att skicka ut ett pressmeddelande. --Allexim (diskussion) 18 maj 2021 kl. 21.22 (CEST)[svara]
Paracel63 har getts mandat av gemenskapen att agera presstaleseperson för denna, Ainali har inte getts mandat att agera för gemenskapen. Vi har sedan i ett annat fall, uttalat att paracel63 vid behov kan ta hjälp av föreningens presstalesperson.Yger (diskussion) 18 maj 2021 kl. 21.30 (CEST)[svara]
Lite petigt kanske, men sidan heter Wikipedia:Presskontakt och inkluderar inga vanliga proaktiva sysslor som en presstalesperson brukar ha, bara de vanliga passiva, reagerande, som en presskontakt brukar ha. Om vi vill att rollen ska ha en aktiv funktion bör det framgå i nästa omval, med någon slags förväntning på att genomföra utåtriktad verksamhet (till skillnad från att bara svara på mejl och telefon om någon journalist skulle råka höra av sig). Och återigen, skulle jag skicka något skulle jag självklart inte försöka utge mig för att representera någon annan än mig själv. (Vem som helst får ju skicka pressmeddelanden vartsomhelst närhelst de önskar som privatperson.) Men det här är hur som helst bara en teoretisk tankeövning fram tills att någon annan faktiskt skriver pressmeddelandet, för det kommer jag inte lägga någon energi på. ♥Ainalidiskussionbidrag18 maj 2021 kl. 23.40 (CEST)[svara]
För er information: Jag har baserat på en mall på enwp skapat en ny mall {{Statiska radnummer}}. Den används i sorterbara tabeller för att ge ett radnummer som inte sorteras. Användbart i tabeller där man har flera sorterbara kolumner och man önskar att se rangordningen beroende på vad man sorterat på, t ex de 10 största kommunerna med avseende på folkmängd, yta, befolkningstäthet. Mallen används i Lista över svenska tätorter, där den gamla lösningen med en separat tabell till vänster om huvudtabellen skapade problem på smala skärmar, de båda tabellerna kom rejält i osynk. Jag lade även till den i Lista över Sveriges kommuner. Lägg gärna till den i andra tabeller av samma slag! --北山 Kitayama (diskussion) 13 maj 2021 kl. 08.17 (CEST)[svara]
Jag tycker det var tråkigt att alla listor över kända svenskar födda i andra länder togs bort. Jag missade diskussionen på Bybrunnen i februari pga en off-wiki-period då. Det har även tagits upp på Malldiskussion:Sveriges_demografi#Borttagna_minoritetsgrupper. Har det diskuterats ordentligt nån annan stans, eller skett en "omröstning" så att alla som kan ha synpunkter verkligen har fått chansen att tycka till?
Var det många med icke svenska rötter, eller såna som har bidragit till listorna, som har varit med i diskussionen? Har ni som har många nysvenskar omkring er en uppfattning om vad de tycker om att radera listor över kändisar inom deras folkgrupp? Finns det verkligen många exempel på kändisar som inte vill synas på en sån lista?
I rasistiska nätdiskussioner skrivs ofta påståenden som att inte en enda känd/framgångsrik person i Sverige kommer från det eller det ursprungslandet. Där har dessa Wikipedia-listor haft en viktig mission att visa att det finns det visst.
Enwp m.fl. wikipedior har fortfarande kategorin en:Category:Swedish_people_by_ethnic_or_national_origin, och har kvar en del listor över kända personer från andra länder i Sverige. Har vi ett koncensusbeslut på att inte ha en sån kategori på svwp? Hur kan wikidata och andra Wikipedior ha dessa listor och kategorier när inte vi tycker att källäget är tillräckligt starkt?
Nej, detta har vi som sagt redan diskuterat. Det enda källa vi har till detta är födelseland, inget finns vilka som vill räknas till olika grupper och då är det integritetskränkande att som utomstående utifrån födelsenamn stämpla någon som tillhörande en grupp (även om de själva i något tillfälle yttrat sig om detta). I min nära omgivning har jag personer födda i annat land: som absolut inte vill bli kopplade till det, då de flydde från landet (Jugoslavien (Kroatien), Ungern) eller är adopterade som barn. Personer som kom hit som småbarn och bara vill bli associerade till en landgrupp i sammanhang de själva väljer (Slovenien). Personer som kommer från ett annat land (Australien) men kulturellt känner sig höra till en kultur från sina äldre släktingar (Walesare). Och den som mest ser sig som tillhörande en annan landgruppkultur är född i Sverige med estnisk far och norsk mor och är oerhört aktiv inom både dessa kulturer. Samt en flykting från Syrien som vill bara vill bli associerad med sin etniska grupp (som är landoberoende) absolut inte landet. Skönt dessa indelningar nu är borta, i artikeln om individen går det sedan nämna dessa saker mer nyanserat Yger (diskussion) 15 maj 2021 kl. 16.07 (CEST)[svara]
@Larske: Vad beror missanpassningen på? Vilka tekniska lösningar finns rent hypotetiskt på sikt? Skapa kategorier, söka ut listor från wikidata:s nationalitets-property i biografi-mallen, eller att återgå till etniciteter?
Yger: Wikidata och mall:Faktamall biografi WD anger t.ex. att Jerzy Sarnecki är född i Polen och har svensk nationalitet. Borde det i konsekvensens namn också tas bort eller döljas?
@Tomastvivlaren: Det som på verktygssidan kallas för "missanpassningar mellan..." är inget annat än en iakttagelse av det faktum att mallen finns på sidor som den inte länkar till och/eller länkar till sidor som inte innehåller mallen. Det behöver inte vara något fel, men det normala är att en navigationsmall finns på, och bara på, de sidor som den har länkar till och att detta sköts manuellt.
Det finns fortfarande en kategori, Kategori:Migration till Sverige, i vilket de artiklar "Personer i Sverige födda i..." som du nämner återfinns.
När det gäller "personer från..." har vi 54 426 personartiklar, varav 43 506 om män, 10 715 om kvinnor och 5 om övriga, som ligger i kategoriträdet Kategori:Svenskar efter geografisk tillhörighet.
För drygt fyra år sedan, den 24 mars 2017, gjorde jag en Listeria på liknande tema. Den listar personer med svensk nationalitet som är födda i andra länder än Sverige, sektionerad per födelseland (från Algeriet till Österrike-Ungern) och för varje land sorterad på födelsedatum. Den tuffade på i 41 månader med dagliga uppdateringar (om något ändrats i Wikidata) och växte från cirka 1 500 personer i drygt 100 länder till cirka 3 000 personer i 130 länder.
Den 24 augusti 2020 tog ListeriaBot en "paus". ListeriaBot återkom med sin "version 2" den 16 november 2020, men den versionen är tyvärr inte bakåtkompatibel med den tidigare versionen med avseende på hanteringen av parametern section i mallen {{Wikidatalista}} och jag har inte lyckats kringgå detta. Sedan dess är listan alltså inte längre uppdelad per land och därmed ganska oöverskådlig.
Här är länkar till några versioner av sidan då Listerian fungerade som önskat samt till senaste version:
25 mars 2017 1 530 personer födda i 104 länder (den första versionen där även personer utan bild togs med)
24 augusti 2020 3 045 personer födda i 130 länder (den senast fungerande)
31 mars 2021 3 052 personer födda i ? länder (den senaste versionen som alltså inte har en fungerande sektionering per land och sortering)
Är det någon som har lust att försöka få version 2 av ListeriaBot att fungera som version 1 gjorde genom att skruva på SPARQL-frågan och/eller mallparametrarna?.
Mer än 3 000 personer på en sida är nog lite för mycket, men att göra en Listeria per artikel "Personer i Sverige födda i X" skulle vara fullt möjligt, se Sandlådan för ett exempel med svenska personer födda i Chile.
Fungerade det ens när det fungerade? Carl August Dohna född i Königsberg på 1600-talet hamnade i sektionen för Kejsardömet Tyskland, trots att objektet om Königsberg sa att det då låg i Preussen. Ja, den saken har inte ändrats i objektet sedan dess. 62 mm (diskussion) 16 maj 2021 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Den SPARQL-fråga som användes för Listerian tog inte någon hänsyn till om landstillhörigheten för födelseorten har ändrats genom tiderna. För orter som tillhört olika länder vid olika tidpunkter verkar det som om ett godtyckligt värde av de som finns användes vid sektioneringen efter land även när en sådan gjordes.
Allt detta bygger alltså på att egenskapen land (P17) för en ort har givits lämpliga bestämningar i form av startdatum (P580) och/eller slutdatum (P582) där så är lämpligt.
Även om så är gjort i ovan nämnda exempel så är det inte gjort i alla fall. Om vi tittar på Fredrik Christoffer Dohna (Q5623136), alltså fadern till Carl August Dohna (Q5623128), så är han född 1664 g.s. i Karwiny (Q927279), men för den orten finns det bara Polen (Q36) som land. Den som känner sig manad och har kunskaperna får gärna stoppa in vilket/vilka andra länder som denna ort har tillhört innan Polen (Q36) bildades för att slippa denna anakronism. Eller så är det kanske rätt med Polen även före 1918?
Här visas egenskapen land (P17) med giltighetsintervall för de tre ovan nämnda orterna:
Jag har gjort en Listeria som är begränsad till personer födda före 1800, det blev 547 personer, eftersom ListeriaBot verkar svårflörtad när det gäller att få med alla drygt 3 300 personer trots att den tidigare versionen av ListeriaBot klarade upp till 8 000 poster. Den har också en kolumn för land istället för sektioneringen som jag inte har lyckats få att fungera.
Länk till Sandlådan med en Listeria begränsad till de 547 personer som är födda före år 1800 (där ni säkert kan hitta fler anakronismer eller andra konstigheter)
[Avindenterar] Jag stödjer Larskes förslag på att lägga in automatgenererade listera-listor i slutet på Personer i Sverige födda i Chile och liknande artiklar. Inte i alla artiklar på en gång dock eftersom jag hittade några felaktiga födelseorter, sammanblandade bröder och avsaknade medborgarskap i Wikidata som jag fick åtgärda innan jag skapade mina listor. man bör kontrollera i Sveriges folkbokföring och i de gamla raderade listorna.Tomastvivlaren (diskussion) 16 maj 2021 kl. 23.08 (CEST)[svara]
Artiklar av typen Personer i Sverige födda i Chile tycker jag mest är knepiga för att de antingen är brist på globalt perspektiv (om det bara är "Personer i Sverige födda i X som skapas) eller för att det blir väldigt många artiklar (vi skapar alla tänkbara kombinationer av "Personer i [Land X] födda i [Land Y]"), ungefärligen 200x200 st. Kanske är det en droppe i vårt artikelhav och okej, men vi ska i så fall ha det uttalat att artiklar av typen Personer i Gambia födda i Senegal är precis lika relevanta. ♥Ainalidiskussionbidrag21 maj 2021 kl. 10.47 (CEST)[svara]
20 år med svenskspråkiga Wikipedia, hur har arbetet som wikipedian förändrats?
I morgon är det 20 år sedan förste redigeringen gjordes och det är samtidigt drygt 15 år sedan jag själv gjorde min första. Den största skillnaden jag upplever från då är arbetsklimatet. Jag minns tiden från före 2010 som präglad av ungdomlig yra, full med vilda, destruktiva diskussioner med några bidragsgivare som blev evighetsblockerade (och sedan återkommit som "hus"troll) pga POV pushing och dåligt uppträdande. Jag upplever att vi sedan dess fått en alltmer sansad och seriös samtalston, samtidigt som jag upplever vi nu är många äldre/pensionärer som inte brusar upp i onödan. Vi är också nu färre universitetsstuderande, som det var många i början, och lite färre bidrag (men många tacksamma ämnen är nu täckta) men bidragen är numera mer oproblematiska och klart bättre källförsedda. Mognare och lugnare, men på sitt sätt kanske lite mindre "spännande"?Yger (diskussion) 20 maj 2021 kl. 09.01 (CEST)[svara]
Tyvärr har vi en stor mängd artiklar som skapades runt 2009-2010 som nu ligger för fäfot, trots att texten inte längre stämmer. Artiklar om företag är oftast rejält inaktuella. --北山 Kitayama (diskussion) 20 maj 2021 kl. 10.03 (CEST)[svara]
(redigeringskonflikt) Jag hör väl till dem som är lite bekymrad över minskande bidrag, mindre engagemang och färre nytillkomna. Samtidigt är det ju helt klart annat som blivit bättre, och balansgången mellan att vara tillåtande och öppna kontra att hålla på vår struktur och vårt regelverk är ju inte alltid lätt. Men jag menar att personer som inte har förstått hur wikipedia fungerar ofta klassas som oförtjänt klassas om "troll". Sedan har jag ju förståelse för att det ibland behövs alexanderhugg för att få arbetsro och kunna ägna oss åt konstruktivt arbete. Men vi borde kunna ifrågasätta oss själva mer. Att diskussioner numera oftare kan föras i en sansad ton är något jag uppskattar.FBQ (diskussion) 20 maj 2021 kl. 10.06 (CEST)[svara]
Inom mitt specialområde, patrullering, upplever jag faktiskt vi blivit fler. Dessutom mycket kompetentare än tidigare och klart bättre att bemöta både nya osäkra och att bemöta trasselsuddare. Och antalet nya artiklar/dag har legat på samma nivå i sju/åtta år, men som du och Kitayama påpekar, är det ingen rusning att systematiskt fräscha upp sortiment av gamla alster, medan det sker många bra spridda uppdateringar och kompletteringar av gamla artiklar.Yger (diskussion) 20 maj 2021 kl. 10.43 (CEST)[svara]
Jag känner att min 13-åriga karriär må vara lite för unik för att kunna ge ett vettigt svar. Visst, arbetsklimatet kom att förändras en hel del under 2010-talet, samtidigt som jag själv växte in i arbetet efter ett par ängsliga år i början. Det är dock trist att det fortfarande förekommer sådana här bemötanden (vederbörande tycks förvisso ha koll på vissa rutiner, men behöver inte alls betyda trolleri), och hur den negativa tonen vägde över den positiva för Katti98 ifjol, bara för ett par exempel. Mycket har förbättrats, men finns också mycket kvar att jobba på. /Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 11.20 (CEST)[svara]
Ett större intresse för nya alster än att förbättra gamla sådana kanske ligger i att somliga artiklar faktiskt saknar utvecklingspotential i brist på fler/nya relevanta uppgifter, och när man lagt mycket möda på att finna källor som senare går hädan t.ex. i och med döda länkar blir det svårt med ny motivation när info tas bort eller mallas med källbrist... /Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Som vanligt (det har inte förändrats) är Wikipedia fantastiskt men inte perfekt. 2009 började vi källbehovsmalla artiklar, efter ett 00-tal i Vilda västerns tecken. Därefter har vi stabiliserats och professionaliserats, genom stabilt inflöde av nödvändiga artiklar och en god nivå på patrulleringen. Vi har också stabiliserat antalet administratörer, vilket jag ser som ett hälsotecken i ett samarbetsprojekt av den här storleken. Dagens nykomlingar märker snart att det är ett mer etablerat uppslagsverk, och 5 miljoner sidvisningar om dagen visar att svwp är en ganska etablerad del av dagens medie- och kunskapssamhälle.
00-talets ämnesprojekt har i de allra flesta fall överlevt sig själva alt. dött ut av brist på deltagare. Enstaka undantag finns, däribland wp:KVH. På enwp finns det fler intressenter i varje ämne, så där lever de flesta ämnesprojekten vidare. Däremot har vi fått bra styrfart kring ett antal andra ämnesöverskridande projekt som (vill jag tro) gör stor nytta. Det inkluderar wp:MNA, wp:MUPP OCH wp:VT, vilka mår hyfsat bra, nu sju, åtta respektive 16 år senare. Vi har även sjösatt ett "Faddrar 2.0"-gränssnitt, som effektivt slussar nybörjarfrågor till folk som kan svara på dem.
Rent tekniskt har vi (liksom Wikipedia i stort) en del utmaningar, och den största är nog skillnaden mellan dator och mobil (en allt större del av läsandet). Wikidata har varit till stor hjälp med att sprida fakta mellan språkversioner, och endera året får vi nog också se de första globala mallarna.
Innehållsmässigt är kanske den största utmaningen att gå från en (delvis ouppdaterad) faktadatabas till en encyklopedi av professionell rang. Det kräver att fler ämnesexperter engagerar sig på Wikipedia, för att göra basartiklar i allsköns ämnen till något annat än stubbar. Det behövs ämneskunskaper för att bygga ut den typen av artiklar, och det saknas ofta. Men förhoppningsvis går det ändå åt rätt håll, genom att svwp baserat på mängden läsare (tack, Google!) konkurrerat ut NE och genom sin stabilitet ändå nått en ökad trovärdighet bland allmänhet och institutioner. Mina två ören… Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 13.15 (CEST)[svara]
Att en del artiklar blir inaktuella är kanske inte hela världen, i varje fall inte om det finns daterade källor som talar om när uppgifterna var aktuella. Men det jag ser som allvarligt är (ja, jag vet att jag har sagt det förut...) att viktiga artiklar med många läsare inte uppdateras. Frankrikes historia sträcker sig med få undantag fram till år 2000 och är nästan utan källor. Historieavsnittet i Frankrike (i genomsnitt nästan 500 läsare per dag) är bara ett par stycken långt och det sista namn som nämns är Charles de Gaulle. För att bara ta ett par exempel. Jag vet inte hur vi ska åtgärda detta, men det oroar mig och jag ser också att det misskrediterar Wikipedia som helhet.--Chandra Varena (diskussion) 20 maj 2021 kl. 13.19 (CEST)[svara]
En period frestade det mig att försöka översätta kvalitetsfyllda/uttömmande artiklar från andra språkversioner, men gick in i väggen litegrann för allt jobb det innebar. /Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 13.27 (CEST)[svara]
En skillnad mot från ca 10-15 år sedan är att det sällan blir lika hetsiga namngivningsdiskussioner utan ett mer pragmatiskt förhållningssätt har mognat fram. Ett sorgebarn är dock kvalitetsmätningen där runt 47 300 artiklar är märkta med "källa behövs", där skulle det behövas en redovisning i olika underkategorier i vilka specifika kvalitetsbristmallar som används för att mer systematiskt kunna beta av dessa. Ricjac20 maj 2021 kl. 13.49 (CEST)[svara]
Från Skapa till Underhålla? I någon mån, ja. Andra i den här diskussionen har vittnat svwp:s stabilitet respektive svårigheten att höja basartiklar till en vettig nivå. Det innebär att vi fortfarande i mångt och mycket har ett kvantitativt fokus, där vi lyfter fram och premierar nya artiklar. Jag skulle själv önska att fler intresserade sig för wp:REK, för den kvalitetsnivån räcker långt. Det sviktande intresset för att få fram Utmärkta och Bra artiklar (det är glest mellan utnämningarna), ser jag som en naturlig följd av att vi har för få ämneskunniga skribenter. Att lyfta en artikel till rekommenderad nivå är oftast mycket enklare och ger fler ringar på vattnet i kvalitetsarbetet. :-) Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Att vi har för få ämneskunniga skribenter kanske ligger i att en majoritet patrullörer hellre varnar/upplyser folk om intressekonflikter än skriver en välkomnande återkoppling...? /Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 15.24 (CEST)[svara]
Förslag på lösningar: fler skribenter (via utåtriktade insatser och välkomnande av nykomlingar), och att vi som ser bristerna (och vet något om ämnet) kavlar upp ärmarna då och då. Man kan också komma långt genom riktade insatser. Exempel: i mina egna tävlingsarrangemang brukar jag ofta ge dubbla poäng för veckans basartikel, och artiklar som Centralafrika, Atlanten, Antarktis, Sydamerika och Centralamerika har fått kvalitetslyft under respektive vecka. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 14.11 (CEST)[svara]
Men i detta är det ingen skillnad över de 20 år sedan. Så sa vi då, under hela tiden till nu och nu. Så vi känner samma sorts stress över det. Jag vill återkomma hur det fungerar som Wikipedian, och då anser jag ett mer sansat diskussionsklimat är en mycket stor förbättring, som just är möjliggörande att bibehålla och rekrytera nya Wikipedianer. Och i stället för Kitayamas, "från skapa till underhålla", känner jag mer "från skapa till patrullera", som ju är en typ av underhåll. Och detta ser jag gör att innehållet kvalitetsmässigt inte degenererar eller tom blir bättre. Och även kankse kan ge fler nya bidragsgivare. Rent underhåll, typ att gå igenom artiklar om alla fotbollsklubbar i lägre divisioner och aktualliera dessa, är fortsatt svårt at se, medan vi ser många som underhåller artiklar om företag och skådespelare då nog de själv gärna vill ha akuellt data i sina Wikipediaartiklar.Yger (diskussion) 20 maj 2021 kl. 14.34 (CEST)[svara]
I helhet är jag mycket mer tillfreds och nöjd med det mesta vad gäller arbetet och encyklopedins framfart, och känner sällan press och stressmoment, nuförtiden jämfört med för 10> år sedan. Bra f.ö. att frågan lyftes fram. /Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 14.57 (CEST)[svara]
Gillar Press och stress är sällan en bra reaktion på sakernas tillstånd. Wikipedia kommer att fortsätta vara som ett något bättre urval av Internet. Vi kommer att få än fler (i "bästa" fall 100 miljoner fler) artiklar att behöva uppdatera och patrullera. Men det är bara ett problem om man gör det till ett problem. Wikipedia hjälper mig dagligen, i min verksamhet som korrekturläsare och översättare, och den gör det jobbet mycket bättre nu än när jag började skriva här för drygt 13 år sedan. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 15.27 (CEST)[svara]
Nu kom vi en bit från ämnet, men... Min bättre hälft (icke-svensk) arbetar som översättare och har stor nytta av Wikipedia i det arbetet för att förstå svenska företeelser, i synnerhet interwiki till hennes eget språk ökar precisionen i översättningen. --北山 Kitayama (diskussion) 20 maj 2021 kl. 15.52 (CEST)[svara]
Spännande diskussion att ta del av! På söndag anordnar Wikimedia Sverige en social tillställning (digitalt..) för den som är hugad, där vi bland annat kommer lämna en del tid och utrymme för diskusison och tankar kring dåtiden, nutiden och framtiden! Finns tid och länk här och även ett Facebook-evenemang här. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 21 maj 2021 kl. 09.21 (CEST)[svara]
Vad gäller "arbetet som wikipedian", så har nog min roll här varit väldigt olika vid olika tidpunkter. När arbetet gått för långt ifrån mitt eget intresse, har jag inte trivts alls. Det viktigaste intresset, som varit konstant sedan starten, är intresset av att lära sig. Intresset har aldrig varit att städa upp efter andra. Det har heller aldrig varit att få guldstjärnor och andras gillande. (Därför är jag också obefintlig på sociala medier.) 62 mm (diskussion) 21 maj 2021 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Det största problemet med Wikipedia är alla faktafel vi har. Dessa är av tre typer. (i) Inaktuella uppgifter som varken är uppdaterade eller daterade. Det är exempelvis okay att ha en gammal utdaterad befolkningsuppgift om året anges, men inte annars. (ii) Faktafel utan källhänvisningar. Sådana fel är svåra att kontrollera och ligger då ibland kvar. Det är ofta bäst att ta bort sådana uppgifter om de inte kan snabbt verifieras. (iii) Uppgifter med en källhänvisning där källan har faktafel. Detta sista är enligt mina observationer det största problemet. Vi har fokuserat mycket på källhänvisningar, vilket är bra, men det är ännu viktigare att se till att faktauppgifterna är korrekta. För geografiartiklar är GeoNames en stor bov, och i LSJbot artiklarna vimlar det av faktafel. Det finns också ibland faktafel i exempelvis dagstidningar, forskningsrapporter och websidor. Så, det räcker alltså inte att hitta en källa för en uppgift. Det är ännu viktigare att se till att den källbelagda uppgiften är korrekt. Här är några tips för det:
Kolla ursprungskällor, som ofta är mer tillförlitliga än sekundära Källor.
Kolla mer än en källa, där de är oberoende av varandra.
Jämför med uppgifter i wikipediaartiklar på andra språk, och kolla deras källor. Använd dock inte som automatisk bekräftelse då den kan vara baserad på samma felaktiga källa.
Kolla om källan i sin tur är källbelagd.
Bedöm om uppgiften är rimlig. För en liten sjö mitt i en storstad är det exemplevis inte rimligt att området runt omkring består av savannskog, vilket en wikipediaartikel påstod.
Bedöm källans trovärdighet. Har källan haft rätt eller fel om andra saker?
För existerande artiklar, bedöm om wikipediaskribenten är kunnig på området. Jag kan exemplevis en hel del om Nicaragua, men inte så mycket om Panama.
Om uppgiften är kontroversiell, verifiera den alltid med uppgifter från den "andra sidan". Om uppgifterna är motstridiga, gå till ursprungskällan. Om det inte går att dubellverifiera kontroveriella uppgifter från varandra oberoende källor bör de raderas.
Källor som ligger nära i tid, rum och person är ofta mer tillförlitliga.
Att verifiera källbelagda uppgifter är speciellt viktigt för uppgifter om sentida och mindre kända händelser. För välkända historiska händelser har felaktiga uppgifter oftasts sorterats bort över åren.
Av ett uppslagsverks alla kvalitetskriterier är korrekthet den allra viktigaste, och viktigare än exemplevis omfattande täckning, fullständighet, relevans, POV, fluff, kategorisering eller stavning. Kanske detta kan bli fokus under vårt tredje decenium. Det är ett fantastiskt arbete som alla wikipedianer gjort de senaste 20 åren, och på många områden är kvalitén otroligt hög. Ett stort grattis till alla, ny som gammal! Martinogk (diskussion) 22 maj 2021 kl. 06.53 (CEST)[svara]
Jag skulle önska att Wikidata användes lite annorlunda. T.ex. att man hade en kategori data och sedan ett antal redaktörer som ansvarade för dem. Som exempelvis varje år importerade SCB:s befolkningssiffror på tätorter och utöver den importen så accepterades inte andra redigeringar i den kategorin. Det finns många kategorier fakta som är ren torr data som med viss periodicitet uppdateras. Att göra som idag att alla kan redigera allt utan någon särskild ordning tror jag däremot inte på./Machatjkala (diskussion) 22 maj 2021 kl. 08.23 (CEST)[svara]
Det är vad som sker redan. Larske uppdaterar regelbundet rådata i WD objekten om svenska kommuner, distrikt och församlingar och jag följer sedan mha Listerialistor upp alla ändringar som sker i dessa artiklar. Och där jag på de två åren jag följt detta inte sett en enda klotterattack för dessas befolkningssiffror.Yger (diskussion) 22 maj 2021 kl. 08.36 (CEST)[svara]
När väl objekten blivit uppstädade och har elementära data och detta källbelagts, så är min uppfattning att det sker inte så mycket illa med objekten. Det är när de är ofärdiga, dåligt källbelagda och det är lite ambivalent uppfattning om vad objektet handlar om som kaoset tenderar att sprida sig. Så "adoptera" en kategori sidor på Wikidata och städa upp dessa! Det är mycket värt. Jag har i mån av tid jobbat i över ett år med norska kommuner och det börjar bli ganska hyfsat där nu. Exempelvis: när "ordfører" nu uppdateras, görs det nu på ett helt annat sätt än för ett par år sedan. Det är källbelagt, källa anges och mandatperiod och partitillhörighet anges. Det är skillnad mot tidigare när man bara slängde in ett objekt i P6 som stämde med vad som stod på nowiki, utan att ens alltid ha koll på om det är rätt person man lagts till, och inte någon annan med ett liknande namn.
Bra att det uppmärksammas. Fel kommer alltid att förekomma i viss mån, men många kan enkelt undvikas genom att exempelvis motarbeta originalforskning och att använda sig av källkritik, oberoende av källtyp. Men på svenskspråkiga Wikipedia är det så mycket fokus på att rangordna och avråda från källtyper, istället för källkritik och hjälp att hitta en godtagbar källa. Blir det för svårt för bidragsgivare lär det vara många som struntar i källor eller tar första träff på Google. Jag har påtalat det i många år utan framgång. För det måste vara enkelt att belägga uppgifter, för alla bidragsgivare är inte forskare med erfarenhet och alla uppgifter går inte att belägga med alla typer av källor. Att inte minst få bidragsgivare att själva inse vikten av källkritik och att ange källa. Kanske till och med tycka att det är kul att lägga till källor med källverktyget. Att det både kan vara enkelt att både hitta källor och att ange dem. Att det inte bara blir pekpinnar och hänvisningar till omfattande dokumentation.
Många har säkert inte så stor vana av källangivelser eller kanske inte ser behovet när det bara är en uppgift och kanske en uppgift som de själva känner sig säkra på. När folk är oeniga om en uppgift i det verkliga livet är det säkert många som tar upp mobilen och googlar, men hur många är det då inte som går på första träff och utan att kontrollera utgivare och källor. Det händer också att någon, ofta oinloggad, ändrar en uppgift på Wikipedia utan källa med motiveringen att den är felaktig, trots att den inte är felaktig. Där gäller det att vara uppmärksam direkt när ändringen sker, för det kan vara svårt att upptäcka senare om man inte råkar gå igenom just den artikeln noggrant av någon anledning.
Datum missas ofta till statistik, kritik, nyheter och annat. Istället är det skrivet som att det kommer stå sig för evigt. Ju längre tid som går, desto mer missvisande kan det bli. Jag har försökt att förtydliga på hjälpsidor när man bör ange datum och hur det kan göras och att lägga till det i efterhand när jag ser att någon har missat det. Det kan andra också hjälpa till med. Och ser man någon gammal källös uppgift som kräver källa ska man inte vara rädd för att radera den. Om det inte är en uppgift med akut källkrav bör man ändå uppmärksamma bristen. Helst med en källmall, men att ta upp det på diskussionssidan är bättre än att bara ignorera det.
Att göra en kunskapsbedömning av bidragsgivare är inget som vi ska ägna oss åt. Istället ska vi fokusera på uppgifterna och källorna. Ibland sker slutsatser om bidragsgivare utan bidragsgivarens inblandning, vilket lätt skapar fördomar och irritation hos den som blir anklagad. Istället är det bättre att vid behov ta en vänlig diskussion, särskilt om det är en inloggad användare. Då kan man höra sig för vad som har hänt och diskutera hur det kan göras bättre i fortsättningen utifrån bidragsgivarens möjligheter. Där måste man också skilja på om användaren är irriterad för att den inte förstår och tycker att det verkar krångligt, eller om det är för att den inte vill acceptera. Det bästa är att få bidragsgivaren med sig och själv inse värdet, inte mot sig. Man får ha i åtanke att IP-adresser sällan svarar på inlägg och att det kan vara många som delar på IP-adressen. Men bidragshistoriken ska man ändå dra nytta av.
Wikidata och botar har också del i bristfälliga källor, som när andra språkversioner används som källa eller det allt för ofta hänvisas till originalverken.
Det är alltså viktigt att man dels vidtar åtgärder när man upptäcker fel, om det nu är att tillföra en (bättre) källa och nödvändiga kompletterande uppgifter, ifrågasätta en uppgift eller att radera den. Men också att upplysa och hjälpa bidragsgivare som är i behov av det men kanske inte själva inser det, inte vågar fråga om något eller inte vet hur eller vem de ska fråga om saker. Det är något som alla kan hjälpas åt med, inte bara förtroendevalda och faddrar. /Kyllo|kontakt| 22 maj 2021 kl. 10.01 (CEST)[svara]
Grattis till min primära kunskapskälla sedan gymnasieåren; minst lika glad/tacksam som då över allt som finns att lära, och över möjligheten att dela med sig av sin kunskap! /Mvh Vostok (disk.) 21 maj 2021 kl. 23.15 (CEST)[svara]
Jag letade på WP:Mallar utan att finna något om det, men jag undrar om det finns någon praxis för vilken ordning vi lägger mallar i de fall det finns både en faktamall och man ska lägga en informationsmall högst upp, ex. om källor eller relevans. Det kanske inte är någon jättegrej men det påverkar ju ändå utseendet i artikeln om man lägger informationsmallen ovanför eller under faktamallen. Finns det något som vi kommit överens om? – MaolDB21 maj 2021 kl. 23.17 (CEST)[svara]
Normal ordning brukar vara: 1. Särskiljning, för de som egentligen vill någon helt annanstans och är helt ointresserade av den här artikeln. 2. Varningsmallar.3. Faktamall. Detta för att varningsmallarna kan gälla även faktamallen, och gör dessutom att de stör layouten i mindre grad.
Den är framarbetad under många år i syfte att artiklar bör ha en enhetlig uppbyggnad, att läsningen ska störas så lite som möjligt (oavsett webbläsare och skärm) och att det ska finnas viss logik som gör det lätt att hitta i artiklar och förstå vad som avses. Observera att den bara gäller svenskspråkiga Wikipedia och att andra språkversioner kan ha en annan standard. /Kyllo|kontakt| 22 maj 2021 kl. 10.29 (CEST)[svara]
Jag tycker mig se en rädsla för att använda omdirigeringar och det känns onödigt. För en tid sedan bestämde vi att Svenska Hockeyligan skulle stavas med versalt 'H'. När jag började ändra länkar hittade jag ganska många länkar av typen [[Svenska hockeyligan|Elitserien]]. Om man använder omdirigeringar istället skulle vi slippa ändra länkarna varje gång artiklar byter namn. Ändå ser jag då och då att länkar av typen [[Elitserien i ishockey|Elitserien]] byts ut till den första varianten vilket bara kommer leda till att vi måste ändra länken varje gång namnet byts istället för att bara ändra omdirigeringen. Det känns som väldigt bortkastad tid tycker jag. /Machatjkala (diskussion) 20 maj 2021 kl. 18.37 (CEST)[svara]
Håller också med, texten i artikeln bör inte påverkas av vad det finns för artiklar. Skulle vi i framtiden skriva en ny artikel om det gamla namnet så blir det fellänkat ifall någon har ändrat texten i befintliga artiklar istället för att använda omdirigeringen. – MaolDB20 maj 2021 kl. 20.10 (CEST)[svara]
Finns ovanstående (försök till) praxis beskrivet någonstans i våra hjälpsidor? Jag hittar inget om det här eller här. Jag tillhör dem som "förkortar" "länkserier", när jag märker att en länk går till en omdirigering (i ett eller flera led). Det tycker jag är en service till läsaren, som slipper en omväg till målartikeln. Men det är bra att det här diskuteras, eftersom det verkar som att vi tänker olika. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Paracel63: Ja, såklart måste man rätta omdirigeringar om målartikeln flyttas men detta var mer om att man försöker eliminera omdirigeringar helt, vilket är helt fel enligt min mening och skapar eventuellt dubbeljobb enligt Machatjkala. DIEXEL (diskussion) 21 maj 2021 kl. 00.38 (CEST)[svara]
Dubbla omdirigeringar bör i allra högsta grad undvikas men så länge alla omdirigeringar pekar rätt så ser inte jag heller några problem med att länka till nån av dom. Sabelöga (diskussion) 21 maj 2021 kl. 01.59 (CEST)[svara]
Jag vet inte om det finns beskrivet någonstans, men vi kan föra in det. Jag ser det som en service till läsaren att de finns kvar. Klickar jag på en länk som säger Elitserien och hamnar på Svenska Hockeyligan så kanske jag undrar varför. Med en omdirigering får man en liten förklaring längst upp. Jag hade gärna sett att den var större, men den finns i alla fall. Dessutom slipper vi ändra länken varje gång vi byter namn på en artikel. Det skulle kunna bli väldigt tidsödande med alla ligor, lag och arenor som byter namn hela tiden. Dubbla omdirigeringar tas bort av diverse botar som gör det jobbet inom ett dygn efter en flytt och det fungerar hur bra som helst. Jag kan inte komma på något fall där det inte skulle fungera, men det finns säkert något så det kan vara dumt att ha det som en hård regel, bättre som rekommendation./Machatjkala (diskussion) 21 maj 2021 kl. 10.07 (CEST)[svara]
Okej, så det här rör ämnen av typen "ligor, lag och arenor" (som ju ofta byter namn)? Annars har vi ju många andra typexempel, med folk som gifter sig, har pseudonymer, flyttas till växtens eller djurets trivialnamn, länder som byter namn och händelser med flera kända benämningar. I regel omnämns de i ingressen med de tidigare, senare eller alternativa namnen i fetstil eller kursiverat. Elitserien nämns (nu kursiverat, för att förtydliga) i ingressen till Svenska Hockeyligan. Det vore bra om de viktigaste slutsatserna i den här tråden senare kan föras in under en egen rubrik i wp:Omdirigeringar; annars riskerar vi nog att få samma diskussion igen om ett tag. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 21 maj 2021 kl. 10.23 (CEST)[svara]
@DIEXEL: Jag kanske är trög idag. Men vad är skillnaden mellan "rätta omdirigeringar om målartikeln flyttas" och "eliminera omdirigeringar helt"? Tycker vi att Elitserien i ishockey är en bra länkning, eller gäller det generellt för länkningen i uppslagsverket? Paracel63 (diskussion) 21 maj 2021 kl. 10.28 (CEST)[svara]
För mig är den stora skillnaden att om man skriver [[Svenska hockeyligan|Elitserien]] måste vi in och ändra varje gång artikelnamnet ändras. Människor som byter sitt namn bör vara samma sak som ett lag som byter namn. Alternativa namn, synonymer och liknande kan oftast förväntas vara bestående och då tycker jag den som skriver kan välja vad de använder själva./Machatjkala (diskussion) 21 maj 2021 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Omdirigeringsupplysningen som ges när läsaren hamnar i en artikel med ett helt annat namn än länktexten är av stort värde anser jag. Omdirigeringen finns där och fungerar, varför länkar dit systematiskt ska avlägsnas förstår inte jag heller. På mobilen är upplysningen en flytande dialogruta, det får det gärna vara på datorn också. 95.195.145.19321 maj 2021 kl. 11.05 (CEST)[svara]
Men Paracel63! 1. "Okej, så det här rör ämnen av typen "ligor, lag och arenor" (som ju ofta byter namn)? Annars har vi ju många andra typexempel, med folk som gifter sig, har pseudonymer, flyttas till växtens eller djurets trivialnamn, länder som byter namn och händelser med flera kända benämningar." Detta berör inte enbart sport men man måste väl börja diskussionen nånstans eller? Detta är lika mycket om folk/företag/organisationer/orter/länder/whatever som byter namn. 2. "rätta omdirigeringar om målartikeln flyttas" = målartikel flyttas och de redan lagda omdirigeringarna som omdirigerar till det gamla uppslagsordet/namnet, vilket måste åtgärdas eftersom de går inte till målartikeln. "eliminera omdirigeringar helt" = precis som Machatjkala tar upp här, att man tar bort och ersätter omdirigeringarna helt när man skriver in målartikelns aktuella uppslagsord/namn, vilket är helt fel enligt mitt tycke och som orsakar eventuella framtida dubbeljobb, när redan användare har skapat omdirigeringarna, enligt Machatjkala! Förstår du nu då, Paracel63? DIEXEL (diskussion) 21 maj 2021 kl. 11.58 (CEST)[svara]
Tyvärr inte. Vi rättar länkar dagarna i ända på Wikipedia. Och vi skriver om historiska företeelser, som kan beskrivas i artiklar som flyttats. Vi som använder VisualEditor för att skapa länkar, presenteras en lista med artiklar (samt markerade omdirigeringar) som alternativ. Att i det valet välja en omdirigering för den historiska företeelsen – och inte den faktiska artikeln – behöver motiveras. I ovanstående fall är det kanske begripligt, eftersom vi har många artiklar om ishockeyspelare som berörs. Men varje val att länka till en eller annan omdirigering behöver motiveras. Så inte folk som undertecknad försvårar för andra, när syftet och metoden faktiskt är standard. Paracel63 (diskussion) 21 maj 2021 kl. 13.13 (CEST)[svara]
Paracel63: Vad är det som försvårar för läsaren? Det enda som jag kan tänka mig att försvåra är om artikeln inte tar upp att de gamla namnen, annars inte. Nu använder jag Elitserien som exempel, i ingressen så står det "Svenska Hockeyligan (SHL) är en professionell ishockeyliga och den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Ligan har spelats sedan säsongen 1975/1976, men då under namnet Elitserien." och i faktamallen under parametern "tidigare" "Elitserien (till juni 2013)". DIEXEL (diskussion) 21 maj 2021 kl. 13.32 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Jag förstår inte heller vad som försvårar och undrar om vi inte talar förbi varandra här. Om jag skriver Elitserien i Visual Editor och gör det till en länk så brukar det inte vara svårt att hitta Elitserien i ishockey som alternativ. Något mer arbete blir det om man ska hitta Svenska Hockeyligan./Machatjkala (diskussion) 21 maj 2021 kl. 13.50 (CEST)[svara]
OK. Glöm mina inlägg, om de krånglar till det. Jag skulle dock uppskatta en tydlig förklaring i wp:Omdirigeringar för när det är okej (eller önskvärt) att länka till omdirigeringar. Allt gott, så glömmer jag den här diskussionen (pinga mig inte mer). Paracel63 (diskussion) 21 maj 2021 kl. 14.02 (CEST)[svara]
Jag har lite svårt att se poängen med att länka till en omdirigering om man ändå ska skriva en annan etikett. Det blir lite som att länka [[Brittiska flottan|Royal Navy]] när det finns en omdirigerin åt andra hållet (Brittiska flottan => Royal Navy). Om den etikett man vill ha redan är en omdirigering till rätt artikel så är det ju bara att länka till den och se glad ut. /ℇsquilo21 maj 2021 kl. 14.06 (CEST)[svara]
Esquilo Anledningen kan t.ex. vara att man skriver i artikeln Elitserien i ishockey 2000/2001. Då vill man kanske ha en länk till huvudartikeln Elitserien i ishockey under etiketten Elitserien. Sedan bytte Elitserien namn till Svenska hockeyligan och då är det alla enklaste att länken ligger kvar som den var från början. Gör den inte det utan ändras till [[Svenska hockeyligan|Elitserien]] får det konsekvenser nästa gång artikeln byter namn. När vi bestämde oss för att skriva Svenska Hockeyligan istället fick vi gå in och ändra en gång till. Det hade inte behövts annars./Machatjkala (diskussion) 21 maj 2021 kl. 16.47 (CEST)[svara]
Det finns botar som justerar gamla omdirigeringar när sidor flyttas. Jag ser därför inte riktigt poängen med att hålla på att ändra länkar om inte omdirigeringen direkt raderas eller återanvänds till något annat. 62 mm (diskussion) 21 maj 2021 kl. 16.58 (CEST)[svara]
Man bör endast ändra länkar om det tidigare artikelnamnet blir exempelvis en förgreningssida. Ibland delas artiklar upp och då är det ett hästarbete att reda ut länkarna när de inte går direkt till det rätta namnet. Jag hittar nästan dagligen hänvisningar som går fel på grund av rädslan för rödlänkar och för att gå via en omdirigering. Tostarpadius (diskussion) 23 maj 2021 kl. 18.14 (CEST)[svara]
Speciallogotyp med anledning av svenskspråkiga Wikipedias 20-årsfirande
Nu i maj fyller svenskspråkiga Wikipedia 20 år, vilket kommer att firas. (I januari fyllde hela Wikipedia 20 år.) Det har föreslagits att vi i samband med firandet i maj låter Wikipedia-logotypen högst upp till vänster få ett annat utseende under en period för att uppmärksamma 20-årsjubileet. Det finns för närvarande två förslag, en guldlogotyp (till vänster nedan, som vi kan kalla logotyp A) och en mer återhållsamt förändrad logotyp (till höger nedan, som vi kan kalla logotyp B).
Man kan tänka sig att vi använder den ena eller den andra eller först använder den ena och senare den andra eller ingen speciallogotyp alls. Man kan även ha synpunkter gällande vilken tidsperiod vi ska använda speciallogotypen. Det finns förslag såsom 1–31 maj, 3–23 maj, 17–23 maj och 21 maj. Vi skulle behöva komma fram till ett beslut väldigt snart, helst senast måndag 3 maj, eftersom vissa tycker att vi bör börja använda speciallogotypen den dagen. Svensson1 (diskussion) 1 maj 2021 kl. 14.32 (CEST)[svara]
GeMet har föreslagit en mindre justering av utformningen av banderolltexten i guldlogotypen (se här till höger), så att den följer banderollen på ett mer naturligt sätt, vilket jag tycker verkar bra. Vi behöver väl ingen extra omröstning om det. @Yger, Ainali, Boivie, Blåmes, Ternarius, Dr Bowser, GeMet, Lantgård, Marcus.linneberg: Jag pingar er nio som redan röstat om en viktig förutsättning som jag inte nämnt: Logotypändringen planeras att genomföras genom att lägga ett ärende på Phabricator. Vi har blivit ombedda att göra så. Sådana ärenden utförs måndagar–torsdagar. Det innebär att under maj kan byte av logotyp endast genomföras dessa 17 datum: 3–6, 10–13, 17–20, 24–27 och 31. Ingen förändring kan alltså ske 21 maj, som vissa önskat. Svensson1 (diskussion) 1 maj 2021 kl. 19.13 (CEST)[svara]
Kommer loggorna att på något sätt laddas upp separat via Phabricator? Annars måste vi hitta nån som kan hellåsa dem på Commons under tiden. ✍️GeMet 💬 den6 maj 2021 kl. 01.13 (CEST)[svara]
Mitt förslag är guldlogotypen 21 maj och logotyp B resten av veckan (dvs 17–23 maj). I andra hand guldlogotypen den 21 maj enbart. / TernariusDisk1 maj 2021 kl. 16.32 (CEST)[svara]
Ternarius har bäst förslag tycker jag. Dock tycker jag det ser märkligt ut med texten på banderollen. Jag föreslår ändring enligt bilden till höger. ✍️GeMet 💬 den1 maj 2021 kl. 16.59 (CEST)[svara]
Jag håller egentligen med Yger när vederbörande säger att guldloggan bör reserveras för en dag (=födelsedag), men om nu inte det går, som jag tolkar Svensson1:s information, väljer jag (motvilligt) guldlogga hela veckan 17–23 maj. Däremot har jag inget att invända mot GeMets ändringsförslag. / TernariusDisk1 maj 2021 kl. 19.36 (CEST)[svara]
Jag röstar på guldloggan (med text som följer banderollen). Det ska synas att här firas det 20 år, och kan den bara bytas vissa dagar, så får vi ha den flera dagar. Min lilla åsikt... :-) // Zquid (diskussion) 1 maj 2021 kl. 20.43 (CEST)[svara]
Guldlogotypen, eftersom den sticker ut mer. Exakt dagar tycker jag är mindre väsentligt, men längre än en dag för att många fler ska uppmärksamma det och mycket hellre i förskott och på dagen än senare. /Kyllo|kontakt| 8 maj 2021 kl. 23.02 (CEST)[svara]
Går det av olika skäl inte att byta logga dagen efter "födelsedagen" så röstar jag för att den byts tillbaka så kort som möjligt efter. /Kyllo|kontakt| 8 maj 2021 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Omröstningen har nu pågått i en vecka och det är väl dags att agera i enlighet med den. De flesta vill att speciallogotypen visas i en vecka, 17–23 maj (men några vill visa den betydligt längre). Alla vill använda guldlogotypen (förutom en som inte angett vilken speciallogotyp den önskar). Några vill att guldlogotypen endast används en dag och att den mer återhållsamt förändrade speciallogotypen används övriga dagar. Dessa personer är dock i minoritet och det är inte heller möjligt att få byten utförda de veckodagarna, fredag och lördag. Endast måndag–torsdag kan byte ske. Sammanfattningsvis tolkar jag resultatet som att vi ska börja använda guldlogotypen Wikipedia-logo-v2-se-20-years-(alt).svg (den med GeMets modifiering) måndagen 17 maj och återgå till den vanliga logotypen måndagen 24 maj. Svensson1 (diskussion) 8 maj 2021 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Det känns som en rättvis sammanfattning. Då bör vi få till en phabricator ticket helst före torsdag så att utvecklarna hinner läsa den och vara beredda på att genomföra bytet på måndagen därpå. ♥Ainalidiskussionbidrag9 maj 2021 kl. 00.04 (CEST)[svara]
@Svensson1, Ainali:Gillar Vet inte vem som man skall tacka för att ni/du/någon har fixat så guldlogotypen med texten "Wikipedia Tjugo år på svenska" har kommit upp. Därför skriver jag här så att den som har gjort det förhoppningsvis läser detta - Tack! --Allexim (diskussion) 18 maj 2021 kl. 01.25 (CEST)[svara]
Jag försökte flytta Bank-id (disk • historik • logg) till Bank-ID (disk • historik • logg) men jag hade inte behörighet för att det finns en omdirigering ivägen på den sidan, så jag kollar här vad ni andra tycker. Enligt skrivreglerna (initialförkortningar) så ska initialer skrivas med versaler, det gäller väl även artikelnamnen? Så Bank-ID bör väl vara korrekt benämning på artikeln? Detta hade diskuterats tidigare och då har man kommit fram till att artikeln skulle döpas om från BankID till Bank-id. – MaolDB18 maj 2021 kl. 22.28 (CEST)[svara]
Du har rätt, det är något annat än initialer jag syftar på. Jag tänkte på SMHI, som ju skrivs med versaler i och med att man uttalar bokstäverna för sig och det borde väl gälla lite detsamma med ID? Jag kanske tänker fel. – MaolDB18 maj 2021 kl. 22.38 (CEST)[svara]
SMHI är en initialförkortning. SAOL betraktar id som ett ord. "id id:t el. id:n; pl. id:n hellre än ID [i`de långt e] ID:t el. ID:n; pl. ID:n " och rekommenderar alltså id hellre än ID. --北山 Kitayama (diskussion) 18 maj 2021 kl. 22.39 (CEST)[svara]
Jag tänkte mig att id var en förkortning av identitet snarare än ett ord. Om id är ett ord dock, håller jag med om att nuvarande namnsättning fungerar bra. – MaolDB18 maj 2021 kl. 22.41 (CEST)[svara]
Noterar att SAOL är från 2015. Svenska ordbok som är från 2021, och tydligen publicerad på webben idag, skriver "id eller ID" utan att rekommendera det ena eller andra, se [2]. Plumbum208 (diskussion) 18 maj 2021 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Jag tänker såhär: id eller ID är båda OK. Här är det en specifik tjänst, och då bör även sättet de som tillhandahåller den skriver på vägas in. De skriver "BankID", vilket naturligtvis inte är OK eftersom vi försöker undvika puckelnamn. Men skall vi göra ett val så bör nog "Bank-ID" ses som det som ligger närmast ursprungsnamnet.
Bank-ID är nog en bättre lösning än Bank-id (och definitivt bättre än BankID). Med "Bank-ID" förtydligas det faktiska uttalet (['i:ˌde:], inte ['i:d]). Man slipper därmed en möjlig feltolkning av Bank-id som bank-id (dvs. ett förnumstigt svar på frågan "Vad gör de på banken efter tre?"). id = verksamhet, flit. Paracel63 (diskussion) 19 maj 2021 kl. 17.39 (CEST)[svara]
Till skillnad från fisken id så uttalas ID som i-de, och förkortningar som uttalas bokstav för bokstav ska skrivas med versaler. /ℇsquilo20 maj 2021 kl. 09.20 (CEST)[svara]
Instämmer med ovanstående. Vi wikipedianer har olika åsikter om när/om det är läge att övergå från XX till xx för initialuttalade förkortningar. Det är därför vi hittar både cd och CD i våra artiklar (jag brukar skriva det sistnämnda). En del skriver nog lp, medan jag bland annat av tydlighetsskäl skriver LP. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 12.51 (CEST)[svara]
Man kan byta ut "ska" mot "bör" om man vill, i alla fall när det gäller ID och CD, men när det gäller LP gör risken för förväxling med IP att det är berättigat med ett "ska". /ℇsquilo
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Verkar rimligt. Mitt exempel var nog illa valt. Det är ett faktum att det ofta står 1 L (och inte 1 l; jämför 100 ml) på förpackningar. Ett ensamt l kan lätt tolkas som I (i många typsnitt).--Paracel63 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 17.10 (CEST)[svara]
Jag håller med om andejons' resonemang att Bank-ID ligger närmre ursprungsnamnet än Bank-id. Finns det någon eller några som ställer sig emot en flytt av sidan till Bank-ID? – MaolDB20 maj 2021 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Som varumärke har jag inga allvarliga invändningar, men som begrepp tycker jag "id" passar mycket bättre. Sedan undrar jag hur Esquilo uttalar det som björnar ligger i på vintern. 62 mm (diskussion) 20 maj 2021 kl. 17.55 (CEST)[svara]
Ja, jag är emot flytt. Vi ska inte låta artikelnamnet påverkas av hur en företagslogotyp är utformad, utan följa svenska skrivregler. Trenden i svenska språket är att allt fler ord skrivs med gemener i stället för versaler. Det skulle inte vara så bra om vi gick i motsatt riktning. TT nämner här exempel på ord som varit förkortningar, men som nu uppfattas som självständiga ord och som de därför skriver med gemener. Bland exemplen finns bl.a. id (eller mer exakt id-kort), cd, dna, mc, pc, pm, sms och vd. Svensson1 (diskussion) 20 maj 2021 kl. 18.53 (CEST)[svara]
I det här fallet verkar det dock vara mer än bara företagslogotypen som påverkar. Det är uppenbart ett fall där det går att skriva varumärket på flera olika sätt, borde vi inte då försöka att namnge artikeln så nära det läsarna förväntar sig? – MaolDB20 maj 2021 kl. 19.59 (CEST)[svara]
När vi ändå är inne på ämnet. Om man anser att Bank-id är korrekt benämning och att vi skall vara konsekvent med initialförkortningar så bör alla artiklar som har (TV-serie) i artikelnamnet isåfall flyttas till (tv-serie). – MaolDB24 maj 2021 kl. 22.04 (CEST)[svara]
Hur implementerar man tvåfaktorautentisering i Wikipedia?
Ja, det är lite svårt är det, man får ladda ner en authenticator-app (som exempelvis Google Authenticator) där man får sin kod. Men det var så pass krångligt, bland annat när jag redigerade från andra enheter, så jag stängde av det. EPIC (diskussion)22 maj 2021 kl. 13.02 (CEST)[svara]
När man slår på det får man några koder att skriva. Jag kan inte nog rekommendera att man sparar dem och minns var man har dem. Appen kan bli osynkad, utöver det här med att mobilen kan sluta fungera och så vidare, vilket har hänt mig en gång hittills, och det finns inget bra system för att återställa tillgången till konton, vilket är varför det inte är tillgängligt för alla. /Julle (disk.) 27 maj 2021 kl. 23.37 (CEST)[svara]
Hello! I'm sorry for posting in English, I don't speak Swedish. There is an article that was deleted at the English Wikipedia for being a hoax, but it still exists on the Swedish Wikipedia. The article in question is Glamoč flygplats. Thanks for your help! :) Wizzito (diskussion) 22 maj 2021 kl. 19.17 (CEST)[svara]
Intressant upptäckt. Vad som syns från luften är en raksträcka på riksväg M15, strax norr om själva Glamoč. Raksträckan är bredare än riksvägen i övrigt, vilket antyder tidigare bruk som flygfält/startbana. Vid norra änden av raksträckan finns ett antal militära flyghangarer, vid den södra änden ett antal utplånade flyghangarer samt resterna av en möjlig militär flygbas. Anläggningen verkar tidigare ha använts av Nato (det var 2–3 inbördeskrig i krokarna, om någon minns…). Möjligen är det här fortfarande en fungerande "reservvägbas". Se även motsvarande vägbassystem i kalla krigets Sverige. Mina två ören. :-) Paracel63 (diskussion) 23 maj 2021 kl. 18.12 (CEST)[svara]
Ja, jag tänkte just säga att det inte fanns något skäl att tro att det skulle handla om något hoax. Men, utan källor spelar det kanske mindre roll.FBQ (diskussion) 23 maj 2021 kl. 19.20 (CEST)[svara]
Det är en vägbas, en "flygraka". En vägbas är inte en flygplats, det är ingen hoax på svWP utan en felaktighet i källan. Och artikeln beskriver inte en vägbas, och knappt en flygplats heller. Så en radering är helt korrekt. LittleGun (diskussion) 26 maj 2021 kl. 08.38 (CEST)[svara]
Utifrån vad jag minns om geonames så fungerar det så att man får välja en etikett att klistra på ett objekt. Tror inte geonames har etiketter för "flygrakor", utan personen som lade in detta klistrade troligen in det som kändes närmast. Vet inte ens om etiketten heter "airport". Men annars är det ju inte ovanligt att etiketter blivit fel på grund av språkliga missförstånd. Sedan har de översatts från sin engelska till en svensk etikett som fått dem att glida ännu längre från ursprungssyftningen.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 10.22 (CEST)[svara]
För kännedom kan meddelas att gravsajterna finngraven.se och gravar.se har slagits samman. Samtliga länkar till finngraven.se har därvid upphört att fungera. /Annika (diskussion) 29 maj 2021 kl. 22.33 (CEST)[svara]
Tack för informationen. Vi har bara ett mindre antal länkar till finngraven.se direkt i wikitexten, men ett större antal artiklar är ändå drabbade genom att det finns länkar som bestämning till egenskapen gravplats (P119) för ett större antal Wikidataobjekt som i och med sin koppling till svwp-artiklar som använder mallen {{Faktamall biografi WD}} drabbas av denna länkröta.
Länk till sökning som ger en lista på (just nu 23, varav 16 i artiklar) förekomster av extern länk till finngraven.se i svwp.
Länk till fråga som ger en lista på (just nu 224) svwp-artiklar som via mallen {{Faktamall biografi WD}} importerar länkar till "finngraven.se" från något av objekten i föregående lista.
Är det någon som känner till om den sammanslagna webbplatsen känner något ansvar för de url:er till finngraven.se som inte längre fungerar och erbjuder något stöd för att översätta dessa till fungerande länkar?
Finns överhuvudtaget alla gravar som vi hade länkar till i finngraven.se att finna idag i gravar.se? Jag försökte utan framgång att söka på Anders Gernandt.
Här är 800 sidor på Wikipedia med länk till Finngraven. Här är 1 080 länkningar, där länken dock i många fall egentligen ligger i Wikidata. Povel Ramel är ytterligare ett exempel på en person som fanns inlagd på Finngraven.se, men som inte finns inlagd på Gravar.se. Svensson1 (diskussion) 30 maj 2021 kl. 21.35 (CEST)[svara]
Aah, jag missade tydligen att www måste stoppas in i sökfrågan. Då blev omfattningen av problemet genast större med 800 "handkodade" länkar i svwp-artiklarna. Tack Svensson1 för kompletteringen. Larske (diskussion) 30 maj 2021 kl. 22.29 (CEST)[svara]
Jag tror jag har ältat detta med Larske förut att många gravlänkar är inte persistenta och detta var en ny "möjlighet" att 2 siter slås ihop. Jag kollade några stickprov och det fanns inte håller lagrade på internet archive.
ett en:antipattern jag ser är att ex hos svenskagravar.se att hela gravplatsen kan laddas om. Det gjordes med Uppsala gamla kyrkogård som vi har > 700 kopplingar till
"Gravrätten har återgått till upplåtaren" när det uppstår på svenskagravar.se så tar dom bort den unika identifieraren och graven blir bara "fritextsökbar hos dom"
jag pratade med svenskagravar.se för några år sedan om att vi behöver stabila urlar men dom förstod inte frågan och svara "våra url:ar är stabila tills vi laddar om hela gravplatse"
Min tro/ tanke är att man kanske skulle aktivera en bot som ser till att källan finns på internet archive men det har jag inte testat och hjälper inte i detta fall när saker redan kanske redan försvunnit
Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu":
A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp
D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp
E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
Vid månadsskiftet fanns en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.
Fel av typ E: Artikeln Konstförfalskning är, sedan 1 maj, inte längre kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp, men flaggas fortfarande som Rekommenderad artikel i Wikidata.
Vill också göra oss uppmärksamma på att vi har 3510 omdirigeringar som är kopplade till Wikidata, men där wikilänken inte är markerad som "avsiktlig omdirigering" på Wikidata. 62 mm (diskussion) 1 juni 2021 kl. 07.10 (CEST)[svara]
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (58 stycken) respektive utökningar (30 stycken) under maj. Här stod Kuriosatempel och Hans Frörum för insatserna, bland annat via ett stort antal artiklar med koppling till travsport och rymden. Totalt listades under förra månaden 316 nya och 66 utökade artiklar i projektet. I listningen för april inkluderades de allra flesta av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.
Nu är det juni, och vi kan rösta på maj månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 71 nya och 20 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 juni 2021 kl. 01.37 (CEST)[svara]
Jag skulle jättegärna se att vi slog på betafunktionen "Diskussionsverktyg", som default. Den beskrivs här: Svara-funktionen "Diskussionsverktygs" redigeringskommentar. Den lägger till blålänken "Svara" efter varje signatur. Det ser lite rörigt ut i början men man vänjer sig snabbt. Det är 323 användare som har den påslagen och den fungerar riktigt bra. Riktigt bra.
Den gör mest nytta för nya användare eftersom den fixar indrag, signering och är enkel att peka på. Det är därför jag tycker den ska vara default. Jag är säker på att det går att göra det möjligt att slå av den för de som absolut inte vill ge den en chans.
Jag har den aktiverad och är inte säker på om jag själv kommer fortsätta att använda den, men jag tycker att den gör sitt jobb bra. Den underlättar nog för många nya, så jag stödjer absolut ett sådant beslut. – MaolDB27 maj 2021 kl. 08.29 (CEST)[svara]
Hur länge har du haft den på? Jag trodde inte heller jag skulle använda den, men det gick löjligt snabbt att vänja sig och nu är den dessutom förbättrad. LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 08.43 (CEST)[svara]
Jag aktiverade den för någon dag sedan. Visualeditor har jag aldrig tyckt om, men det är mycket möjligt att man vänjer sig vid detta. – MaolDB27 maj 2021 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Jag satte i gång den som prov nu. Stor fördel slippa räkna kolon och spara tid med att inte behövas signera. Det är dock lite annorlunda och det brukar Tostarpadius ogilla. Yger (diskussion) 27 maj 2021 kl. 08.55 (CEST)(inlagt med "nya" funktionen)[svara]
Yger: Jodå, den tillåter pingning. Du använde "VisualEditor-lik-mode", då fungerar inte wikitext. Men det går att kopiera in wikiformaterad text eller länka till Tostarpadius på VisualEditor vis. Väljer du inmatning med "Wikitext" uppe i högra hörnet hade det inte blivit "nowiki" och det hade fungerat. Däremot lägger den alltid in inlägg sist, så detta har jag gjort på gamla sättet.--LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 09.05 (CEST)[svara]
Notera att "sammanfattningsrutan" öppnar sig om du vecklar ut "Avancerat". Så kan man skriva valfri sammanfattning. Den är sen utfälld även nästa gång du klickar "Svara". LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 08.59 (CEST)[svara]
Hur länge har denna betafunktion funnits? Detta system kanske hanterar redigeringskonflikter bättre än den vanliga redigeraren? Hoppas på det i alla fall! – MaolDB27 maj 2021 kl. 09.08 (CEST)[svara]
Vad den gör är att den tjöttar in inlägget. Det är både bra och dåligt; indeteringen blir fel och man kan lätt missa att det skett inlägg parallellt. Men man slipper hantera konflikten on the fly, det går ju att "städa" efteråt, och man slipper leta upp egna texten i det lite yxiga gränssnittet vid redigeringskonflikt och försöka kopiera den. LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 09.14 (CEST)[svara]
Nej LittleGun, den indenterar rätt, det vill säga att den indenterar så att det är tydligt vilket inlägg du svarade på (du svarade ju inte på inlägget du fick konflikt med, för det kände du ju inte ens till när du tryckte på Svara). Många användare gör ju fel (kanske av vana eller lättja) och bara indenterar senaste inlägget +1 kolon istället för att räkna hur många kolon det inlägget man tänkte svara på har. Man ska ju inte svara på det senaste inlägget annat än om det är ett direkt svar på det. ♥Ainalidiskussionbidrag27 maj 2021 kl. 11.00 (CEST)[svara]
Njae. Jag flyttar till indenteringen vid redkonflikt. Ibland lägger jag in den under inlägget jag svarade på med ett extra indrag. Ibland under det jag krockade med, då med extra indrag. Beroende på var det passar bäst. Så visst, programvaran gör "mekaniskt" rätt, men den vet ju inte vad som faktiskt är bäst (tydligast) efter att jag sett vad jag krockade med. Så från mitt perspektiv blir det "fel", och det kan jag fixa efteråt enklare än on the fly som jag brukar göra. LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Jag har för mig att den här svara-funktionen alltid lade till inlägget med mekaniskt rätt antla indrag allra längst ned. Men mina senaste har inte hamnat längst ned, utan direkt under det jag svarade på. LittleGun (diskussion) 27 maj 2021 kl. 11.48 (CEST)[svara]
Som det borde göras alltså. Att slentrianmässigt lägga sitt inlägg längst ned och med ett extra indrag är inte alltid rätt. Inte ens ofta rätt. Om man inte har ett direkt svar på den "tråden" är det egentligen "fel". "Korrekt" vore att anpassa inlägget till någon annan mer lämplig kandidat av startade trådar, och om inga sådana finns svara på originalinlägget med endast ett kolon. (Och nu tack vare verktyget blir det svårare att göra fel på detta sätt. Hurra!) ♥Ainalidiskussionbidrag27 maj 2021 kl. 12.01 (CEST)[svara]
Jag visste inte att "Nytt ämne" också fick en ny layout när man hade denna funktion aktiverad. Där har vi en rad som kanske skulle behöva översättas till svenska om vi ska aktivera det som default. – MaolDB27 maj 2021 kl. 09.23 (CEST)[svara]
@LittleGun Gör en "avancerad sökning". Välj bort alla namnrymder utom MediaWiki och skriv in meddelandet du vill ändra. Om du kommer till en sida som slutar med /en går du till sidan som slutar med /sv istället. 62 mm (diskussion) 27 maj 2021 kl. 10.03 (CEST)[svara]
Tack!
Det som översatts till "Titel", borde ändras till "Rubrik", vet du var den finns med? Jag översatte så här
"Please provide a title för your disussion topic. If you click 'Lägg till ämne', your topic will be added without a title"
till
"Ange gärna rubrik till ditt diskussionsinlägg. Om du klickar på 'Lägg till ämne', kommer inlägget läggas till utan rubrik"
Nej, jag vill inte bli av med de som vill se vad ni sysslar med. Jag vill att det ska finnas ett default sätt att redigera kod, och jag vill att det ska vara VisualEditor. Jag tror inte det kostar något manfall alls, tvärtom till och med. LittleGun (diskussion) 28 maj 2021 kl. 23.32 (CEST)[svara]
Men det är en annan fråga. Här handlar det om en "svara-funktion" som du aldrig testat och jag tippar att du inte gett visual editor någon tid alls heller. LittleGun (diskussion) 28 maj 2021 kl. 23.34 (CEST)[svara]
Jag har inte givit det mycket tid, det får jag erkänna, eftersom det är mycket mer komplicerat enligt min mening. Koden kan jag och skriver in direkt (har för länge sedan tagit bort alla störande knappar i rutan). Men blir jag tvungen kanske jag provar det trots allt. Jag förstår dock inte varför man inte kan få fortsätta med det gamla hederliga sättet. Min grundinställning är att så länge det finns människor som vill använda en äldre version skall de få göra det, så länge det inte handlar om situationer där sammanhanget kräver att alla gör likadant eller, när det gäller datoranvändning, den tekniska utvecklingen omöjliggör det. Tostarpadius (diskussion) 29 maj 2021 kl. 07.13 (CEST)[svara]
Den där ryggmärgsreaktionen, att inte ens sätta sig in i vad det är, men ändå deklarera att det är värdelöst och onödigt är oerhört frustrerande och diskvalificerande. Det är att spotta Edmund Burke i ansiktet.
Jag tycker det vore mycket bättre med ett default sätt att redigera artiklar, och jag tycker det för närvarande bästa sättet är VisualEditor. Jag vet inte hur de samspelar, men kan tänka mig att wikikod kunde finnas som ett "överkurssätt", som att programmera och redigera mallar eller skriva LUA-kod till exempel. Att ha två olika default-sätt är opedagogiskt för nya användare.
Om jag vore nybörjare tror jag tvärtom att jag skulle uppskatta friheten att välja hur man redigerar. Att jag inte tror på Visual Editor beror inte på en ryggmärgsreflex utan på att spåren förskräcker, som jag skrev ovan. Jag har sett tillräckligt många usla resultat av dess användning för att våga skriva som jag gör. Tostarpadius (diskussion) 29 maj 2021 kl. 13.04 (CEST)[svara]
Nåt exempel sista halvåret? Aldrig behövet korrigera syntax efter någon som skrivit Wikikod? LittleGun (diskussion) 29 maj 2021 kl. 15.04 (CEST) Tråden handlar om svara-funktionen. Jag startar en tråd på Wikipediafrågor för jag vill förstå vilken fruktansvärd skada det är VisualEditor ställer till.[svara]
Bör väl gå i inställningar? Även om den är påslagen så behöver man inte använda den, utan kan fortfarande använda det gamla sättet (detta inlägg skriver jag med den på, men förra diskussionsinlägget jag skrev idag var på det vanliga sättet), så du kan köra på som vanligt om du vill. MVH Adville (diskussion) 27 maj 2021 kl. 22.09 (CEST)[svara]
Tostarpadius, det enda som händer är att det skapas en länk efter varje signatur, som ser ut så här: [svara]
Det förfular litegrand enligt mig men man vänjer sig. Men det gör att texten blir ännu mer kodlik, så du kanske till och med uppskattar det. Utöver det förändras ingenting alls.
Om du väljer att klicka på länken så visar sig en redigeringsruta i texten. I den kan du redigera med wikikod, om du vill. Skillnaden är att du slipper: Gå upp till rubrik för att aktivera redigering (men du kan när som helst ångra att du använde svara-funktionen och avsluta det genom att gå upp och klicka på redigera wikitext, i rubrik eller högst upp). Du slipper lägga till antal kolon+1 (men du kan använda kolon för att utöka indrag), du slipper skriva fyra tilde för att signera (men om du skriver fyra tilde så skrivs bara en signatur ut).
Jag är ganska säker på att till och med du skulle uppskatta funktionen om du gav den en chans. Du får också en "on-the-fly-förhandsgranskning" för det du skriver under redigeringsrutan.
Även om du tycker kod är allra roligaste med att svar på diskussionsinlägg så är det kanske inte att bläddra fram och tillbaks till "redigera-knappen" eller klicka förhandsgranskning och bläddra fram och tillbaks mellan den och din inmatning? Men, det kanske det är för dig, vi är alla olika. Och jag är helt för att främja minoritetsåsikter, men det finns en gräns. I synnerhet i det här fallet när det tydligt visats att nya användare lättare kan agera på diskussionsinlägg. LittleGun ::::(diskussion) 28 maj 2021 kl. 08.23 (CEST)[svara]
Jag får fundera på detta. Jag är inte emot framåtskridande, utan resonerar som Edmund Burke (jag har citerat detta många gånger förr): "Viljan att bevara och förmågan att förbättra är vad jag kräver av en statsman. Allt annat är tarvligt som tanke och farligt som handling." Det är alltså när man vill förändra till varje pris för att man tror att status quo alltid är det sämsta alternativet jag reagerar. Men jag erkänner villigt att det finns funktioner som införts de senaste tolv åren som varit till hjälp. Kopplingen till Wikidata är en sådan, även om jag alltjämt anser att vi bör vara restriktiva med att hämta data direkt därifrån, bland annat därför att det gör våra artiklar svårare att redigera. VisualEditor ser jag däremot inga fördelar med. Vestigia terrent, enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2021 kl. 08.49 (CEST)[svara]
Du tycker inte en statsman borde verka enligt "Live and let live" alls? Statsmän ska sätta ner foten och säga "Som jag tycker eller inte alls!" Du ser inga fördelar med VisualEditor. Använd inte den då. Visar sig VisualEditor överlägset kommer Wikitext att ryka. Då visade sig Status Quo vara sämre, och du hade helt enkelt fel. Det är när man obstinat vänder sig mot minsta lilla försök att förändra, utan att ha en aning om i fall Status Quo är det bästa som jag reagerar. Och jag är en mycket gammal hund med stora problem att sitta. LittleGun (diskussion) 28 maj 2021 kl. 09.01 (CEST)[svara]
Jag upptäckte en sak nu när jag startade en tråd på WP:WF. Det är inte uppenbart om jag redigerar mha VE eller wikitext när man använder den här funktionen. Det gjorde att inlägget höll på att se väldigt märkligt ut. För vad gäller VE håller jag med Tostarparn, det är ett j-a s-t. 62 mm (diskussion) 28 maj 2021 kl. 09.09 (CEST)[svara]
62 mm: Nej, det är inte helt uppenbart vilken man använder, men det finns ett par pointers som man kan lära sig och vänja sig vid:
Markeringen på vald metod syns i högra hörnet på redigeringsrutan. Den som är aktiv är blå och understruken med blått, den andra och valbara är svart.
Typsnitten är olika, med i "wikitext-lik-mode" är det samma som i wikitext. I "VE-lik-mode" är det samma som i artikeln.
Wikitextrutan har en "on-the-fly-förhandsgranskning", den finns inte i "VE-lik mode" (eftersom tanken är WYSIWYG).
Den man senast använde är aktiv (knasar säkert om man rensar cache och har sig)
Visst vi kan ju tjafsa om VE i den här tråden med. Den kan man vara emot för att den gör oväntade saker i koden på lägre nivå och jämföra det med lättare för ovana att redigera. Eller vara emot för att det roligaste med Wikipedia är att skriva kod. Eller vad nu VE gör för förfärligheter under skalet.
Den finns och den underlättar helt klart redigering. Den minskar insteget för nybörjare som vill förbättra artiklar. Den sätter lite käppar i hjulet i andra hörn av encyklopedibyggandet. Detta får man väga mot varandra. Min vågskål tippar då mot "Slopa Wikitext nu, fixa problematiken som kvarstår och skapas med tiden", för VE funkar riktigt bra på ovansidan av skalet nu. Inte lika fläckfritt, men riktigt bra. Att ha två olika sätt fungerar pedagogiskt dåligt.
Jag är ingen vän av WYSIWYG öht. När jag skriver vardagliga brev använder jag det ändå i OO, för det går fortare. Men det är ett elände att göra något proffsigt i. Jag använder LaTeX när jag skriver mina inlämningsuppgifter, rapporter och tentor. Så det är en avvägning, vill vi ha det bra eller är det tillräckligt att vi har något? 62 mm (diskussion) 28 maj 2021 kl. 09.57 (CEST)[svara]
Tack, ping funkar som vanligt då. Och jag tycker vi ska ha med något som är tillräckligt bra och förbättra det. Tostarpadius; om du inte redan använder Latex utan fuskar med Word, privat och i arbetet så fick du just världens tips av 62 mm. LittleGun (diskussion) 28 maj 2021 kl. 10.02 (CEST)[svara]
Stödjer helhjärtat att slå på den här funktionen så att nykomlingar, oinloggade och så vidare – de som behöver den mest! Vi som hittar till Bybrunnen klarar oss ju i värsta fall utan den – så snart det är möjligt. /Julle (disk.) 27 maj 2021 kl. 23.32 (CEST)[svara]
It helps new editors reply to you.
Hello, all. I'm happy to ask the Editing team to give this to everyone next time, but mw:Ops is concerned about a parser cache problem, so we have to wait a few more weeks. :-( You could still turn it off if you didn't want it.
@LittleGun: Jag är helt övertygad om att majoriteten inte alltid har rätt. Oavsett hur många som använder VE är Wikitext överlägset i alla avseenden. Och den dag det försvinner kommer jag inte längre att bidra. Då blir det för svårt att få det estetiskt tilltalande. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2021 kl. 14.11 (CEST)[svara]
@Tostarpadius:, 62 mm, med flera: Hoppsan, jag har missuppfattat. Beta-funktioner slås på och blir per default just default. Så det måste göras något speciellt för att få bort det när det slås på. Det är jag som inte fattar att det funkar så. Om jag förstår Whatamidoing (WMF) rätt så finns det möjlighet för det om några veckor. Men jag fattar inte om det bara händer. Vill man absolut inte ha med funktionaliteten att göra måste man be någon fixa något extraordinärt. Det brukar ju lösa sig, även om jag tycker man borde ge det en smula chans åtminstone.--LittleGun (diskussion) 3 juni 2021 kl. 12.43 (CEST)[svara]
Tycker det funkar utmärkt, men ta för allt i världen inte bort wikitext-möjligheten. Det skulle göra det väldigt svårt att göra mer avancerade grejer! 62 mm (diskussion) 3 juni 2021 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Jag stöder att vi går vidare med denna funktionlitet i den takt och på det sätt Whatamidoing (WMF) berättar om. Att fortsätta med det gamla sättet svara går ju bra, och den enda skillnaden om man inte vill se detta är att (svara) dyker upp ibland, och vid något tillfälle när man börjar med något tomt. Yger (diskussion) 3 juni 2021 kl. 15.31 (CEST)[svara]
Remissinstans – EU-förordning om artificiell intelligens
Wikimedia Sverige har bjudits in som remissinstans av Infrastrukturdepartementet, till EU-kommissionens förslag om harmoniserade regler för artificiell intelligens. I korta drag vill kommissionen med sitt förslag åstadkomma fyra saker:
Förbjuda vissa användningar av artificiell intelligens (typ ansiktsigenkänning i realtid, med vissa undantag).
Ställa särskilt hårda krav på "högriskanvändare" av AI vad gäller transparens, motverka bias etc.
Ställa vissa (lägre) krav på "vissa användare" på ungefär samma områden.
Skapa ett europeiskt "AI-råd" som rådgivare till kommissionen.
Lagförslaget är tekniskt väldigt krångligt att läsa, men kan eventuellt ha viss påverkan på Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna, där artificiell intelligens och maskininlärning används.
Föreningen kommer att försöka lämna in några tankar och rekommendationer till Sveriges regering, särskilt utifrån hur det påverkar Wikimedia-plattformarna. Om det är någon här som är intresserad av frågan får ni gärna höra av er, antingen med tankar eller om ni vill ha mer information! Förslagsvis via mail till mig (som finns på min användarsida). Eller delge tankar och frågor som svar här. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 3 juni 2021 kl. 10.04 (CEST)[svara]
Exv. i artikeln Elis Sandberg kan man i länklistan läsa exv. följade. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 december 2010. Läst 19 juli 2009
Förmodar att det är någon länkräddningsrobot som i förbifarten råkat ta bort namnet på källan. Är det ordnat så detta inte längre sker? Skulle man det vara möjligt att med någon typ av botarbete återställa rimligare text, eller är det bara att gräva i historiken efter hur det såg ut före denna redigering? --Hjordmån (diskussion) 4 juni 2021 kl. 13.08 (CEST)[svara]
InternetArchiveBot har inte tagit bort någonting och det är inga konstiga spår. Det blir på detta viset när det envisas med att bara slänga in rålänkar som referens. Boten kan vid åtgärdande av länkröta lägga in en källmall, men kan tyvärr inte läsa. Se diff.--Skivsamlare (diskussion) 4 juni 2021 kl. 13.24 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
De här mängderna är inte nödvändigtvis disjunkta. Dvs summan av alla artiklar med "Fler källor" + summan av alla med "Fotnoter" + summan av alla "källa behövs" + summan av alla "källor" + summan av alla "källor biografi" är större än alla "Alla artiklar som behöver källor". En bättre morot är kanske om vi förde statistik över alla mallade sidor per årtal och följa hur de (väldigt långsamt) minskar. 62 mm (diskussion) 1 juni 2021 kl. 13.35 (CEST)[svara]
Jag har gått igenom de 37 293 artiklar som (för några timmar sedan), indirekt, använde mallen {{Källor metamall}} med avseende på vilka kategorier av artiklar det rör sig om för att ta reda på om det finns några kategorier som är extra frekventa. Totalt fanns det 41 809 kategorier med minst en artikel som använder Källor metamall.
Ett antal kategorier som Födda, Avlidna och en del meta-kategorier har exkluderats (vilket hade varit enklare och blivit mer komplett om alla meta-kategorier hade haft prefixet Wikipedia).
Endast de 572 kategorier som har minst 20 artiklar som använder Källor metamall finns separatredovisade. För övriga kategorier redovisas enbart antalet kategorier med olika antal artiklar som använder Källor metamall.
Tabellen finns här i Sandlådan och den kanske kan vara till inspiration för någon som vill göra en punktinsats med källbeläggning av artiklarna inom något specialområde och på så sätt börja äta den mer än 47 000 artiklar stora "elefanten" bit för bit. Observera att antalet artiklar endast avser högsta nivån i respektive kategori, antalet artiklar i eventuella underkategorier ingår inte utan de redovisas för respektive underkategori.
Några exempel på kategorier med en rätt stor andel källmallade artiklar:
Att jag exkluderade meta-kategorier i tabellen var för att få reda på vilka "artikelkategorier" som är mest frekventa. Meta-kategorierna fyller givetvis en viktig funktion även när det gäller att attackera bristen på källor och jag avslutar därför med en lista över basartiklar med källproblem.
Länk till fråga som ger en lista med (just nu 211 av 1 000) basartiklar med källproblem.
Tack, mycket intressant! Jag finner att ingen av kategorierna är sådana där kategorin är komplett och det finns goda källor för basdata (=mkt bra). Jag ser sedan också det finns goda uppslagsändar att ordna en veckotävling, som de 211 basartiklarna (och kanske de 70-talet tätorterna där Kb ej avser basdatat). Yger (diskussion) 6 juni 2021 kl. 20.36 (CEST)[svara]
Om bara lite mer än två månader, 13-17 augusti, är det dags för årets Wikimania. Det blir inte Bangkok i år heller, utan det blir en onlineversion utspridd över flera dagar och alla tidszoner. Redan nu, med deadline 18 juni, är det dags för den som vill vara med i programmet att skicka in sitt förslag. Temat är att fira 20 år med Wikipedia, och att hylla tidigare, nutida och framtida medlemmar av Wikimediarörelsen. Förslagen kan vara antingen rena presentationer, panelsamtal, workshopar eller andra aktiviteter, och de ska vara förankrade i dåtid, ta avstamp i nutid och blicka in i framtiden. Förslag kan antingen skickas in av enskilda användare eller grupper av användare, eller av chapters eller registrerade användargrupper. För den som vill ha hjälp med ett förslag, oavsett om det gäller formuleringar, format eller nånting annat, går det bra att fråga här eller genom kontakt på annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 juni 2021 kl. 09.38 (CEST)[svara]
Någon som har en tanke om vad detta kan vara? Första gången jag var här fick jag en brainfreeze, flygraka här ute i vildmarken???? Är husen i området förtäckta hangarer och inkvartering för flygvapnets personal? Med all säkerhet inte, men det ser minst sagt förbryllande ut... 62 mm (diskussion) 26 maj 2021 kl. 09.39 (CEST)[svara]
Kan det vara en mötesplats för lite bredare fordon? Det bredare partiet verkar ha en annan vägbeläggning än vägen har före och efter. Det är kanske en förstärkning där vägrenen i övrigt inte tål någon större belastning. Nån funktion verkar det ha eftersom det ploga(de)s brett där på vintern.
På det närmaste huset står tre företagsnamn som anger någon form av vindkraftsverksamhet. Uppställningsplats för stora fordon eller vindkraftsdelar? /JohanahoJ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 11.33 (CEST)[svara]
Tror som Larske. Vägsträckningen fanns alla fall redan i slutet på 1960-talet, men särskilt på äldre ekonomiska kartan framgår att vägen tidigare slingrat sig förbi gårdarna här. Det här är ju Fjällsjöälvens dalgång, det framgår att ån tidigare haft fåror som gått fram här, och det verkar innan vägen rätades ha varit en sank äng. Vägsträckan är nog känslig för tung trafik.FBQ (diskussion) 26 maj 2021 kl. 12.12 (CEST)[svara]
Aldrig sett fordon utplacerade just här. Breda laster tar sig inte förbi nämforsen och järnvägsbron så ingen plats där man väntar sig möta breda laster. De måste då åka andra vägen. 62 mm (diskussion) 26 maj 2021 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Kan det vara någon plats för lastning/lossning av något? Har du någon idé om vad detta kan vara som ligger alldeles intill? Det ser ut som huggen ved. Inte heller det här ser ut att vara utlagt som prydnad utan i väntan på någon transport.
Ja, det första ser ut som ved och det andra ser ut som ensilage. Det sistnämnda ser jag utlagt på det här sättet lite överallt. Det gör att jag tror att det kan vara så att platsen används på det sättet, men jag har svårt att tro att den är konstruerad med det syftet.
Förklaringen med den sanka marken låter vettig. Sedan har vi ju att Kilforsens kraftverk ligger här. Kan den ha konstruerats så här för att göra området mer åtkomligt för stora fordon? Som sagt så blockerar Järnvägslinjen Forsmo–Hoting alla tunga transporter från Nämforsen-hållet. Det gör den här platsen till en av de sista innan man kommer ner till dammen. 62 mm (diskussion) 27 maj 2021 kl. 08.28 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Järnvägsbron vid Forsås, som jag antar att du menar, släpper, enligt detta vägmärke, igenom fordon som är upp till 5,0 meter vilket enligt dessa villkor kräver såväl varningsbil som eskort. En mindre bro vid Sör-Moflo har dock en snävare begränsning på 4,5 meter och bron över Kilån är endast 4,4 meter bred.
När det gäller tunga fordon ser jag att länsväg Y975 har en angiven bärighetsklass 2 för ett avsnitt på drygt 4 kilometer, mellan Sör-Moflo och Åsmon, inom vilket den aktuella platsen i Krånge ligger, se kartan nedan. Möjligen är begränsningen av fordonsvikter säsongsberoende, en av skyltarna ser på en vinterbild ut som om den var övertäckt.
Snyggt! Att en väg har vissa begränsningar hindrar inte bilar från att åka där ändå. Det finns inte heller något som hindrar att man kan ge dispens under sådana omständigheter som ett kraftverksbygge. Jag skulle gissa att det åkte m å n g a tungt lastade fordon här när skogen söderut härifrån brann för några år sedan.
Min gissning ovan om säsongsberoende bärighetsklasser verkar stämma. Som framgår av den här bilden från NVDB (Nationell vägdatabas) har förutom ovan nämnda del av väg 975 även de första cirka 10 km av väg 966 från Krånge mot Edsele, fram till Nordsjöåsen, bärighetsklass BK2 utom för vinterperiod då det är bärighetsklass BK1.
Min spontana reaktion var att det är en Vägbas i Bas 60 systemet som uppfördes under 1960-talet på ett flertal vägar i landet. Om det är en vägbas borde det finnas flera flygplansplattor ca 20x20 meter några hundra meter från den breda vägrakan.Janee (diskussion) 28 maj 2021 kl. 19.26 (CEST)[svara]
Min spontana reaktion var att det är en Vägbas i Bas 60 systemet som uppfördes under 1960-talet på ett flertal vägar i landet. Om det är en vägbas borde det finnas flera flygplansplattor ca 20x20 meter några hundra meter från den breda vägrakan.Janee (diskussion) 28 maj 2021 kl. 19.28 (CEST)[svara]
Nej. Jag mätte den sträcka som är riktigt rak, den är 500 meter, alldeles för kort för Bas 60, vägen är också långt ifrån 12 meter bred.FBQ (diskussion) 10 juni 2021 kl. 22.38 (CEST)[svara]
Ja, du mätte säkert bättre Larske, jag var inte jättenoga, konstaterade bara att den inte nådde de 2000–2300 meter som krävdes för Bas 60 och inte heller de 800 meter som krävdes för Bas 90.FBQ (diskussion) 12 juni 2021 kl. 16.39 (CEST)[svara]
Under ett antal år och tvåprojekt har WMSE arbetat på Wikispeech, ett tillägg till MediaWiki som läser upp en sida med talsyntes. Tyvärr stötte vi på logistiska problem i slutet av det senare projektet, som tog slut tidigare i vår. Det innebar att vi inte kunde få tillägget aktiverat som en betafunktion, vilket var den ursprungliga planen. Trots det har vi nu lyckats få igång en implementation som går att använda på t.ex. SVWP. Därför vill vi gärna att ni testar denna funktion.
Rent praktiskt gör ni det genom att lägga till denna kodsnutt i er common.js:
mw.loader.load('//meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sebastian Berlin (WMSE)/js/wikispeech.js&action=raw&ctype=text/javascript');
Det vore bra om någon med rätt rättigheter kunde lägga till detta som en finess för att göra det lättare att slå på. Det går också att få uppläsningen på andra wikier eller att lägga till koden ovan i global.js på Meta för att slå på för alla Wikimedia-wikier. Obs att det i dagsläget bara finns stöd för uppläsning på svenska, engelska och arabiska.
Väljer ni att testa uppläsningen vore vi tacksamma om ni gav oss återkoppling på mw:Extension_talk:Wikispeech. Det kan vara allt från buggar till önskemål till tips på förbättringar. Vi har en del resurser avsatta för underhåll, men kommer att behöva prioritera det som är viktigast. All återkoppling är dock värdefull då den kan användas inom framtida projekt. Obs att servern som kör Wikispeech idag är relativt "liten" vilket kan leda till fördröjningar vid uppläsning och ibland fel. En av de saker vi vill testa är hur mycket resurser som behövs för att det ska fungera med flera användare samtidigt.
För den som vill lyssna på en demo utan att ändra i sin egen common.js, finns det demosidor på engelska, svenska och arabiska här. Vet inte om dessa sidor är representativa för det man får om man kopplar in tillägget här på svwp, men de gav i alla fall upphov till ett par spontana frågor.
Är ljudkvaliteten på demosidorna representativa?
Är det möjligt att växla mellan olika röster? (den engelska sidan har en kvinnlig röst, den svenska har en manlig röst)
Är det möjligt att ändra uppspelningshastigheten? (själv använder jag nästan alltid x1.5 eller mer när jag lyssnar på pratmedia på YouTube)
Den verkar inte bry sig om att text är överstruken heller. På ovan nämnda sida står det i texten "...maywill...", vilket utan vidare läses upp som "maywill". Förvirrande för den som inte ser texten.
@Sebastian Berlin (WMSE): Det var inte mellanrummet som var problemet utan att den läser upp den text som är överstruken (utan att tala om att den är överstruken). Det kan ju får ödesdigra konsekvenser om det är ett ord som "inte" eller en hel mening med felaktig information som har strukits över. Men överstrykningar används väl mest på diskussionssidor och projektsidor.
Det verkar som om Wikispeech bara dyker upp på artikelnamnrymden i svwp. Ska det vara så?
Var vill du att vi ska testa funktionen? Finns det någon "Sandlåda" som vi kan leka i utan att testredigera i några svwp-artiklar?
Om man använder Wikispeech på en annan version än den senaste verkar det som att det ändå är den senaste versionen av sidan som läses upp. Är det något cache-problem?
Exempel: I artikeln Testpartikel har jag nyss ändrat "...de viktigaste egenskaperna av en testpartikel..." till "...de viktigaste egenskaperna hos en testpartikel...", men om du låter Wikispeech läsa upp den här versionen av sidan kommer du att märka att "vad du hör är INTE vad du ser". Ska det vara så?
Jag förstår. Vi har pratat om att olika uppmärkning skulle kunna läsas upp på olika sätt, men det är inget vi har implementerat än. Jag tror inte att det används så ofta i artikeltexter, vilket är det vi valt att fokusera på.
Jag slog på så att det nu även går att lyssna på användarsidor, så att det går att experimentera där. Igen så är fokus på att läsa upp artiklar och andra typer av sidor innehåller ofta layouter och liknande som gör de svåra att behandla. Såklart skulle vi vilja att man kunde läsa upp alla sidor, inklusive diskussionssidor och när man redigerar, men det kräver mer arbete.
Det stämmer att det är den aktuella versionen som läses upp. Igen för att fokusera på det som är troligast att användare vill lyssna på. Jag trodde att vi inte tillät uppläsning vid andra versioner, men det är möjligt att det inte fungerar i den nya finesslösningen. Jag ska kolla på det. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 3 juni 2021 kl. 17.41 (CEST)[svara]
Att få det att köra helt utan fel lär dröja ett tag, eftersom vi precis har börjat testa i större skala, och ett skäl till att testa är just att upptäcka fel. Det vore bra om man kunde göra det lättare att slå på, särskilt när vi vill bjuda in fler folk som inte är så vana vid hur WP fungerar. Jag vet inte hur förfarandet för att aktivera finesser brukar vara, men skulle det gå att lägga till den om det tydligt framgår av namnet och/eller beskrivningen att det är en testversion och att det fortfarande finns brister? Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 7 juni 2021 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Felet att koden inte kunde läsas uppkommer flera gånger på sidan
Ljudvolymen för olika meningar varierar mycket. Den första meningen i ingressen går nästan inte att höra. För nästa mening är ljudvolymen mycket starkare.
I avsnittet "USA" hoppades "källa behövs" och den efterföljande meningen (som börjar med CEO) över den första gången sidan lästes upp, men det gick att "backa mening" och få den upplöst och vid senare försök har den lästs upp på en gång. Lite svajigt alltså.
I avsnittet "Referenser" läses någon osynlig del av referensen (hå te te pe osv) upp efter ordet Entrepreneur.
Efter avsnittet "Referenser" ger wikispeech upp utan att avslutas, står bara och snurrar, utan att något felmeddelande med "Försök igen" dyker upp.
Redan på andra meningen fastnade wikispeech men utan att ge något felmeddelande på mer än två minuter. Hur ska en synskadad kunna se att den har fastnat??
Mening nummer 3, "Fartygets varvsnummer var 77." hoppades helt sonika över och mening 4 lästes upp direkt efter mening 2.
Wikispeech gav upp redan efter ett par meningar där "math-tag" dök upp. Inget mer av sidan lästes upp och ingen indikation på varför. Antagligen höll den på att försöka tolka mattespråket vilket blev för mycket. Genom att markera en text som delvis innehåller "math" kan man se att den ibland gör ett försök att läsa upp den även om det blir helt obegripligt, men även här verkar det lite oklart när den har givit upp.
Första gången sidan laddats hände inget alls när jag trycket på "Play-knappen". Efter omladdning av sidan gick det bättre.
Rubrikerna "Grupp 1-lopp" och "Grupp 2-lopp" läses båda som "Grupplopp", siffrorna ignoreras alltså.
Rubriken "Övrigt" gav upphov till felmeddelande, men uppläsningen fortsatte efter ett klick på "Försök igen"
Uppläsningen stannar efter tre av de fyra noterna. Det verkar finnas någon "osynlig mening" mellan not 3 och not 4 som får "Wikispeech att loopa. Det går bra att "hoppa över" detta osynliga med knappen "stega fram mening". Även vid "stega tillbaks mening" ser man att det är något skumt mellan not 3 och not 4.
I avsnittet "Externa länkar" ger Wikispeech upp efter den första av tre externa länkar. Det går dock att "stega fram mening" för att får nästa externlänk markerad, men ingen uppläsning utan bara snurrande runt stoppknappen.
Jag en paus från dessa tester nu, men undrar om det finns någon som har fått någon sida att läsas upp utan problem av det slaget som jag har stött på. --Larske (diskussion) 3 juni 2021 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Tack för utförlig återkoppling. Vissa saker är sådant vi känner till sedan tidigare, men inte har haft tid att lösa än, vissa var nya buggar och ett par kunde jag åtgärda på direkten.
En generell sak om problem som uppstår då ljud hämtas från servern: ljud för varje mening behöver genereras om det inte redan finns. Det sparas sedan i en cache som innebär att nästa gång någon lyssnar på samma mening, på samma sida behöver det bara skickas över. Eftersom genereringen är där det oftast går fel innebär det att om någon lyssnat igenom en sida är det mindre risk för dessa problem. Cachen sparas så länge en mening inte har redigerats, dock högst 30 dagar.
1.1. Menar du det felmeddelande som låter dig att försöka igen? Isåfall beror det på att något gick fel när ljudet skulle hämtas från servern. Det kan bero på en del olika saker, t.ex. hög belastning. Vi planerar att titta på vad som ofta ger upphov till detta och försöka arbeta bort de problemen.
1.2. Det här är en sak som händer ibland och som beror på den talsyntesmotor vi använder. Det är därför långt inne i maskineriet, så att säga, och inget som vi enkelt kan åtgärda. Troligare är att vi lägger nya talsyntesmotorer som gå att använda som inte har detta problem.
1.3. Det här är ett problem som upptäcktes först tidigare i veckan när vi testade internt och som vi inte har hunnit åtgärda än. Det är dock en av de saker jag hoppas kunna lösa i närtid. Utan att gå in på det tekniska för mycket beror det på att det blir fel när ljudet ska hämtas från servern och i vissa fall leder det inte till att felmeddelandet visas.
1.4. Där finns mycket riktigt ett dolt element det har CSS-klassen "printonly" så det används nog bara vid utskrifter. Jag la till ett undantag så att det inte läses upp.
1.5. Det verkar som att det är ett tomt segment i slutet, bara ett mellanslag, som gör att det beter sig så. Jag har noterat detta som en bugg.
2.1. Igen ett problem med att hämta ljud från servern som upptäcktes alldeles nyss. Också något som jag kommer att prioritera.
2.2. Samma som 1.3.
2.3. Vissa element, såsom tabeller och bilder hoppas över, eftersom det inte alltid är lätt att veta hur de ska läsas, t.ex. ordningen på celler i en tabell. Tidigt valde vi att fokusera på att läsa upp innehållstexten, då det ofta är det viktigaste i en artikel.
2.4. Formler går inte att läsa upp i dagsläget. Jag la till ett undantag så att dessa hoppas över helt istället.
5.1. Det beror på att de är tabeller, se 2.3.
5.2. Noterat som bugg.
5.3. Jag kan inte återskapa detta. Kan ha att göra med 5.2.
6.1. Troligen relaterat till 1.3. eller 2.1.
6.2. Noterat som bugg sedan tidigare. Det verkar vara något problem med bindestreck och siffror.
@Sebastian Berlin (WMSE): Angående svaret på 2.3 att "tabeller och bilder hoppas över eftersom det inte alltid är lätt att veta hur de ska läsas".
Tror att det är en ganska liten risk att det blir fel om tabeller läses upp radvis, åtminstone enklare tabeller som saknar "rowspan". Men Wikispeech behöver lära sig om svenska decimaltecken (komma) och tusentalsavgränsare (blanktecken).
Om det finns en "alt-tag" i bilden bör den alltid läsas upp. Det är ett av syftena med att lägga in alt-taggar, att olika verktyg som inte kan visa bilder ändå ska kunna, med till exempel punktskrift eller talsyntes, förmedla vad bilden visar. Se här där det står "The alt attribute provides alternative information for an image if a user for some reason cannot view it (because of slow connection, an error in the src attribute, or if the user uses a screen reader)." Även bildtexter bör kunna läsas upp.
Rent allmänt vore det bra om det fanns en möjlighet (inställning) som gör att Wikispeech "talar om" när den stöter på något, till exempel en formel, som den väljer att inte "läsa upp".
Jag lyssnade på artikeln Karin Olsson och fann följande fel: Födelseår läses upp som "ettusen niohundrafyrtiofyra" och inte "nittonhundrafyrtiofyra". Årtalen 1994–2002 lästes inte upp. För konstnären Karin Olsson lästes inte årtalen (1928–2006) upp. I artikeln Lars Ahlström förekom motsvarande fel, men det kunde noteras att för militären lästes inte årtalen (1923–2005) upp, men för politikern lästes födelseåret upp. I Berzeliigatan, Göteborg klarar den inte att läsa upp fastighetsbeteckningarna, utan läser enbart numret inom parentes och stadsdelsnamn, till exempel "Ett Lorensberg", men den tappar "30:2".--Historiker (diskussion) 5 juni 2021 kl. 21.35 (CEST)[svara]
Jag pillar med en översättning till dewp av Kata gård och jag kan för mitt liv inte upptäcka hur man gör med referensmallarna. Webbref och tidningsref blir ju helt fel, och jag hittar inte motsvarigheterna. Är det ngn som vet hur man hittar de här mallarna på andra språkversioner?Idunius12 juni 2021 kl. 15.35 (CEST)[svara]
Jag försökte åtgärda lite rödlänkar i Guldtuben-artiklarna och stötte på två artiklar som nyligen har raderats, som jag absolut tycker uppnår relevans, utifrån vad de många diskussioner vi haft kring Youtube-profiler (betydande siffror i förhållande till språk, prisbelönt eller omnämning i rikstäckande media, vad jag har förstått). Artiklarna jag syftar på är Lovisa Karlsson (videobloggare) och Felicia Bergström. Guldtuben är ett seriöst arrangemang och jag menar att vem som helst inte blir nominerad där – har man blivit nominerad där, eller vid en motsvarande gala, tycker i alla fall jag att det borde räcka för relevans. I just detta fall har hon även placerats på plats 15 i en lista över de mäktigaste på Youtube i Sverige.
Som jag förstod det var det också på grund av dåliga källhänvisningar som den SFFR-nominerade raderades, men EMM var den bra källbelagd – flera oberoende medier som källor, däribland Expressen och GP.
Jag missade SFFR:en, och tycker resultatet var olyckligt. Jag tror inte min röst ändrat något, för som du tycker jag ett par nomineringar till Guldtuben borde räcka för Lovisa Karlsson. Tillsammans med mer än 300 000 prenumeranter. Trehundratusen.
Fast det var inte källhänvisningar man tyckte saknades, det var uppmärksamhet utanför "bloggosfären". Jag kan hålla med om att det inte var visat, källorna var "kollektiva" och handlade inte om den enskilde bloggaren och hennes verksamhet. Utan om just Guldtuben och hennes medverkan i Farmen. Blandade ihop med annan kandidat; Felicia Bergström.
Jag är verkligen inte insatt när det gäller influensers och youtubare, men jag tycker det känns som att vi missar något där. Det är förmodligen att fiska att jämföra med om de hade varit samhällsdebattörer. Men, då hade en blogg och några hundra följare räckt långt. LittleGun (diskussion) 9 juni 2021 kl. 07.27 (CEST)[svara]
Jag håller med om att det är olyckligt att den har raderats. Vad krävs i regel för att en SFFR-raderad artikel ska kunna återställas? Jag såg att Pewdiepie raderats via SFFR, men återskapats.
Det finns många andrahandskällor som inte har med Youtube eller "bloggosfären" att göra, som man hade kunnat bifoga istället för att radera.
Många vet jag inte, men visst finns det. Hon har också varit med i ett avsnitt som kändisgäst i Barnkanalens "Hanna badar med en kändis", [3] och med Mia Skäringer i Kroppshets, [4], eftersom det är något hon behandlar i sina kanaler.
För att riva upp ett SFFR-beslut så behöver något nytt komma fram. Det har vi ju här, så i princip ska man ju kunna återställa direkt, uppdatera och motivera. Jag tror inte det uppskattas, kan ses som demonstrativt. Bättre då att skriva artikeln i en sandlåda, inkludera de nya uppgifterna och pinga in de eller några av de som argumenterade för radering på Bybrunnen, i den här tråden till exempel. LittleGun (diskussion) 10 juni 2021 kl. 07.17 (CEST)[svara]
OM du återskapar, vilket är ok för mig, så bör du lägga in det nya innan du sparar. Skriv du lagt till nya källor som enligt dig ger relevans i diskussionssidan, och starta en ny diskussion där efter du återskapat den. Det är inte demonstrativt, enligt mig. Adville (diskussion) 10 juni 2021 kl. 16.23 (CEST)[svara]
Ja självklart måste en återskapad artikel uppdateras med innehåll. Lite känsligt är det om det inte är fullständigt solklart. Jag tyckte ju att det räckte innan (flera nomineringar Guldtuben). Hon har inte gjort jättemycket, eller uppmärksammats jättemycket, utanför Youtube. Men, här är ett par till: Hon och Edvin Törnblom har gjort "inslagsteve", Edvin och Laki hjälper till, en serie för barn och yngre ungdomar under ett par år med korta inslag, för SVT-play, [5][6]. Dessutom har hon varit kändisgäst flera gånger i Barnradions "1 000 modiga frågor i Barnradion".
Alltså: Kändisgäst i Barnkanalens program Hanna badar med en kändis (Svt), kändisgäst flera gånger i barnradions "1 000 modiga frågor", egen inslagsteveserie med Edvin i Svt-play (Edvin och Laki hjälper till), inbjuden till ett avsnitt av Mia Skäringers programserie "Kroppshets"- Just att hon blir inbjuden som en kändis för barn och unga och en röst för barn och unga utanför Youtube-sfären visar att hon har nått ut, och är det som ger det lite tyngd, samt att det är för Svt och SR. LittleGun (diskussion) 10 juni 2021 kl. 19.45 (CEST)[svara]
Jag tycker att LittleGun har en poäng ovan. det är nya tider nu, människor växlar mediekonsumtionen från linjär TV till strömmat, och då är youtube världens största plattform. Vi har t.ex. artiklar om marginella TV program, på marginella kanalar, där varje avsnitt kanske ses av 10.000-20.000 tittare, samtidigt som det finns personer på youtube som når en betydligt större publik.Ghostrider12 juni 2021 kl. 00.32 (CEST)[svara]
Har man över 100 000 prenumeranter på YouTube får man ett certifikat från Youtube som visar att du har en stor andel tittare. Youtube är idag den största streamingsplattformen för barn. Även tex Wikipedia:Att skriva om TV och radio borde nog uppdateras, finns flera program som enbart går på streamingstjänster numera och inget om det nämns där för relevans./83.253.131.24512 juni 2021 kl. 07.38 (CEST)[svara]
Först: behöver vi verkligen en separat riktlinje för att skriva om radio/TV/youtube? För det andra: vad jag kan se är två av tre relevanskriterier som nämns fullt rimliga att applicera även på strömmade program även i den form de nu har, och den tredje lider av det vanliga problemet att tro att bara för att något har uppnått en viss kvantitet så blir det helt plötsligt relevant trots att det knappast påverkar möjligheten att skriva artiklar som uppfyller grundläggande krav.
Det kanske vi inte behöver. Men, jag är inte helt säker på vart ditt inlägg pekar. Jag tycker det verkar som du stöder relevans för Lovisa Karlsson, a.k.a Laki och Lakido. Eller missar jag något?
Kriterierna för TV- och radioprogram, [7], har stor tyngdpunkt gällande kvantitet. (100 000 för ett program, hur förhåller sig det till prenumeranter? 1:1 hävdar jag) check
Finalist till etablerad utmärkelse (nominerad 2015, 2016 och 2017 till Guldtuben). check
Recensioner av oberoende(?) och professionella kritiker. (T ex 15 maäktigaste svenska youtubepersonlighet, [8]). check
Jag hävdar alltså att samtliga befintliga kriterier uppfylls, och dessa var angivna i artikeln vid SFFR:en. Samt att källor finns. Ändå raderades den. Och jag kan alltså inte se annat än att det beror på innehåll och publik. Barn och ungdomsfrågor, samt deras kanaler, nedvärderas helt enkelt. LittleGun (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.09 (CEST)[svara]
Jag anser att utfallen var bland det mest glädjande som hänt på SFFR på senare och beklagar att det ser ut att bli en revision av dem. Extern uppmärksamhet borde vara ett oeftergivligt krav. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.14 (CEST)[svara]
Och just det är ju visat? (Se ovan: "Kändisgäst i Barnkanalens program Hanna badar med en kändis (Svt), kändisgäst flera gånger i barnradions "1 000 modiga frågor", egen inslagsteveserie med Edvin i Svt-play (Edvin och Laki hjälper till), inbjuden till ett avsnitt av Mia Skäringers programserie "Kroppshets"- Just att hon blir inbjuden som en kändis för barn och unga och en röst för barn och unga utanför Youtube-sfären visar att hon har nått ut, och är det som ger det lite tyngd, samt att det är för Svt och SR.") LittleGun (diskussion) 12 juni 2021 kl. 23.11 (CEST)[svara]
Att vara en gäst i ett program innebär inte nödvändigtvis uppmärksamhet på ens egen person. En expert som intervjuas angående ämnet den är expert på har inte fått personlig uppmärksamhet. Artikeln ifråga är dock en utmärkt illustration av varför relevanskriterierna är en dålig idé. Den visar på att de mer formella kriterierna är uppfyllda, men efter att ha läst artikeln har jag fortfarande ingen som helt aning om vad som gjort att Lovisa Karlsson har fått prenumeranter och utmärkelser. Kan vi inte ens försöka beskriva det så tycker jag faktiskt inte det finns något värde i att ha en artikeln.
Det är möjligt att Felicia Bergström har bättre meriter än Lovisa Karlsson. Jag anser under alla omständigheter att frågan om artikelns relevans bör avgöras på SFFR och inte här. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2021 kl. 04.20 (CEST)[svara]
I det här fallet har hon varit gäst för att hon är en uppmärksammad person, mycket uppmärksammad, i segmentet man ville nå både i "Kroppshets" och "Hanna badar med en kändis".
Däremot tycker jag inte att raderingen visar att relevanskriterier är dåliga, de kan fortfarande underlätta. Här menar jag att man missat redovisa dessa i artikeln innan, men framförallt ignorerat när det redovisats. Jag tycker det forfarande missas/ignoreras.
Mitt intresse för kändisar är svagt, men av de som badat med Hanna, känner jag inte igen ett enda namn. Och efter vad jag kan se av innehållet i programmen, har dessa kändisar ändå inte endast barn som målgrupp... 62 mm (diskussion) 13 juni 2021 kl. 09.21 (CEST)[svara]
Jag hade aldrig hört talas om Lakido eller programmet "Hanna badar" överhuvudtaget innnan. Vilket bara visar hur fullständigt ointressant det är för relevansen. "Hanna badar med en kändis" är ett program i Barnkanalen, gissa målggruppen. "Kroppshets" är ett program för i första hand vuxna och ungdomar. Lakido var med för att rikta sig till ungdomar och yngre. Det programmet hade jag hört talas om och minns trailers, men jag såg inget. LittleGun (diskussion) 13 juni 2021 kl. 11.52 (CEST)[svara]
Jag har faktiskt sett flera avsnitt av 'Hanna badar' långt före den här diskussionen, kanske mest som något jag tappat hakan vid åsynen av. Det enda rent "barnsliga" var väl själva konceptet (att det sker i ett fysiskt badkar). Resten av programmet hade mer ungdomlig profil. Hanna själv har jag varken sett tidigare eller senare än detta... 62 mm (diskussion) 13 juni 2021 kl. 15.29 (CEST)[svara]
Ganska frekvent så ställs frågor till användare i stil med "Vilken är din relation till XXXX". (Syftet med frågan är sannolikt ofta en misstanke om intressekonflikt.) Oavsett syfte tycker jag att frågan till stor del står i konflikt med innehållet i Wikipedia:Integritet, och enligt min mening ska vi inte ställa denna typ av frågor till användare. Mvh --Bairuilong (diskussion) 12 juni 2021 kl. 11.22 (CEST)[svara]
Instämmer med ovanstående. Frågan ställs ofta (där jag sett det) till nya användare, som inte är vana vid Wikipedias diskussionsverktyg. Betydligt mer effektivt tror jag hade varit om sådana inlägg ersatts av en kort syftning (med länk) till användarens problematiska redigering samt länk till vår hjälptext i ämnet. Då behövs inte den ganska påträngande formuleringen "Vilken är din relation…" (som mest påminner om en fras ur en tingsrättsförhandling…). Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 12 juni 2021 kl. 12.07 (CEST)[svara]
Håller med! Retoriska frågar är aldrig bra. Att vara tydlig är däremot bra. Vad effektiviten anbelangar så beror det ju på vad man vill uppnå, men det är definitivt trevligast att ge ett sammanhang. LittleGun (diskussion) 12 juni 2021 kl. 13.39 (CEST)[svara]
Jag kan möjligen tänka mig frågan när vi har att göra med en uppenbar enfrågeanvändare, som upprepade gånger lägger in tydligt vinklad information om något visst ämne (ofta, men inte uteslutande ett företag). Sådana användare är emellertid lätt igenkända på att de håller sig till ett enda ämne, som de är påtagligt insatta i. Mitt intryck är dock att bruket har ökat, och att det långtifrån alltid ställs till misstänka uppdragsskrivare. Att ställa frågan till en nykomling, som inte är medveten om våra regler, är integritetskränkande, och där är det föreslagna länkandet till redigeringen + WP:IK mycket bättre. (Den metoden kan vara effektiv även mot uppdragsskrivare, i alla fall om den används tidigt i skedet.) Den editering som jag förmodar gav upphov till trådstarten rörde dessutom ett förmodat släktskapsförhållande, och där är frågan emm direkt olämplig. / TernariusDisk12 juni 2021 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Visst kan det finnas situationer när frågan är befogad, men jag har sett den ställas alldeles för ofta efter att någon nyregistrerad eller någon med ip-nummer lagt in en artikel, vars enda problem är att någon ifrågasätter relevansen. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.03 (CEST)[svara]
Jag ställer inte sällan den sortens fråga till nya användare och icke-inloggade. Typiskt gör jag det när jag ser att användaren antingen skrivit i vi-form eller laddat upp bilder eller text som verkar plagierade från artikelsubjektens officiella kanaler (där materialet typiskt inte är släppt under fri licens) eller där det bildmaterial som laddats upp inte ser ut att vara taget av en oberoende fotograf utan av någon som artikelsubjektet poserat för. Inte sällan visar det sig då att användaren antingen agerar i stark intressekonflikt, vilket är betydligt bättre att upptäcka och diskutera tidigt än efter att användaren lagt många timmar på dåliga redigeringar, eller att användaren laddat upp ofria bilder, vilket också är bra att upptäcka tidigt. - Tournesol (diskussion) 14 juni 2021 kl. 09.27 (CEST)[svara]
Fast istället för att utan att ange sammahang ställa den retoriska frågan "Vilken är din relation till XXX?" så är det bättre att ge sammanhanget. Berätta att det verkar som att det är skrivet av den själv eller någon i nära relation till, att relevansen inte är visad, att bilden inte uppfyller villkoren, ur vi ser på återanvändande av material och att vi av erfarenhet vet att det är svårt med intressekonflikt. LittleGun (diskussion) 14 juni 2021 kl. 09.36 (CEST)[svara]
Kom och brottas med andra Wikipedianer denna vecka!
Ja, i Wikipedia:Veckans tävling/Fribrottning alltså. Nischat ämne som det kanske inte finns så jättestort intresse för i vårt avlånga land generellt, men jag hoppas någon eller några finner det intressant att bidra ändå! Om inte annat för att vi är väldigt långt efter övriga språkupplagor i detta ämne. Sedan finns det lite spännande bonuspoäng man kan få, via hur många Wikidatakopplingar en nyskriven artikel har – ett system som aldrig provats hittills i Veckans tävling vad jag vet. Så kom in i ringen och kämpa du med! Hade varit kul att få in en del deltagare!
Haha! Tänk om all energi som lagts på den där diskussionen kunde lagts på produktiva Wikipediauppgifter. Gärna min tävling såklart, men överlag. Jösses, aldrig sett en större storm i ett vattenglas. Känns nästan som en orkan i en skruvkork. --EstrellaSueciadiskussion, 14 juni 2021 kl. 09.07 (CEST)[svara]
Wikimedia Sverige har blivit utvalda av Deloitte att vara med under deras Impact day[1] i höst, och ett av de spår vi föreslagit och vill genomföra är att tillsammans med deras juridiska team se över och översätta sidor om upphovsrätt, användarvillkor och annat där ord och formuleringar spelar stor roll. Sidorna kan vara till exempel Wikipedia:Upphovsrätt, att göra en översättning till svenska av användarvillkoren, uppdatering av Commons:OTRS/sv eller en språkgranskning av Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.
Vilka sidor, i första hand svenska och engelska, på svenskspråkiga Wikipedia, Wikimedia Commons och Wikidata tycker ni är i störst behov av översyn, översättning eller uppdatering? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 11 juni 2021 kl. 10.32 (CEST)[svara]
^Under en dag arbetar deras konsulter och medarbetare gratis och hjälper organisationer med vad dom vill ha hjälp med. Förra året var vi också med och fick hjälp att se över administrativa rutiner samt hjälp med dokument och polycier för att expandera som förening.
Hej, jag lade till en Maplink-karta till Ingå gästhamn som fungerade fint i förhandsgranskningen, men efter publicering visar kartan bara blått hav - som om den inte vet vilket objekt den ska visa. Kunde nån vänligen ta en titt. Vad är månne fel? Tack! Robert (diskussion) 14 juni 2021 kl. 09.01 (CEST)[svara]
Det ser bra ut när jag tittar. Om ingen ändrat något är det kartfunktionens jobbiga cache. Det kan ta ett par dagar innan det blir ordning på kartan, ofta gäller det även om man inte tittat på den själv, men i det här fallet ser det rätt ut för mig.
@Robertsilen: Jag håller med LittleGun om att zoomnivån kunde ökas något, till 13 eller 14. Om man utelämnar den parametern får man en automatisk zoom som gör att området "fyller ut" det tillgängliga utrymmet, men ibland vill man kanske visa lite av omgivningen också och då får man välja ett explicit värde på zoom.
När det gäller cache-problemet kan jag tipsa om nåt jag läste i Phabricator. Om man ser till att ändra på någon parameter, till exempel ramhöjd, så att det behöver skapas en ny bild och sedan, håll i hatten nu, låter bli att använda förhandsgranskning och sparar direkt, kommer kartbilden fram omedelbums. Jag brukar därför sätta till exempel ramhöjd till 199 om jag egentligen vill ha 200 och sen göra alla andra ändringar och förhandsgranska. Som sista steg ändrar jag ramhöjd till 200 och sparar direkt. Att ändra zoom utan att granska är kanske mindre lämpligt.
Paracel63 (diskussion) 18 maj 2021 kl. 17.55 (CEST)
Fixat jag tog bort många, då referensen gav mindre än koordinaterna (som fungerar som en bättre ingång till lantmäteriets karta)Yger (diskussion) 19 maj 2021 kl. 07.41 (CEST)
Paracel63 (diskussion) 19 maj 2021 kl. 17.27 (CEST)
Toppen! Den nya mallen är väl värd att nämnas på Wikipedia:Tabeller#Sorterbar_tabell. Larske (diskussion) 13 maj 2021 kl. 08.24 (CEST)
/Mvh Vostok (disk.) 20 maj 2021 kl. 14.57 (CEST)
/Mvh Vostok (disk.) 21 maj 2021 kl. 23.15 (CEST)
.svg){kind=logo}
Paracel63 (diskussion) 19 maj 2021 kl. 17.39 (CEST)
62 mm (diskussion) 20 maj 2021 kl. 17.55 (CEST)
.svg){kind=link}
